Kommuner lånar miljarder till underhåll

Kommunsektorns låneskuld ökade med 55 miljarder kronor under 2025, motsvarande 5,8 procent, till 1 010 miljarder kronor. Rapporten från Kommuninvest visar att en växande andel av investeringarna nu går till att rusta upp och ersätta anläggningar som byggdes under 1950-, 1960- och 1970-talen. Investeringar i vatten och avlopp, gator och energi svarade för 42 procent av kommunernas investeringar 2025, jämfört med 28 procent 2019. Behoven finns i hela landet och investeringarna har i ökande grad skett i medelstora och mindre kommuner.

Investeringarna har ökat i löpande priser sedan 2019, men utvecklingen förklaras helt av stigande byggkostnader. Kommunernas investeringar ökade med 17 procent mellan 2019 och 2025, samtidigt som byggkostnaderna steg med 35 procent. Justerat för kostnadsutvecklingen investerade både kommuner och regioner drygt 10 procent mindre 2025 än 2019.

- En större del av investeringarna handlar numera om att rusta upp det som redan finns. Där befolkningen minskar växer skulden nu snabbare, inte för att invånarna blir färre, utan för att kommunerna rustar upp och byter ut sådant som behöver renoveras men som byggdes för fler invånare, säger Johan Grip.

Skulden per invånare i de krympande kommunerna har visserligen ökat över tid, från 38 000 till 79 000 kronor sedan 2010, men rapporten visar att omkring 4 000 kronor av ökningen kan förklaras av befolkningsutvecklingen. Den främsta orsaken är högre investeringar per invånare i kombination med att en mindre andel av investeringarna finansieras med egna medel.

Uppgifterna bygger på årsredovisningar från Sveriges kommuner och regioner och deras bolag.