Det aktuella kontraktet omfattar fyra nya stamnätsledningar och sträcker sig från Mehedeby i Tierps kommun till Odensala i Sigtuna kommun. Det kroatiska företaget ska bygga två parallella luftledningar på 400 kilovolt över en sträcka på cirka tio mil, samt två parallella luftledningar på 220 kilovolt över en sträcka på cirka tre kilometer. Samtidigt ska 16 mil gamla ledningar rivas.

Nybyggnationen sker till stor del i, eller i anslutning till, befintlig ledningsgata och intill E4:an för att ta så lite ny mark i anspråk som möjligt. Skälet är också att de tidigare ledningarna redan står där marken är undersökt och bäst lämpad.

– Med det här avtalet på plats säkrar vi utbyggnaden i regionen. Det här är också en del av NordSyd, Svenska kraftnäts mest kraftfulla satsning någonsin. Vi investerar mer än 100 miljarder kronor för att bygga ett elnät som gör att vi kan överföra mer el mellan elområde 2 och 3, säger Svenska kraftnäts generaldirektör Maja Lundbäck.

Preliminär byggstart för Uppsalapaketet är 2026–2027. Ledningarna planeras att tas i drift etappvis mellan 2029 och 2031. Dagens 220 kV-ledningar kommer att rivas med start 2027.

Uppsalapaketet omfattar fyra nya stamnätsledningar som planeras gå från Mehedeby i Tierps kommun till Odensala i Sigtuna kommun. Utöver det ska 16 mil gamla ledningar rivas.

Uppsalapaketet

Tvrtko Zlopaša, styrelsemedlem Dalekovod, Maja Lundbäck, generaldirektör Svenska kraftnät, och Eugen Paić-Karega, styrelseordförande Dalekovod.

Svenska kraftnät ger miljardjobb till kroater

NCC meddelar att den strategiska översyn som inleddes 2025 har resulterat i en försäljning av affärsområdet Industry till två industriella köpare. Affären värderar verksamheten till 8,2 miljarder kronor och väntas ge NCC ett positivt kassaflöde på omkring 7 miljarder kronor. NCC räknar med att affären slutförs under andra halvåret 2027.

Enligt NCC skiljer sig Industry tydligt från koncernens övriga verksamheter. Medan bygg- och anläggningsverksamheten är projektbaserad bygger Industry på produktion av standardiserade produkter från fasta anläggningar, något som också innebär en högre kapitalbindning.

– Försäljningen gör NCC mindre kapitalintensivt, frigör betydande kapital och stärker vår finansiella flexibilitet, säger vd och koncernchef Tomas Carlsson i ett pressmeddelande.

Under 2025 omsatte NCC Industry 12,6 miljarder kronor och redovisade ett rörelseresultat på 879 miljoner kronor. För den som följer Trafikverkets marknad är affären intressant. NCC tar nu ytterligare ett steg bort från vägmarknaden efter att redan ha lämnat drift- och underhållskontrakten.

För några år sedan valde NCC att separera och sälja sin verksamhet inom vägdrift och vägunderhåll. Den verksamheten samlades först i bolaget Nordic Road Services och såldes därefter till den tyska investeraren Mutares. Bolaget bytte senare namn till Terranor och är i dag en av de större aktörerna på Trafikverkets baskontrakt för vägunderhåll. Verksamheten omfattade de kontrakt, maskiner, organisationer och medarbetare som tidigare utgjorde NCC:s vägdriftsaffär. Terranor beskriver själv sin historia som en verksamhet som brutits ut ur NCC:s vägunderhållsorganisation.

Den nu aviserade försäljningen av NCC Industry leder till att NCC även ger upp kontrollen av verksamheten inom asfalt och bergmaterial, områden som länge varit nära knutna till vägbyggande och vägunderhåll i Sverige, vilket kanske är naturligt. Flera av de entreprenörer som är stora inom Trafikverkets baskontrakt har däremot omfattande egen produktion av stenmaterial och asfalt. 

När affären går i lås har NCC på mindre än ett decennium gått från att vara aktivt i hela kedjan från ballast, asfalt och vägunderhåll till att i huvudsak vara ett bygg- och anläggningsbolag. 

Relationerna mellan NCC och Trafikverket har även blivit lite kantstött efter den uppmärksammade konflikten kring Västlänkens etapp Korsvägen i Göteborg. Hösten 2025 hävde Trafikverket kontraktet med konsortiet WLC, där NCC ingick, med hänvisning till kraftiga kostnadsökningar, förseningar och allvarliga brister i projektet. NCC svarade med att kalla hävningen grundlös och anklagade i sin tur Trafikverket för att försöka skylla projektets problem på entreprenören. 

Vägdrift och vägunderhåll: avskildes och blev senare Terranor. Asfalt och stenmaterial: NCC Industry säljs 2026 i en affär värd 8,2 miljarder kronor. NCC:s strategi: ökat fokus på bygg- och anläggningsentreprenader enligt bolagets ledning.

NCC:s vägaffärer som lämnat koncernen

För några år sedan valde NCC att separera och sälja sin verksamhet inom vägdrift och vägunderhåll. Den verksamheten samlades först i bolaget Nordic Road Services och såldes därefter till den tyska investeraren Mutares. Bolaget bytte senare namn till Terranor och är i dag en av de större aktörerna på Trafikverkets baskontrakt för vägunderhåll.

NCC lämnar ännu en bit av vägmarknaden

Rankingen fokuserar enbart på batterielektriska maskiner och omfattar både anläggnings- och gruvsektorn. Det förklarar att tillverkare som Epiroc och Sandvik också rankas i topp. Vätgas- och hybridmaskiner har här uteslutits.

Enligt Interact Analysis är det inte tillräckligt att lansera bara elmaskiner för att betraktas som ledande. De högst placerade företagen i undersökningen kombinerar ett brett modellutbud med tydliga elektrifieringsmål, egen teknikutveckling, försäljning i kommersiell skala och lösningar för laddning och energiförsörjning. Och vilka mål tillverkarna har satt upp. Det gör undersökningen lite speciellt, kan man säga. De svenska tillverkarna har långt till de kinesiska tillverkarnas försäljningsvolymer.

I topp återfinns Volvo CE följt av bland andra Epiroc, kineserna Liugong, XCMG och Sandvik. Samtliga uppges uppfylla minst två av de kriterier som Interact Analysis använder i sin utvärdering.

Varje tillverkare bedömdes utifrån fem faktorer:

1.	Bredden i det elektriska modellprogrammet.

2.	Försäljningen av batterielektriska maskiner under 2025.

3.	Företagets uttalade och mätbara elektrifieringsmål.

4.	Egen kompetens inom drivlinor, batterier och systemintegration.

5.	Erbjudanden inom laddning, energilösningar och tillhörande tjänster.

Kinesiska tillverkare som Liugong, XCMG, Sany och SDLG har klart högst försäljningsvolymer och som främst drivs av den inhemska marknaden av hjullastare. 

Volvo CE får trots detta förstaplatsen – på grund av metoden som lägger vikt vid kombinationen av produktbredd, strategi och satsningar på laddinfrastruktur. Volvo CE har dessutom satt upp målet att 35 procent av de sålda maskinerna ska vara helelektriska år 2030.

Enligt Interact Analysis kommer nästa konkurrensfas inte främst att handla om själva maskinerna. Tillverkarna måste också erbjuda laddlösningar, energiförsörjning och utbildning av återförsäljare och serviceorganisationer. Osäkerhet kring laddinfrastruktur pekas ut som ett av de största hindren för en bredare kommersiell användning av elmaskiner. Vilket inte direkt är någon unik slutsats, utan helt i linje med tillverkarnas egna analyser. 

Off-Highway Research som anses vara ledande när det gäller marknadsanalyser för anläggningsmaskiner rankar tillverkarna efter försäljningsvolymer. OHR:s rapport visar att nästan 80 procent av världens försäljning av elektriska anläggningsmaskiner 2024 skedde i Kina. Det finns omkring 30 kinesiska tillverkare på marknaden. Hjulastare dominerar elektrifieringen globalt. Då blir dessa tillverkare störst:

Volvo CE och Swecon är dock ändå såklart stolta över att Interact Analysis rankar bolaget i den absoluta toppen: 

– Det här är ett mycket positivt besked för både Volvo CE, Swecon och våra kunder. Elektrifiering handlar inte längre om framtidsvisioner utan om lösningar som redan idag skapar värde ute på arbetsplatserna. Att Volvo CE rankas högst visar att investeringarna i elektriska maskiner, laddning och kundstöd ger resultat, säger Dennis Andersson, Project Manager Electromobility på Swecon.

Lite överraskande är att Wacker Neuson inte får plats på listan. Bolaget har varit mycket tidigt ute med både elektriska maskiner, egna batterilösningar och upparbetad infrastruktur.

Interact Analysis är ett brittiskt marknadsanalysföretag grundat 2017 med kontor i Storbritannien, USA och Kina. Företaget specialiserar sig på marknadsanalyser inom industriautomation, robotik, lagerautomation, kommersiella fordon och elektrifiering. Bland grundarna och ledningen finns flera analytiker som tidigare arbetat på IMS Research och IHS Markit. Företaget uppger att man genomför över 150 analysprojekt per år för omkring 400 kunder världen över.

Interact Analysis

Volvo CE får förstaplatsen – på grund av kombinationen av produktbredd, strategi och satsningar på laddinfrastruktur. Volvo CE har satt upp målet att 35 procent av de sålda maskinerna ska vara helelektriska år 2030.

Svenskar toppar ranking av eldrivna maskiner

En ny rapport från Sweco visar att det med dagens förnyelsetakt skulle ta 196 år att byta ut hela Sveriges dricksvattennät. Trots att Sverige investerar mer i VA-infrastruktur per invånare än det europeiska genomsnittet bedömer Sweco att både investeringarna och prioriteringarna behöver bli bättre för att möta krav på klimatanpassning, beredskap och skärpt rening.

Rapporten Transforming Europe’s Water Infrastructure analyserar Sweco hur kommuner och VA-organisationer kan möta dessa utmaningar och säkra vatten- och avloppshanteringen för hushåll, företag och samhällsviktiga verksamheter.

– En lednings ålder säger inte allt om när den behöver åtgärdas. Ett fel i en yngre men kritisk ledning kan få större konsekvenser än ett fel i en äldre. Vi behöver därför väga samman anläggningarnas skick med vad ett avbrott skulle innebära för människor, verksamheter och miljön, säger Mattias Salomonsson, vattenexpert och utvecklingschef inom vatten på Sweco.

Att behovet av upprustning ökar märks också i kommunernas ekonomi. Enligt Kommuninvest passerade den kommunala låneskulden 1 000 miljarder kronor under 2025. Investeringar i vatten och avlopp, gator och energi stod för 42 procent av kommunernas investeringar, jämfört med 28 procent sex år tidigare.

Samtidigt sker ett tydligt skifte från nybyggnation till renovering och utbyte av anläggningar som byggdes under 1950-, 60- och 70-talen.

Utvecklingen väntas ge fortsatt bränsle åt anläggningssektorn. Prognoscentret räknar med att investeringar samt drift och underhåll på den svenska anläggningsmarknaden ökar med 7,1 procent i reala termer under 2026. Fram till 2028 bedöms marknaden växa med drygt 17 procent.

Förutom stora satsningar på transportinfrastruktur och elnät pekar Prognoscentret ut kommunernas investeringar i eftersatta VA-system som en viktig drivkraft bakom tillväxten. De ledningar som lades ned för ett halvt sekel sedan börjar med andra ord nu komma ikapp kommunerna, och det märks både i skuldstatistiken och i orderingången för anläggningsbranschen.

Mattias Salomonsson, vattenexpert och utvecklingschef inom vatten på Sweco.

VA-skulden driver anläggningsmarknaden

Bellman Group har tillsatt en intern och en extern utredning för att klarlägga vad som har inträffat. Utredningarna pågår och några definitiva slutsatser om händelseförlopp, omfattning eller ansvar har ännu inte dragits. Preliminärt uppskattade ekonomiska påverkan omkring 5 procent av koncernens sammanlagda EBITA under perioden 2022-2026. Vilket i så fall är närmare 50 miljoner kronor.

Bellman Group skriver att: "Påverkan hänför sig till historiska händelser vars ekonomiska effekter redan har bokförts och kommunicerats och bedöms därför inte medföra någon ytterligare resultatpåverkan. Vi kan heller inte se att detta har påverkat bolagets kunder. Eftersom utredningarna och analysen fortfarande pågår kan bedömningen komma att förändras".

Baserat på de uppgifter som är kända bedöms händelsen inte påverka koncernens likviditet, finansieringsåtaganden eller förmåga att bedriva den löpande verksamheten, menar Bellman Group.

Den person som närmast berörs av utredningarna har tillsvidare lämnat sina operativa uppgifter. Berörd verksamhet leds under tiden av en tillförordnad ledning.

- Vi ser mycket allvarligt på de uppgifter som har framkommit. Vi ställer höga krav på hur vår verksamhet bedrivs och tar varje misstanke om felaktigheter på största allvar. Vi har tillsatt en intern och en extern utredning för att grundligt klarlägga vad som har inträffat. Vår prioritet är att skydda koncernens och våra kunders intressen. Vi kommer att agera utifrån vad utredningarna visar, men vi kommer inte att föregripa deras slutsatser, säger Magnus Persson, CEO i Bellman Group.

Misstänkt ekonomiskt fiffel i Bellman Group

Innotrans, världens största mässa för spårfordon och järnvägsteknik, i Berlin har avslutats. En delegation från Infrakraft var på plats, däribland Joel Skönvall, divisionschef järnväg.

- Det är ett viktigt forum för oss att vara representerade på för att träffa leverantörer och branschkollegor från hela världen och ta del av nyheter på marknaden. Vi ser också en starkt växande marknad, nya krav och många möjligheter. Det kräver att vi är redo och vi har därför beställt ytterligare en spårriktare och även en makadamplog, säger Joel Skönvall.

- Vi gör investeringarna för att stärka vår maskinpark för att kunna fortsätta att vara marknadsledande i en tid där vi ser stora behov och omfattande planerade insatser för att stärka den svenska infrastrukturen. Vi är marknadsledande på flera områden idag och har ambitionen att stärka vår position på marknaden ytterligare, säger Daniel Pettersson, koncernchef på Infrakraft.

Det finns inga listpriser på den här typen av maskiner, men på en internationell marknad uppskattas att en Linjeriktare-maskin, en Plasser & Theurer 09-2X och en Makadamplog, en BallastMaster 410 från Plasser & Theurer, tillsammans går loss på mellan 90-130 miljoner kronor.

Linjeriktare-maskin, en Plasser & Theurer 09-2X och en Makadamplog, en BallastMaster 410 från Plasser & Theurer, tillsammans går loss på mellan 90-130 miljoner kronor.

Gigantisk investering i unik maskinpark

Det är vanligt att beslut gällande plan- och byggärenden överklagas. När det drar ut på tiden uppstår stora kostnader för samhället och olika aktörer. Detta är känt, och byggbranschen har i åratal efterfrågat skärpning, och nu får branschen medhåll av Riksrevisionen.

Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas och mark- och miljödomstolarnas hantering av överklagade plan- och byggärenden. Den övergripande slutsatsen är att hanteringen kan effektiviseras och handläggningen kortas. Framför allt länsstyrelserna har skiftande, och i vissa fall mycket långa, handläggningstider. Svårigheter att rekrytera personal och sårbarhet vid vakanser och sjukskrivningar uppges ofta som förklaringar.

Granskningen visar också att handläggningstiderna kan dra ut på tiden därför att de underlag som länsstyrelserna får in från kommunerna inte håller tillräckligt hög kvalitet, eller behöver kompletteras. Vissa länsstyrelser arbetar aktivt med att informera och stödja kommunerna för att motverka detta, medan andra gör det i mindre utsträckning eller inte alls.

– Vissa länsstyrelser skulle tjäna på att utveckla och formalisera kontakterna med kommunerna – både på handläggarnivå och övergripande. Men varje länsstyrelse behöver ta ställning utifrån sina behov, säger Erik Trollius, projektledare för granskningen.

Vid mark- och miljödomstolarna ökar handläggningstiderna när bristen på viss kompetens skapar flaskhalsar i verksamheten. Framför allt är de så kallade tekniska råden få i relation till antalet mål där deras kompetens behövs, men även juristdomare och beredningsjurister är ibland överbelastade. Domstolarna har kommit fram till olika lösningar för att hantera utmaningarna men det finns utrymme för ytterligare effektivisering av handläggningen.

– Domstolarna behöver säkerställa att de använder sina resurser så effektivt som möjligt, så att inte handläggningen stannar av. Min bedömning är att de har de förutsättningar som krävs, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Granskningen visar också att domstolarnas it-system för att hantera mål har begränsningar som försvårar handläggningen. Det handlar bland annat om möjligheten att lagra större material och att ha överblick i det dagliga arbetsflödet.

Även Mark- och miljööverdomstolen ingår i granskningen. Den har nyligen gjort ändringar i sitt arbetssätt som lett till markant kortare handläggningstider, vilket tyder på en effektivisering.

Länsstyrelserna rekommenderas nu bland annat att överväga att införa så kallad beredningsorganisation samt att utveckla formerna för kontakter med kommunerna gällande brister i underlag. Mark- och miljödomstolarna rekommenderas bland annat att överväga utökade arbetsuppgifter för domstolshandläggare samt att göra rollen som beredningsjurist mer attraktiv.

Granskningen visar också att handläggningstiderna kan dra ut på tiden därför att de underlag som länsstyrelserna får in från kommunerna inte håller tillräckligt hög kvalitet, eller behöver kompletteras.

Onödigt lång tid att få bygglov i Sverige

Bland bristerna med skyddsskor fanns underkänt skydd mot slag och penetrering av spik. Vilket typ är själva huvudsyftet med skyddsskor. Totalt granskades 83 modeller från åtta europeiska länder, däribland Sverige. När resultat av testning och dokumentkontroller vägdes samman uppfyllde 82 procent av produkterna inte kraven.

– Skyddsskor används i arbetsmiljöer där det kan få allvarliga konsekvenser om skyddet inte fungerar som det ska. Därför är det bekymmersamt att vi ser så omfattande brister i de produkter som har granskats, säger Annsofie Lindgren Kero, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

Kontrollen har nu lett till att 24 modeller fått försäljningsförbud eller dragits tillbaka från marknaden och att fyra modeller återkallats. Varningar och böter har också riktats mot ekonomiska aktörer.

– Den som köper in skyddsskor ska kunna lita på att de ger det skydd som utlovas. Arbetsgivaren behöver också se till att skorna har rätt skyddsnivå för de risker som finns i arbetet, säger Annsofie Lindgren Kero.

Testningen genomfördes inom ramen för 2025 års Joint Actions on Compliance of Products, JACOP, en gemensam europeisk marknadskontrollinsats inom EU och Efta.

Även var tredje skyddshjälm för yrkesbruk som testats uppfyllde inte säkerhetskraven. Flera av bristerna bedömdes innebära allvarlig eller hög risk. Arbetsmiljöverket, som deltagit i kontrollen, uppmanar arbetsgivare att vara noggranna vid inköp av skyddshjälmar.

Totalt testades 65 skyddshjälmar. Av de testade hjälmarna uppfyllde 46, motsvarande 71 procent, kraven. 19 av de testade hjälmarna, eller 29 procent, klarade inte testerna. De vanligaste bristerna handlade om hjälmarnas förmåga att dämpa stötar. Vilket är att betrakta som skyddshjälmens huvudsakliga uppgift.

– En skyddshjälm ska skydda arbetstagaren när något faktiskt händer. Då måste man kunna lita på att den ger det skydd som utlovas. Att nästan var tredje testad hjälm hade brister visar varför marknadskontrollen är viktig, säger Annsofie Kero, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

Marknadskontrollmyndigheterna bedömde åtta av de konstaterade bristerna som allvarlig risk och fyra som hög risk. Som en följd av kontrollen har sex produkter dragits tillbaka från marknaden, två har återkallats från användare och en produkt har belagts med försäljningsförbud. Ytterligare korrigerande åtgärder pågår.

– Personlig skyddsutrustning är ofta den sista barriären när andra åtgärder inte räcker för att undanröja en risk. Brister i utrustningen kan därför få allvarliga konsekvenser för den som använder den. Arbetsgivare behöver regelbundet kontrollera att den utrustning som tillhandahålls är säker, säger Kero.

Kontrollen av skyddsskor har nu lett till att 24 modeller fått försäljningsförbud eller dragits tillbaka från marknaden och att fyra modeller återkallats. Varningar och böter har också riktats mot leverantörer.

Värdelösa skyddshjälmar och skyddsskor

Den nationella transportplanen för perioden 2026–2037 innehåller historiskt stora investeringar i väg- och järnvägsnätet. Trots det är många satsningar samhällsekonomiskt olönsamma, enligt en ny rapport från IVA.

Rapporten Framtidens transporter, som tagits fram inom ramen för det så kallade visionsprojektet Svenska framtider, pekar på att det inte främst är brist på pengar som bromsar utvecklingen. Maskinentreprenörerna har bland annat lyft att det är brist på konkurrens, att upphandlingar fungerar dåligt, och att det är tveksamt om det finns kapacitet i Sverige när för få vill utbilda sig inom bygg- och anläggning och maskinförare.

– Problemet är inte för lite pengar, utan att de gör för lite nytta. Att skjuta in mer resurser i en process som går med samhällsekonomisk förlust är ingen klok strategi, säger Klas Eklund, ordförande för IVAs arbetsgrupp om transportinfrastruktur.

Enligt rapporten ger dagens infrastruktursatsningar i genomsnitt endast 70 öre tillbaka i samhällsnytta för varje investerad krona.

IVA riktar också kritik mot hur stora infrastrukturprojekt planeras och genomförs. Nyligen framgick det till exempel att den nya tunnelbanan i Stockholm, hux-flux, kan bli 23 miljarder dyrare än tidigare kalkyl.

IVA resonerar såhär: I genomsnitt överskrider Trafikverkets projekt sina ursprungliga kostnadsprognoser med 76 procent, enligt rapporten. För sex större projekt, däribland Botniabanan, Citybanan och Norra länken, ökade kostnaderna från sammanlagt 30 till 80 miljarder kronor. Men detta är äldre projekt och Riksrevisionen har redan luggat Trafikverket för detta som nu också testar den så kallade alliansmodellen för att minska riskerna genom att dela på dessa med entreprenörerna.

Det mest anmärkningsvärda är enligt IVA att en stor del av kostnadsökningarna dock uppstod redan innan byggarbetena startade. Rapportförfattarna pekar ut omfattande regelverk, långa tillståndsprocesser och ett stort antal överklaganden som några av de främsta orsakerna. Enligt IVA behöver tillståndsgivningen reformeras och den administrativa processen förenklas för att projekten ska kunna genomföras snabbare och till lägre kostnad.

IVA föreslår också att fler stora projekt ska drivas i bolagsform vid sidan av Trafikverket. Tanken är att professionell projektstyrning, tydligare ekonomiska incitament och möjlighet till finansiering via kapitalmarknaden ska bidra till bättre kostnadskontroll.

Rapporten innehåller tio övergripande principer för hur svensk infrastruktur bör organiseras och finansieras, samt ett femtiotal konkreta åtgärdsförslag.

Bland annat vill IVA bygga en ny vägtunnel mellan Helsingborg och Helsingör, stärka kapaciteten på E4, E6 och de södra stambanorna.

Samtidigt föreslår rapporten att vissa projekt bör omprövas eller stoppas. Ett exempel är den planerade järnvägssträckan mellan Göteborg och Borås, som enligt IVA innebär en hög kostnad i förhållande till den samhällsnytta som skapas.

Sverige investerar redan mycket i infrastruktur jämfört med många andra EU-länder.

Fler pengar är inte den viktigaste lösningen enligt rapporten.

Tillståndsprocesser och överklaganden pekas ut som stora orsaker till förseningar och kostnadsökningar.

Infrastrukturprojekt bör prioriteras utifrån samhällsekonomisk nytta.

Staten bör pröva nya organisations- och finansieringsformer för stora projekt.

Flera av förslagen går i linje med den debatt som pågått länge i anläggningsbranschen om långa ledtider, svårförutsägbara tillståndsprocesser och behovet av större genomförandekraft i stora infrastrukturprojekt.

Klas Eklund, ordförande för IVAs arbetsgrupp om transportinfrastruktur.

”Mer pengar ger inte bättre infrastruktur”

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att föreslå vilka projekt i Nationell plan för transportinfrastrukturen som ska byggstartas år 2027–2029 respektive förberedas för byggstart 2030–2032. Trafikverket har tagit ut utvalda projekt där byggstarten inte behöver dröja, utan kanske till och med tidigareläggas.

I Västra regionen föreslås projekt Nya slussar i Trollhätte kanal, som inte tidigare har ingått i regeringens beslut om byggstart, att byggstartas 2027-2029. Projektet består av fem separata slussar på tre orter. I och med den befintliga slussledens dåliga kondition ökar risk för avbrott i sjötrafiken ju längre tiden går.

Lilla Edet bedöms vara den del av slussleden som har störst sannolikhet för funktionsbortfall. Trafikverket föreslår därför ett partiellt byggstartsbeslut för Lilla Edet, för att tidigt reducera risken för avbrott i sjötrafiken.

– Att säkra Vänersjöfartens framtid är viktigt för näringslivet och för ett robust transportsystem. Med nya slussar kan vi skapa bättre förutsättningar för sjöfarten under lång tid framöver, vilket också stärker Sveriges konkurrenskraft, säger Jörgen Einarsson, regional direktör.

I Västra regionen föreslås därutöver projekt Västra stambanan Laxå–Alingsås högre kapacitet, delen Floby, att få beslut om att få förberedas för byggstart 2030-2032. Projektet består av flera förbigångsspår på Västra stambanan. Åtgärderna kan av trafikeringsskäl inte genomföras samtidigt utan behöver planeras i relation till andra projekt i järnvägsnätet. Delen Floby är den som kommit längst i sin planering och föreslås därför få förberedas för byggstart.

Andra projekt som föreslås att få beslut om byggstart under åren 2027-2029 är:

•	Malmbanan, Murjek – förlängning av mötesstation 

•	Luleå C – ombyggnad av personbangård, etapp 2 

•	Sundsvall C–Dingersjö – dubbelspårsutbyggnad, etappen Kubikenborg–Dingersjö 

•	Ostkustbanan, fyrspår Uppsala–länsgränsen Uppsala/Stockholm, delen Söder Bergsbrunna–Uppsala

•	Högsjö västra – förbigångsspår 

•	Rv 50 Medevi–Brattebro, inklusive Nykyrka

•	E4 Trafikplats Ljungarum – genomgående körfält 

•	Värnamo–Jönköping/Nässjö – elektrifiering och höjd hastighet, delen Nässjö–Värnamo, elektrifiering

När ett byggstartsbeslut har fattats får objektet ingå kontrakt med entreprenör och gå in i byggfasen.

Fokus

Svenska kraftnät ger miljardjobb till kroater

NCC lämnar ännu en bit av vägmarknaden

Svenskar toppar ranking av eldrivna maskiner

VA-skulden driver anläggningsmarknaden

Misstänkt ekonomiskt fiffel i Bellman Group

Gigantisk investering i unik maskinpark

Onödigt lång tid att få bygglov i Sverige

Värdelösa skyddshjälmar och skyddsskor

”Mer pengar ger inte bättre infrastruktur”

Trafikverket vill gasa på

INNEHÅLL

TIDNINGEN

KONTAKT

FAKTURA