Traditionen möter framtiden

De flesta maskinentreprenörer i landet har en egen syn på verksamheten som har styrt företaget fram till den position det har idag. Hur det blir är i hög grad beroende på hur kundkretsen ser ut, vad man själv kan, och vilken region företaget är verksamt i.

…men idag är en ny ingrediens i högre grad helt avgörande. Man måste lyckas rekrytera och intressera de som kan och vill arbeta i den här branschen. Och i just ditt företag.

– Nu för tiden är det i princip så att det inte är någon idé att investera i en ny maskin – eller expandera – om du inte först är säker på att du har nödvändig långsiktig kompetens i företaget. Får jag in en anläggare som är duktig kan jag bygga ett lag runt denna, eller har jag fått in en maskinförare som är kompetent, då kan jag investera i en relevant maskin, annars inte, säger Stefan Lindberg.

Det här är även något som bekymrar maskintillverkare och maskinleverantörer. Volymen maskiner som säljs kommer inte att öka om inte antalet maskinförare också ökar. Det är enkel matematik. Efterfrågan på maskinentreprenörernas tjänster är högt – men utbudet av maskintjänster styrs av antalet förare.

– Vi försöker arbeta tätt med ME-skolan och ta in praktikanter så ofta det går. Vi har säkert 15 medarbetare nu som vi har fått in via praktiken. Men det är mycket jobb kvar när de kommer till oss. Dels har de för få maskintimmar när de kommer från skolan, och då måste vi pussla och hitta tillfällen där de kan få upp antalet timmar. Jag är ganska bekymrad över hur kommuner tänker här också. Det framgår i förfrågningsunderlagen att de inte vill ha nyutbildade utan bara erfarna förare. Man kan ju tycka att kommunen borde tänka annorlunda; vi måste ju få fram fler förare, och har vi inte möjlighet att utbilda förare så kan ju kommunen senare heller inte få nödvändiga jobb utförda, säger Stefan Lindberg.

Stefan Lindberg är 58 år nu. Han har bestämt sig för att genomföra en generationsväxling och 30-åriga dottern Emelie Quennerstedt har kommit in och tagit över bolagets väghyvlar och driver det nu i egen regi under namnet Lövhagens Entreprenad.

– Jag är själv ganska förvånad över att det är så svårt, den här branschen erbjuder bra betalda jobb och där man kan starta eget. Egentligen, och jag vet inte om vi ska skriva detta i tidningen, men tittar man på det, så går det knappt att räkna hem en universitetsutbildning med fem år extra i skolan efter gymnasiet och studieskulder att hantera. Det ska ju jämföras med att börja jobba direkt efter skolan med inbetalda pensionspengar och bra lön, säger Emelie och rycker på axlarna… 

Att Emelie nu driver verksamheten där väghyvlarna är i centrum är en del av en långsiktig generationsväxling som Stefan arbetar med. Egentligen vill han trappa ner mer än så, men första försöket att dra ner slutade med att bolaget istället växte.

Stefan Lindberg startade eget i branschen 1993 med bolaget Maskin och Specialtransporter. In kom dotterbolaget Binab Båtransporter – men år 2006 ville han göra något nytt, sålde verksamheten, behöll Binab och tre maskiner (grävmaskin, hjullastare och en hyvel), och bolaget fick namnet Binab Entreprenad.

– Jag sålde för jag var fullkomligt less då. Det var jobb sju dagar i veckan. Det blev för mycket och jag hade en dröm att ha bara tre till fem medarbetare i bolaget. Det var lagom, tyckte jag.

… men då börjar det om, som det så ofta gör för drivna entreprenörer. De tre maskinerna gick i jobb direkt. Väghyveln körde han själv. Lärde sig själv?

– Ja, jag hade väl hyvlat lite grusväg och så innan, men… det gick att lära sig, säger Stefan och skrattar lite, för hyvel är som bekant inte det lättaste att få kläm på. Det är lite som att ha bollsinne – eller inte. Vissa lär sig inte och ger upp.

(Fast Stefan som suttit i maskin i tidig ålder och brann för yrket, berättar att han som liten även byggde väghyvlar i lego…Det var nog ingen överraskning att det skulle gå bra)

Hur som helst, det var bra efterfrågan på hyvlar de här åren, och en hyvel blev två, tre, fyra… Nu är det runt 50 medarbetare i Binab Entreprenad. En bit från den perfekta siffran tre till fem medarbetare…

– Det fanns inte många hyvlar ute då, det var brist, skulle jag säga. Det blev en nisch som växte. Fick en bra kund direkt för hyveln.

Tidigt, redan som 16-åring, kom dottern Emelie in i företaget och hamnade själv senare i en hyvel. Ingen självklarhet egentligen då hon läste företagsekonomi. Men nu är hon fast och har det fulla ansvaret för verksamheten med hyvlar. 

– Jag stack väl ute lite under utbildningen. Körde ju maskin samtidigt som jag studerade och det blev en hel del nätter med att köra snö också, och sedan tillbaka till skolan på dagen.

Det är den här attityden som Emelie har, som både hon och pappa Stefan nu letar efter när de ska rekrytera. Båda menar att det är personalen som styr vad man kan satsa på. Det finns jobb för väghyvlar så det räcker… men det är svårt att hitta förare för denna maskin. Det är svårt att hitta förare över huvud taget. Branschen förändras i takt med vilka medarbetare det går att rekrytera. Så är det.

– Det finns fler hyvlar i regionen nu än tidigare. Men det är fortfarande inte jättemånga… Det finns de som har startat upp, men efter en tid också gett upp. Det är inte alla som har känslan och kan lära sig väghyvel, säger Emelie.

Och maskinen är speciell av flera andra skäl också. 

– Den kräver stort kapital och maskinerna har lång livslängd. Det tog ett tag innan jag vågade investera i en till. Det går att köra snö med hyvel också, men det kräver riktiga vintrar om det ska fungera. Det som är bra är att man kan lära sig hyvel som ny genom att köra snö, men i brist på annat, så att säga.

Binab Entreprenad är annars ett företag som vuxit på bredden, kan man säga. I bolaget verkar det finnas nästan alla typer av maskiner för alla tänkbara jobb som beställarna kan vara intresserade av. Även skogsmaskiner, pråmar för jobb i skärgårdsmiljö, elmaskin, små och stora anläggningsmaskiner, traktorer… kranar. Lastbilar. Ja, nästan allt, cirka 60 enheter.

– Det kan kanske uppfattas som lite spretigt, skrattar Stefan, men det är roligt att hitta lösningar med lite udda maskiner. 

Det ligger en djupare tanke bakom. Den här entreprenören vill kunna leverera, och det är drivkraften, efterfrågan har vuxit senare år. Nya beställare har kommit in. Det är svårt att stoppa ett tåg som raskt går framåt. Detta trots att Stefan för bara några år sedan gjorde ytterligare ett försök att trappa ner och ägna sin tid åt skogsbruk. Det gick inte.

– Binab har växt ganska mycket de senaste 10–12 åren. Det är offentliga beställare i stat och kommun och ramavtalen har givit mer och fler jobb. Hyvlarna blev en mindre del av verksamheten då, som Emelie nu ansvarar för. Vi har tagit en hel del marknadsandelar när en annan större aktör försvann från marknaden i Uppsala, förklarar Stefan.

Med de nya offentliga beställarna, som Uppsala kommun, öppnar sig också en lucka när det gäller rekryteringar. För den nya generationens maskinförare, och anläggare, sätter stort värde på att kunna vara på hemorten, att kunna ta hand om sjuka barn ifall det behövs, och ha en fungerande roll i det moderna familjelivet där båda makarna är verksamma yrkesmässigt.

– Det finns de som vill börja hos oss just därför att vi arbetar lokalt. Det har förändrat vår marknad också. Förr hade vi nog 50 procent av verksamheten i Stockholm. Nu har vi inget där.

Rekryteringen är ständigt uppe som centralt samtalsämne på Binab. Det går inte att komma ifrån att detta styr verksamhetens inriktning mer än vad Stefan Lindberg egentligen önskar. Han är maskinentreprenör, tycker om maskinen som verktyg, men det går inte att investera i nya maskintyper innan man vet att det finns rätt personal. Det begränsar och kanske gör företagandet lite tråkigare än vad Stefan hade tänkt sig när han gav sig in i branschen.

– Jag trivdes med att själv köra lastbil eller maskin. Tänker fortfarande att det mest ideala för mig är ett företag där vi är högst fem, ungefär. Jag känner nu att de senaste åren varit fyllda med byggmöten och sociala arbetsuppgifter som har med personalvård och annat att göra. Det var aldrig det jag egentligen ville hålla på med, men så har det blivit. 

Tradition möter framtiden hos Binab på ett tydligt sätt och det har påverkat företaget och verksamheten. Stefan har dock en starkt kort i dottern Emelie som ingår i den långsiktiga generationsväxlingen som han har satt i rullning. Och bakom Emelie hittar vi maken Johan och barnen Alma och Åke som redan visar starkt maskinintresse. Inte otroligt att det är tre generationer Binab-företagare som vi ser här och nu. Dom är framtiden.