En ny rapport från Sweco visar att det med dagens förnyelsetakt skulle ta 196 år att byta ut hela Sveriges dricksvattennät. Trots att Sverige investerar mer i VA-infrastruktur per invånare än det europeiska genomsnittet bedömer Sweco att både investeringarna och prioriteringarna behöver bli bättre för att möta krav på klimatanpassning, beredskap och skärpt rening.
Rapporten Transforming Europe’s Water Infrastructure analyserar Sweco hur kommuner och VA-organisationer kan möta dessa utmaningar och säkra vatten- och avloppshanteringen för hushåll, företag och samhällsviktiga verksamheter.
– En lednings ålder säger inte allt om när den behöver åtgärdas. Ett fel i en yngre men kritisk ledning kan få större konsekvenser än ett fel i en äldre. Vi behöver därför väga samman anläggningarnas skick med vad ett avbrott skulle innebära för människor, verksamheter och miljön, säger Mattias Salomonsson, vattenexpert och utvecklingschef inom vatten på Sweco.
Att behovet av upprustning ökar märks också i kommunernas ekonomi. Enligt Kommuninvest passerade den kommunala låneskulden 1 000 miljarder kronor under 2025. Investeringar i vatten och avlopp, gator och energi stod för 42 procent av kommunernas investeringar, jämfört med 28 procent sex år tidigare.
Samtidigt sker ett tydligt skifte från nybyggnation till renovering och utbyte av anläggningar som byggdes under 1950-, 60- och 70-talen.
Utvecklingen väntas ge fortsatt bränsle åt anläggningssektorn. Prognoscentret räknar med att investeringar samt drift och underhåll på den svenska anläggningsmarknaden ökar med 7,1 procent i reala termer under 2026. Fram till 2028 bedöms marknaden växa med drygt 17 procent.
Förutom stora satsningar på transportinfrastruktur och elnät pekar Prognoscentret ut kommunernas investeringar i eftersatta VA-system som en viktig drivkraft bakom tillväxten. De ledningar som lades ned för ett halvt sekel sedan börjar med andra ord nu komma ikapp kommunerna, och det märks både i skuldstatistiken och i orderingången för anläggningsbranschen.