Hur påverkas byggbranschen av att Sverige har gått med i Nato och vad kan branschen bidra med?

– Det är viktigt att komma ihåg att det är svårt att anfalla ett land där försvarsviljan är hög, och hög försvarsvilja blir det i ett samhälle där det finns en fungerande bostadsmarknad, där människor har arbete och där infrastrukturen och anläggningar är på plats. Byggföretagen i Sverige är en del av totalförsvaret och det som inte fungerar i fredstid är faktiskt en risk i ett krig.

Skulle man alltså kunna påstå att byggandet av bostäder är en sån sak som inte fungerar i Sverige i fredstid?

– Nej, det fungerar inte bra, och det behövs ett antal reformer för att förbättra situationen. Man ska komma ihåg att byggsektorn är en privat sektor men som är hårt reglerad av stat och kommun. Och när det gäller bostadsbyggandet har vi nu hamnat i ett läge som påminner om 90-talskrisen i byggbranschen. Företag går i konkurs och därmed ökar arbetslösheten i branschen. Finns det inte människor i företagen så finns det heller inte ett totalförsvar.

Vad anser Byggföretagen krävs för att förbättra detta?

– Det är dyrt att bygga i Sverige. En hel del behöver göras. Markpriser, var man får bygga, led­tider när det gäller tillstånd med mera. Bostäder är viktigt. Man ska komma ihåg att försvaret bygger på mer än anläggningar och fortifikationer. 

Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef Byggföretagen

”Försvaret av Sverige är mer än anläggning och fortifikationer”

Efter krig kommer fred. Åtminstone i den bästa av världar. 

Och när ett land har raserats måste det byggas upp igen. Till det behövs råvaror, utrustning och arbetskraft. 

I Ukraina pågår just nu ett utbildningsprogram för att avhjälpa en rejäl brist på maskinförare. 

Det är Volvo CE som låter Ukraina gå först ut i sitt globala utbildningsinitiativ Iron Women. För enligt Volvo CE är just kvinnor en förbisedd resurs. Tillsammans med den ideella föreningen Beredskapslyftet och ETS Group, som etablerat utbildningsanläggningen, har Volvo CE som mål att utbilda 50 ukrainska kvinnor till maskinförare under 2025.

Men inte fler än 50, vad gör det för skillnad? Tanken kommer direkt – men som alltid inleds förändringar med små steg. Och de första stegen är faktiskt redan tagna. Under 2024 har Beredskapslyftet utbildat över 200 ukrainska kvinnor till lastbils- eller bussförare och målet för 2025 är att omskola och vidareutbilda 1 000 kvinnor.

Ukraina är bara ett av många länder världen över där det finns plats för fler kvinnor som operatörer av tunga maskiner. I Peru har Volvo Trucks under tio år utbildat kvinnliga lastbilschaufförer inom programmet Iron Women och för fem år sedan startades programmet i Sydafrika. Idag utbildas järnkvinnor av Volvo i tio länder och över 700 professionella lastbilsförare är resultatet.

Med dessa välutbildade Iron Women bakom ratten på tunga lastbilar höjs kompetensen i yrket och man hoppas på förbättrad lönsamhet i branschen med säkrare trafik som grädde på moset.

När nu Volvo CE startar ett eget Iron Women-program lägger man till en aspekt. Målet är att uppnå en ökad jämställdhet i branschen. 

Tanken går direkt till alla kvinnor som under historiens krig bemannat fabriker och lantbruk för att ersätta männen som kallats ut. Visst återvände många av dem till spisen efter krigets slut, men det går ändå inte att underskatta betydelsen av kvinnornas intåg i yrkeslivet för hur vårt samhälle förändrades under 1900-talet. Ett steg var taget.

Nu tar Volvo CE och Iron Women ett steg i Ukraina. Sen väntar Indien och 
fler länder lovar Volvo CE. 

Vår bransch kämpar fortfarande med rekrytering av både män och kvinnor.

Kvinnor blir allt vanligare i de svenska hytterna.

Journalist och teknik-agronom. Skriver om entreprenad- och lantbruksmaskiner. Ägnar all ledig tid åt husrenovering, men smiter ut i Tjust skärgård så ofta hon kan.

Sofia Barreng

Rustar kvinnor för fred

Då och då ser man Konkurrensverket ryta till mot en offentlig aktör som har gjort en så kallad otillåten direktupphandling. Vad som då oftast har hänt är att tjänstemännen och byggentreprenören har lagt till uppdrag i det ordinarie uppdraget som anses för stort eller egentligen inte har med det ursprungliga avtalet/kontraktet att göra. En ny upphandling hade varit rätt sätt att gå tillväga, anser då Konkurrensverket.

– Att förstå hur ÄTA och LOU hänger ihop är viktigt när man arbetar med offentliga byggprojekt. LOU ger oss riktlinjer för hur ändringar får göras och sätter gränser för hur stora dessa ändringar får vara innan en ny upphandling behöver genomföras. För byggentreprenader är denna gräns 15 procent av kontraktets eller ramavtalets värde, så länge tröskelvärdet inte överskrids och kontraktets eller ramavtalets övergripande karaktär inte förändras, säger advokat Carl Johan Törnros på Terra Advokat som ofta hjälper Maskin-entreprenörernas medlemmar i den här typen av ärenden.

 – Dessutom är det viktigt att komma ihåg att om flera ändringar görs efter varandra, ska det samlade nettovärdet av ändringarna jämföras med andra värden i kontraktet. På så sätt säkerställs det att reglerna följs och att större ändringar inte kan kringgå LOU:s bestämmelser genom att delas upp i mindre delar. Genom att vara medveten om dessa regler kan man undvika problem och säkerställa att offentliga byggprojekt genomförs på ett korrekt och effektivt sätt.

Detta är viktigt av flera anledningar. Dels används offentliga medel mer effektivt och konkurrensregler inte kringgås, men det öppnar också för fler nya aktörer som vill ta sig in på marknaden om upphandlarna är på tårna och inte faller in i bekvämlighet och låter den få jobbet som redan är på plats, så att säga.

Gränsvärdena att hålla reda på ser ut så här: 10 procent av kontraktets eller ramavtalets värde, om det gäller varuupphandling eller tjänsteupphandling, eller 15 procent av kontraktets eller ramavtalets värde, om det handlar om byggentreprenad.

Man brukar säga att 30 procent av alla upphandlingar inom LOU (cirka 18 000/år) gäller bygg- och anläggning. Snittsumman totalt är cirka 300 miljarder per år. Förenklat kan man alltså säga att 90 miljarder av de offentliga medlen hamnar i knät på bygg- och anläggningsbranschen. 

När det gäller bygg- och anläggning ska man alltid veta att ändringen i ett ramavtal till exempel inte får medföra att karaktären av avtalet förändras. Ändringar av mindre värde är okej. 

– En upphandlande enhet eller myndighet kan använda sig av ändrings- eller optionsklausuler. En ändrings- eller optionsklausul får dock inte medföra att kontraktet eller ramavtalets övergripande karaktär ändras. En förutsättning för användande av optionsklausul är att den är korrekt utformad och tydligt anger när den kommer att användas – och till vilken omfattning, förklarar Törnros, och lägger till:

– När det gäller entreprenader inom bygg- och anläggningssektorn så tillämpas AB 04 eller ABT 06. Dessa avtal innehåller bestämmelser gällande ÄTA-arbeten som möjligen skulle kunna ses som ett slags ändrings- eller optionsklausuler. Men Konkurrensverket har meddelat att de inte anser att ÄTA-bestämmelser är tillräckligt tydliga varför de inte kan anses uppfylla avseende ändrings- och optionsklausuler som följer av LOU. 

Det gäller alltså att vara noga här – att göra fel kan nämligen bli dyrt och uppmärksammas inte sällan i lokal media som slarv eller till och med fusk ibland. I det sammanhanget vill varken byggentreprenör eller offentlig upphandlare figurera. 

I LOU finns det också regler om att kompletterande beställningar kan göras av den leverantör som har tilldelats ett kontrakt. En förutsättning för detta är att dock att värdet av kontraktet inte ökar med mer än 50 procent, och att beställningen blivit nödvändig, och att leverantören av tekniska eller ekonomiska skäl inte kan bytas och att det då skulle medföra betydande olägenheter för den upphandlande myndigheten. 

– Denna bestämmelse är sannolikt den som är mest användbar om en det uppstår ÄTA-arbeten i entreprenad. Om ändringen förändrar konkurrenssituationen eller kontraktets karaktär kan en ny upphandling krävas. Det viktiga och centrala är att så mycket som möjligt av det som ska upphandlas också blir konkurrensutsatt, säger Carl Johan Törnros. 

En överprövning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) innebär att en leverantör kan begära att en förvaltningsdomstol granskar en pågående upphandling. Detta kan ske om leverantören anser att den upphandlande myndigheten har gjort något fel under upphandlingen.

Överprövning LOU

Inom LOU finns tydliga gränser för hur stora ändringar som får göras innan en ny upphandling måste göras.

Byggbranschen är den som säljer mest till det offentliga – men är också unik på det sättet att kontrakten inte sällan kräver fördyrande tillägg och förändringsjobb.

Bra att svälja ÄTA-reglerna i LOU

Alla som regelbundet åker tåg vet att man behöver titta ut genom fönstret för att bekräfta att vi faktiskt har börjat röra på oss. Vi är där nu. Byggkonjunkturen har sakta börjat rulla ut från perrongen igen. Det känns i kroppen – och tittar man ut så rör det faktiskt på sig.  Det syns i statistiken. Toppfart är att vänta om ett år ungefär.

Det här betyder också att ni läsare behöver investera. För tittar man på Maskinleverantörernas försäljningsstatistik så har det inte bara varit stiltje utan minus i två år nu. 2023 tappade leverantörerna 12 procent av sin marknad, och förra året backade försäljningen 9 procent till. Det är ganska intressant statistik för den är uppdelad i maskintyper. Maskiner som vi till vardags använder i bygg- och anläggningsjobb har backat stort – men maskiner som också används i industrin ligger stabilt eller har till och med ökat. Andelen elektiska maskiner ökar från låga nivåer. Hjullastare är mest populära.

Att tåget går nu visar statistik från Byggfakta. Ökningen av byggstarter för maskinentreprenörer är positiv i jämförelse med förra året. Kraft och energi går bäst – men markjobbet är på uppgång. Håll i medarbetarna – dom kommer att behövas!

Kan bli svårt att hitta rätt kompetens.

Vi är där nu. Byggkonjunkturen har sakta börjat rulla ut från perrongen igen. Det känns i kroppen – och tittar man ut så rör det faktiskt på sig.  Det syns i statistiken. Toppfart är att vänta om ett år ungefär.

Känner ni hur vi just lämnade perrongen?

Bygg- och reparationsberedskapen (BRB) var en svensk statlig organisation som skulle säkerställa att viktig infrastruktur kunde byggas och repareras under krig – och andra kriser. Organisationen skapades under andra världskriget, men gick i graven 2007. När det geopolitiska läget har försämrat behövs ett omtag i ärendet. Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap sattes i sjön av regeringen i juni 2022 och ska redovisas sista maj i år. Syftet är förenklat att kartlägga och stärka näringslivets roll i Sveriges totalförsvar och försörjningsberedskap, som det heter. Maskinentreprenörerna (ME) har varit ovanligt aktiva och lämnat svar och synpunkter till utredningen, samt belyst ämnet under förbundets tvådagarskonferens Stora Infradagen i januari.

Jenny Ström, kommendör och stabschef vid försvarets stödenhet var inbjuden att tala på Stora Infradagen. Det blev fokus på att hela samhället måste bidra för att militären ska kunna lösa sina uppgifter som till exempel transporter där infrastrukturen hålls öppen och fungerar i kristider.

– Infrastrukturförsörjning, rörlighet och ingenjörsförmåga – där fyller maskinentreprenörer en viktig roll. Näringslivet måste också bygga upp sin beredskap för att militären ska klara sin uppgift, sa kommendör Jenny Ström.

Men nu är Sverige med i Nato och det räcker med att något annat Natolands gräns kränks för att det ska bli aktuellt med transport av personal och material från Sverige. Svensk militär och utrustning finns redan i Lettland. Svensk infrastruktur måste framöver alltså hålla tillräckligt hög kvalitet för att både hantera krav från stationerad natopersonal eller olika transitsituationer.

– Och detta ställer jättehöga krav på vår infrastruktur och där kommer maskinentreprenörer in som viktiga aktörer, underströk Jenny Ström.

Vid flera tillfällen återkommer Jenny Ström till att näringslivet behöver se över sin beredskap, inte minst när det gäller upprätthållandet av infrastruktur. Militären kan inte själv klara detta – och hon påminner om att det är Sverige som är med i Nato – inte försvaret.

Det är också precis detta utredaren tittar på när nu näringslivets försörjningsberedskap undersöks. Och hur behöver den nya Bygg- och reparationsberedskapen (BRB) se ut? Maskinentreprenörerna (ME) och Försvarsstaben anser att det är viktigt att Sverige har tillgång till viktiga maskiner och kompetens att framföra dessa då krisen kommer. Olika sätt att kunna krigsplacera förare och rekvirera maskiner diskuteras just nu. Till skillnad mot regeringen som förespråkar ett frivilligt maskintregister vill ME ha ett tvingande, som framfördes av ME:s kommunikationschef Veronica Sandström under Stora Infradagen, och som även bekräftats av ME:s branschexperter. Ett tvingande register av anläggningsmaskiner är att föredra i fall kriget kommer. Argumentet är att man från statens sida  då snabbare kan göra en inventering och få fram rätt maskin och förare.

Maskinentreprenörers roll i krig togs upp på ytterligare ett pass under Stora Infradagens dag två. Bland annat ville ME framföra och diskutera hot mot maskinentreprenörer och deras maskinpark, och nyckelkompetens i företagen vid krig. Precis som i ME:s remissvar på den aktuella utredningen i ärendet framfördes behovet av militärt skydd för maskinentreprenörer, förare och maskinpark, då det anses högst troligt att resurserna blir måltavlor. 

Niklas Kling, som är utredare och samordnare inom försörjningsberedskapen på MSB och expert i den aktuella utredningen där bland annat BRB ses över säger så här:

– Maskinentreprenörer bör börja tala med sina beställare som kommer att behöva maskiner och personal kristider och ha med avsnitt i upphandlingarna som handlar om beredskap, kostnader och att behov att hålla reservdelar och diesel till exempel.

Egentligen är det två centrala frågor som ME vill framföra till regeringen när den nya formen av BRB ska byggas upp. Den första är att utredaren inte begår misstaget och låter storbolagen som inte har egen maskinpark få mandat att styra maskinentreprenörerna i ett krigsläge. Det andra är att man måste skriva avtal direkt med maskinentreprenörer där rimliga ersättningar och villkor finns med.

Bygg- och reparationsberedskapen (BRB) var en svensk beredskapsorganisation som existerade från 1944 till 2007. Dess huvudsakliga uppgift var att utföra nybyggnads-, reparations- och röjningsarbeten för totalförsvaret under krig eller vid krigsfara. Organisationen omfattade företag inom byggbranschen och var uppbyggd genom avtal med staten.

Bygg- och reparations-beredskapen

Jenny Ström, kommendör och stabschef vid försvarets stödenhet:
– Infrastrukturförsörjning, rörlighet och ingenjörsförmåga – där fyller maskinentreprenörer en viktig roll. Näringslivet måste också bygga upp sin beredskap för att militären ska klara sin uppgift.

I maj presenteras en utredning som ska ge svar på hur byggbranschen bäst kan organiseras i krig. ME vill att maskinentreprenörer tar större plats än tidigare.

Maskinentreprenörer bör få ny roll i krigstider

Efter att Hyundai gjort om sin distributionsmodell och vill ha en och samma distributör för alla sina produkter på den svenska marknaden, väljer EMS att avsluta ett 20 år långt samarbete och istället gå vidare med att fortsätta utveckla relationen med Takeuchi. 

Hyundai-agenturen i Sverige har varit uppdelad mellan EMS som haft hand om de större modellerna och Stig Machine som skött det mindre segmentet men tas nu sortimentet över i sin helhet av Staffare. Från och med april tar Staffare AB över distribution, försäljning och service av Hyundais alla modeller. 

För att säkerställa att alla kunder fortsatt får bästa möjliga service har Staffare AB och EMSG Sverige AB arbetat fram en gemensam lösning som innebär att EMS fortsätter med service av Hyundais maskiner under resterande delen av 2025, parallellt med Staffare AB.
– Vi ska leva upp till de höga förväntningar som finns och säkerställa att alla fortsatt får samma höga nivå av service och support, säger Lars Staffare, vd för Staffare AB.
– Vi ser fram emot att kunna starta ett nytt kapitel för Hyundai på den svenska marknaden genom vårt partnerskap med Staffare AB, säger Dr Hubertus Muenster, Sales Director på HD Hyundai Construction Equipment Europe.

EMSG kommer framöver att fortsätta sitt samarbete med Takeuchi och stärka sin position inom det kompakta sortimentet. 

– Vi är stolta över det vi byggt upp dessa 20 år med Hyundai och lämnar nu över till Staffare. Genom att fokusera ännu mer på det kompakta sortimentet ser vi goda möjligheter att utveckla EMSG Sverige och stärka vår och våra återförsäljares position på marknaden. säger Lennart Edling, vd på EMSG Sverige AB.

Staffare tar över försäljning och service av Hyundais fulla sortiment på den svenska marknaden från och med 1 april i år.

Staffare tar över Hyundai i Sverige

– För konkurrenskraftiga medlemsföretag krävs ett flexiblare och enklare Maskinföraravtal som underlättar verksamhetsnära och anpassade lösningar som till exempel bemanning av avgränsade uppdrag, säger Claes Arenander, förhandlingschef på Maskinentreprenörerna.

ME siktar in sig på det man kallar "Flexiblare arbetstidsförläggning". Detta handlar förenklat om att arbetsgivaren behöver få fler av dygnets timmar till förfogande när arbetstiderna ska bestämmas i företaget, samt att arbetsgivare och medarbetare i högre grad själva, kan bestämma över när jobbet behöver göras. Idag är det för snäva gränsdragningar här, menar ME.

Bakgrunden till detta yrkande är att ME:s medlemmar allt oftare får krav från beställare om att arbete ska utföras på tider som orsakar minimal störning för allmänheten, vilket ofta innebär kvällar, nätter och helger. För att kunna svara upp mot detta krävs alltså en ökad flexibilitet.

ME vill också att det ska finnas förenklingar i avtalet när det gäller att låna in arbetskraft från andra eller anlita bemanningsföretag. Den typen av In- och utlåning ska få ske utan begränsning i tid och utan att behöva primärförhandla med facket först, menar ME. 

ME tycker också att en mer "branschanpassad visstidsanställning" behövs för att tillgodose både arbetsgivarens och den anställdes behov. En tidsbegränsad anställning ska kunna sägas upp i förtid vid arbetsbrist. Ofta kan det vara svårt att uppskatta hur länge ett projekt kan komma att pågå. 

Claes Arenander (ME) växlar yrkanden för Maskinföraravtalet med Sandra Lindström (Seko).

ME kräver att kollektivavtalet anpassas bättre till branschen

E22 och avfarten vid Lund norra är idag hårt trafikerad, samtidigt som Lunds stad planerar förtätning av Ideonområdet och utbyggnad av den nya stadsdelen Brunnshög. Därför ska en ny trafikplats upprättas på E22:an vid Ideon. Samtidigt utförs additionskörfält i båda riktningarna mellan trafikplatserna Gastelyckan–Lund Norra. De nya körfälten kommer att öka trafiksäkerheten och framkomligheten genom att minska köbildning och risken för olyckor.

– Precis som arbetet med trafikplats Lund Södra är det ett stort och komplext arbete med utmaningen att störa trafiken så lite som möjligt. Vi kommer även att arbeta för att reducera Trafikverkets klimatkalkyl med 48 procent genom att använda våra ECO-produkter, såsom ECO-Betong och ECO-Asfalt, säger Göran Wiking, regionchef på Peab.

– Vi gör Sverige närmare genom att skapa förutsättningar för regional utveckling och näringslivet, samtidigt som vi möjliggör att alla transporter och resor ska kunna ske på bästa och säkraste sätt, oavsett var man bor. Dessutom med hänsyn till miljö och hälsa, säger Wali Hamid, projektledare på Trafikverket.

Projektering kommer att starta omgående och produktionen beräknas komma i gång i augusti 2025. Uppdraget beräknas vara färdigt till november 2027.

Peab bygger nytt vid E22:an

22 procent av företagarna inom bygg försöker behålla sin personal trots att det inte finns tillräckligt med jobb. Dessa företag har just nu fler anställda än vad verksamheten på kort sikt behöver, visar undersökning.

- Samtidigt finns ett långsiktigt behov av rätt utbildad personal som kan bidra till att bygga, renovera och klimatanpassa hela samhällsbygget, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen.

Sex av tio byggföretagare upplever betydande tillväxthinder gällande rekrytera personal med relevant kompetens. Det kan jämföras med branschgenomsnittet som uppgår till 52 procent.

- Företagen gör sitt yttersta för att kunna behålla personal genom krisen. Men det sagt behöver kompetensförsörjningen på ett bättre sätt än i dag spegla branschens utveckling och innovationer, säger Tanja Rasmusson.

Byggföretagen kommer med en ny prognos över bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar den 2 april. Svenskt Näringslivs enkät genomfördes i februari och besvarades av 5 559 företag.

Både brist och övertalighet i byggbranschen

Trots minskningen är anträffandegraden fortsatt låg. Endast 14 av de 39 efterlysta traktorerna har hittats, vilket innebär att 62 procent fortfarande saknas. Detta tyder på att de stulna traktorerna ofta förs ur landet.

Efterlysningarna är jämnt fördelade över kvartalen. I mars efterlystes däremot inga traktorer medan det högsta antalet efterlysningar registrerades i april med 7 stycken.

Enligt Larmtjänst minskar antalet efterlysta jordbrukstraktorer. De flesta stjäls i Stockholm och är troligen i bruk för främst störöjning.

Fokus

”Försvaret av Sverige är mer än anläggning och fortifikationer”

Rustar kvinnor för fred

Bra att svälja ÄTA-reglerna i LOU

Känner ni hur vi just lämnade perrongen?

Maskinentreprenörer bör få ny roll i krigstider

Staffare tar över Hyundai i Sverige

ME kräver att kollektivavtalet anpassas bättre till branschen

Peab bygger nytt vid E22:an

Både brist och övertalighet i byggbranschen

Antalet efterlysta traktorer minskar

INNEHÅLL

TIDNINGEN

KONTAKT

FAKTURA