Grävjobben i stan ska bli färre

– Med vår modell kan kommunala aktörer optimera underhålls- och förnyelseinsatser i gatumiljön. Det minskar kostnaderna, koldioxidutsläpp från gatuarbetet och inte minst trafikstörningar för allmänheten, säger Youen Pericault, forskare i VA-teknik vid Luleå tekniska universitet som disputerat i frågan.

Dricksvatten- och avloppsnätet i Sverige står inför stora utmaningar på grund av eftersatt underhåll, befolkningstillväxt, klimatförändringar och skärpta miljökrav. Det finns en oro att det blir kaos om jobben inte planeras bättre än idag.

Det är väl känt av kommunala aktörer att det kan vara fördelaktigt att samordna planerna med varandra vid förnyelse av infrastruktur för vatten, värme och vägar men det är svårt att lyckas med det. Ett hinder är att det hittills inte har funnits något väl fungerande modelleringsverktyg som kan hjälpa till att uppskatta hur en viss samordningsstrategi påverkar kostnaderna för infrastrukturförnyelse på lång sikt.

Forskaren Youen Pericault har utvecklat en metod som underlättar långsiktigt samarbete mellan aktörer för förnyelse av infrastruktur. Metoden bygger förenklat på begreppet samordningsfönster. Det talar om inom vilken tidsram det lönar sig att tidigarelägga planerna på att byta ut en VA-ledning eller vägöverbyggnad för att kunna samverka om schaktning och asfaltering och dela etableringskostnader med andra infrastrukturägare på samma vägsträcka. Då kan vattenledning, avloppsledning och gata förnyas i ett enda omläggningsprojekt. Youen Pericaults modell gör att man kan hitta ett optimalt samordningsfönster utifrån infrastrukturens ålder och de lokala kostnaderna för att bygga om ledningar och vägar.

För att demonstrera metodens användbarhet och för att undersöka optimala samordningsnivåer tillämpade Youen Pericault metoden i Luleå kommun och resultaten kan appliceras på många kommuner i Sverige. Ett samordningsfönster på 15 år visade kunna minska kostnaderna för reinvesteringar med ungefär 15 procent. Samtidigt minskade klimatpåverkan mätt som global uppvärmningspotential med 14 procent eftersom man slapp gräva upp samma gata flera gånger. Det sparade material, transporter och energi.

– Om kommuner gör samordnade analyser av vatten-, avlopps- och väginfrastruktur inom ett gemensamt planeringsfönster, till exempel över 15 år, kan de hitta lösningar som sparar pengar, minskar klimatpåverkan och förenklar livet för invånarna. Det här är en samhällsnytta som riskerar att gå förlorad om varje verksamhet fortsätter planera utan tydliga strategier för hur arbetet ska samordnas med annan närliggande infrastruktur, säger Youen Pericault.

Forskningen finansierades av Vinnova och Formas. I ett nytt forskningsprojekt ska modellen testas skarpt i ytterligare fyra kommuner.