Alla artiklar som berör ekonomi, finans och pengar inom vår branch.

- Både industrisektorn och tjänstenäringarna uppvisade en negativ utveckling i mars jämfört med februari. Byggsektorn, som visade positiv utveckling för andra månaden i rad, mildrade nedgången i näringslivet”, säger Emil Råberg, statistiker på SCB.

Produktionen inom byggsektorn ökade med 1,0 procent i mars jämfört med februari, mätt i säsongrensade tal. Jämfört med mars 2024 ökade byggproduktionen med 2,2 procent, mätt i kalenderkorrigerade tal. Byggverksamhet står för 9,1 procent av näringslivets totala förädlingsvärde.

Hjulen snurrar långsamt - men bättre i byggbranschen än i näringslivet i stort.

Byggbranschen går bättre än resten

Byggföretagen har under avtalsrörelsen prioriterat bibehållen flexibilitet gällande arbetstidens förläggning och att hitta en överenskommelse gällande tillämpningen av MBL vid anlitande av underentreprenörer.

- Majoriteten tvister rör anlitanden. Vi har förhandlat fram ett avtal som förtydligar när primärförhandling gäller eller inte, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef på Byggföretagen.

Parterna är också överens om fördjupade arbetsplatskontroller, som ska finansieras med en särskild granskningsavgift för hängavtalsbundna företag. Arbetstagare som befinner sig på byggarbetsplatser blir skyldiga att anskaffa nationellt ID eller pass. 

- Byggföretagens ingångsvärde har varit att få till ett balanserat kollektivavtal som gynnar våra medlemmar. Det måste vara mer lönsamt att vara kollektivansluten, än att inte teckna avtal, säger Mats Åkerlind.

Byggnads lyfter dock fram att man fått till en extra satsning på maskinförare.

– Levnadskostnaderna ha ökat lavinartat under de senaste åren, vårt mål var att ge medlemmarna mer pengar i plånboken och det har vi lyckats med. Det här avtalet kommer att göra skillnad för våra medlemmar och det är jag väldigt nöjd med. Vi gör dessutom en riktad satsning mot kran- och maskinförarna och de som har lång resväg till jobbet, säger Emil Persson, Byggnads avtalssekreterare.

Denna satsning betyder att tornkranförare som arbetar som underentreprenörer får lägst ackordssnittet på orten. Övriga kran och maskinförare som arbetar som underentreprenörer får högre lägstalön vid större uppdrag på byggarbetsplatser.

Emil Persson, Byggnads avtalssekreterare.

Högre pengar till maskinförare i Byggavtalet

Mer pengar till maskinförare i Byggavtalet

– Tidigare kunde brottsvinsterna i enskilda ärenden som Ekobrottsmyndigheten utredde uppgå till tiotals miljoner kronor, i dag kan brottsvinsterna vara långt över 100 miljoner kronor, säger Rikard Jermsten, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten.

Områden som står i fokus för de kriminellas intresse är bland annat välfärden, bank- och kreditinstitut, premiepensionssystemet samt stora bygg- och infrastrukturprojekt. Här begår kriminella skatte- och bokföringsbrott och näringspenningtvätt, men även bedrägerier och andra brott. Gemensamt för dessa områden är att det går att tjäna mycket pengar. Det, i kombination med en låg upptäcktsrisk, innebär stora konsekvenser för det finansiella systemet och den ekonomiska stabiliteten. Den kriminella ekonomin uppskattas i dag omsätta mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen och den växer. Mörkertalet är stort.

Ekobrottsmyndigheten skriver: Inom stora bygg- och infrastrukturprojekt förekommer omfattande arbetslivskriminalitet där arbetskraft utnyttjas och betalas låga, svarta löner. De kriminella driver bolag som inte betalar skatt, utnyttjar välfärdssystemen, bryter mot arbetsmiljölagen samt använder arbetskraft som ofta saknar arbetstillstånd i Sverige och kan vara offer för människohandel (arbetskraftsexploatering).

– Penningtvätt med komplexa upplägg där stora summor pengar tvättas har blivit kärnan i den kriminella ekonomin och har central betydelse för grov organiserad brottslighet. De kriminella tvättar brottsvinster från både ekonomisk brottslighet och annan brottslighet, däribland brottsvinster tillhörande kriminella nätverk som kan knytas till de grova våldsbrott som begåtts i Sverige de senaste åren, säger Rikard Jermsten.

Rikard Jermsten, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten.

Kriminella satsar på stora infrastrukturprojekt

Den nya undersökningen från byggmaterialhandeln visar att det inte är prisökningar som gör att omsättningen ökar, utan det är volym som ligger bakom. Under årets första kvartal ökade omsättningen med 5,5 procent på jämförbara enheter jämfört med samma period 2024. Justerat för prisförändringar motsvarar detta en volymtillväxt på 1,5 procent.

- Det är glädjande att äntligen se tydliga tecken på återhämtning i byggmaterialhandeln, även om betydande globala risker kvarstår. En stabil marknad och gynnsamma förutsättningar är avgörande för en långsiktig och hållbar tillväxt. Höjningen av ROT-bidraget till 50 procent i maj är en efterlängtad reform som både kommer att ge en positiv ekonomisk effekt och bidra till att kompetens blir kvar i byggsektorn, säger Monica Björk vd på Byggmaterialhandlarna.

Det som också är positivt är att det nu även syns i proffshandeln. Det är alltså inte bara privatpersoner som ligger bakom ökningen.

Samtidigt visar statistik från SCB att BNP visar på vårkänslor.

– Aktiviteten i svensk ekonomi ökade i mars efter nedgångar i januari och februari vilket gav en BNP för kvartalet som helhet i nivå med sista kvartalet 2024, säger Mattias Kain Wyatt, nationalekonom på SCB.

Byggmaterial ökar i volym igen. Ytterligare ett tecken på att byggkonjunkturen rör på sig åt rätt håll.

BNP och Byggmaterialindex visar vårkänslor

ME:s Gruventreprenadavtal med If Metall omfattar cirka 2 000 anställda på runt 80 företag verksamma som underleverantörer i gruvnäringen i norra Sverige. Ett högst viktigt avtal som blir allt mer relevant när gruvindustrin väljer att lägga ut mer och mer jobb på underentreprenörer. ME hade också därför yrkat på en rad förbättringar som dessa:

• Att ordinarie arbetstid ska vara mellan 05.00 och 24.00, måndag till söndag. Det bör även finnas möjlighet till individuell arbetstidsöverenskommelse. Det här skulle ge företagen en chans att lösa bemanningen på ett mer verklighetsnära sätt än vad som är möjligt i dagens lokala avtal, anser ME.

• Att behovsanställningsregeln utökas till att omfatta fler. I dag är det möjligt att behovsanställa personal som uppnått pensionsåldern, men regeln borde omfatta fler personkategorier. Företagens efterfrågan på behovsanställd personal är fortsatt stor på avtalsområdet och många medarbetare vill arbeta flexibelt utifrån sina egna förutsättningar.

• Att anlitandet av underentreprenörer med medlemskap i ME förenklas. I dagsläget är det endast möjligt att anlita underentreprenörer som tillämpar Gruventreprenadavtalet. Alla ME:s medlemsföretag är seriösa aktörer och bör kunna anlitas fritt utan primärförhandling med facket.

Detta kom upp på bordet, men enligt uppgift har IF Metall inte visat något intresse att ta i dessa frågor i förhandlingarna. Bara förlänga det gamla avtalet och räkna upp det enligt det satta märket. ME har kommenterat avtalet i ett pressmeddelande:

 Överenskommelsen med IF Metall blev att förlänga det nuvarande kollektivavtalet med ett löneavtal för avtalsåren 2025–2027. Inga förändringar gjordes i avtalets allmänna villkor. 

Avtalsvärdet är 6,4 procent och ryms därmed inom "märket". Det var när ett nytt industriavtal slöts den 31 mars som arbetsmarknadens norm för löneökningar sattes.

– Avtalet ger de 80 medlemsföretag som omfattas av det stabilitet i en orolig omvärld, säger Claes Arenander, förhandlingschef och vice vd för Maskinentreprenörerna i ett pressmeddelande.

IF Metall har valt att än så länge inte kommentera det nya Gruventreprenadavtalet. Finns inget pressmeddelande på fackets hemsida. Men tidigare har IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson kommenterat märket som tagits fram i de så kallade industriförhandlingarna. Avtalen ger goda förutsättningar för reallöneökningar och det ligger på en nivå som kan normera på svensk arbetsmarknad och samtidigt gynna Sveriges konkurrenskraft, har facket konstaterat.

– Avtalsvärdet är det näst högsta i Industriavtalets historia, om man räknar bort 2023–2024 då vi hade inflationskris, säger förbundsordförande Marie Nilsson.

"Walkover" när ME:s Gruvavtal gick i lås

Träindustrins lönsamhet pressas av ett fortsatt högt kostnadsläge och ansträngd råvarutillgång, vilket har lett till ett flertal produktionsneddragningar. Trots att produktpriserna generellt ligger på en högre nivå än normalt, har de haft svårt att hålla jämna steg med kostnadsökningen i vissa segment.

– Det har varit en utmanande tid för trävarusektorn, som hittills räddats av en fortsatt stark export. Nu sätts förhoppningen till att räntesänkningarna och det tillfälligt höjda rotavdraget ska bidra till återhämtningen på den svenska marknaden, säger Christian Nielsen, marknadsanalytiker för trävaror på Skogsindustrierna. 

Men en stärkt krona skulle kunna förändra konkurrenssituationen gentemot andra europeiska tillverkare. Även i Centraleuropa finns tecken på att kostnadsläget är högt, vilket mildrar eventuella negativa effekter.

Även Trumps tullkrig kan komma att få effekter för träindustrin, framför allt om det påverkar globala handelsflöden. Trävaror är än så länge undantagna från USA:s nya tullar, men en specialutredning om att säkerställa tillgången på råvara har inletts. Resultatet och eventuella nya tariffer för trävaror väntas i november. USA anser att trävarusektorn är av nationellt säkerhetsintresse och har tagit ett policybeslut om att öka den inhemska produktionen.

– Att USA skulle bli självförsörjande på trävaror inom en rimlig tid är inte realistiskt. Däremot sätter ambitionen fokus på skogsvärdekedjornas strategiska betydelse för ett lands försörjningsförmåga och det värde som den svenska skogssektorn har för Sverige och Europa på den globala spelplanen, säger Christian Nielsen.

Snart läge att öka lastningen så att mer virke kan nå ut i världen.

Konjunkturen för träindustrin kan vända

Entreprenörernas kostnader för gruppen transporter, drivmedel och elkraft sjönk med 3,9 procent månaden som gick. Inom gruppen sjönk kostnaderna för elkraft med 13,9 procent. Även kostnaderna för dieselolja och lastbilstransporter sjönk med 4,4 respektive 0,7 procent. Entreprenörernas omkostnader steg med 0,2 procent medan kostnaderna för maskiner och löner var oförändrade.

Entreprenörernas byggmaterialkostnader steg med 0,2 procent. Kostnaderna för betongvaror samt järn och stål inklusive armeringsstål steg mest, 0,8 respektive 0,6 procent. Samtidigt sjönk kostnaderna för el- och golvmaterial med 0,6 respektive 0,4 procent. Övriga byggmaterial förändrades marginellt eller var oförändrade mellan februari och mars 2025.

Entreprenörernas kostnader för löner och omkostnader steg med 3,4 respektive 3,1 procent mellan mars 2024 och mars 2025. Kostnaderna för gruppen transporter, drivmedel och elkraft sjönk med 3,3 procent. Inom denna grupp minskade kostnaderna för elkraft och dieselolja mest, med 9,3 respektive 9,0 procent. Kostnaderna för maskiner var oförändrade.

Kostnaderna för diesel har sjunkit med nästan 10 procent det senaste året.

Byggkostnaderna sjunker för entreprenörer

Det är inte mycket folk i korridorerna på Hagagatan i Stockholm. Här håller annars facktopparna i Seko och Byggnads till. Men nu är alla ute och diskuterar och förhandlar med medlemmar och arbetsgivarorganisationer. Seko har en rad avtal att hantera bara inom området Väg och ban. Här finns fyra olika avtalsområden: Väg- och banavtalet (med Byggföretagen), Maskinföraravtalet (med ME), Järnvägsinfrastrukturavtalet (Almega) samt ett fåtal medlemmar som arbetar med infrastruktur inom kanalbolagen.

− Vi har tagit fram sju olika yrkanden som har med Maskinföravtalet att göra. Det är väldigt många fler yrkanden från ME, säger Sandra Lindström som är avtalsansvarig för avtalen på Väg och ban inom Seko.

Det var över en månad mellan att ME växlade yrkanden med Seko och de första förhandlingsdagarna. Det är ovanligt. Ofta vill man komma igång snabbare. Men redan tidigt gick det att se att arbetstider på ett oroväckande sätt kommit upp som centrala och viktiga för både ME och Seko. Det var länge sedan det var konflikt på detta avtal, men denna avtalsrörelse kan bli tuffare än vanligt då både arbetsgivare och facket siktat in sig på samma fråga och ställt den högst upp.

− Ja, det kan bli lite tufft, svårt att veta vad vi ska börja prata om, säger Sandra Lindström och ler lite. Hon ser inte orolig ut, men det är helt uppenbart att hon funderar.

Arbetstider ligger för övrigt som en fuktig filt över hela avtalsrörelsen. LO kom i mitten av april med en delrapport som dom anser visar att vi jobbar mer i Sverige än i de flesta andra länder i EU. Nästa rapport från LO ska leda fram till ett ställningstagande om arbetstidsförkortning i Sverige generellt.

Seko och Sandra Lindström har inget att säga om detta i denna avtalsrörelse, men frågor som gäller medlemmarnas lediga tid har hamnat högt när fackförbundet tog fram de viktigaste kraven under sin avtalskonferens.

− Resor har dykt upp på flera ställen. Medlemmarna tycker att de allt oftare spenderar mycket tid i bilen till och från arbetsplatserna. Det kan bero på att företagen har tagit mer och mer jobb utanför sin region, längre bort. När vi ställer frågan till våra medlemmar om fritid, så ser vi att den värderas allt högre, och långa restider påverkar ju såklart detta, säger Lindström.

Och här – när det gäller arbetstider – går det en tydlig linje mellan Seko och ME, och antagligen också då mellan arbetstagare och företagare. Två tydliga olika behov som på något sätt ska fogas samman till en kompromiss där båda parter kanske inte blir nöjda, men lite missnöjda, som det heter när en kompromiss har gjorts.

− Det vi hör från våra medlemmar är att de inte vill bli tvingade att jobba övertid eller utföra arbete på obekväm arbetstid, utan att det sker på villkor som vi kommit överens om. Och arbetstider, hur arbetsdagarna ser ut, kommer att bli allt viktigare när branschen nu försöker få in fler kvinnor i branschen. Jag tycker mig till exempel se att de kvinnor som kommer in i branschen ofta övergår till att bli tjänstemän efter ett tag, säger Sandra Lindström och låter det sedan bli en retorisk tystnad i rummet. 

− Det borde man i varje fall ta reda på. Hur det ser ut. Undersöka. Det görs ju så många andra undersökningar, och detta skulle vi nog behöva veta mer om.

Det som är intressant i ett samtal med Seko är att det inte är direkt mycket tryck på frågan om pengar. Sandra Lindström verkar nästan tycka att frågan är ointressant då det ändå kommer att landa runt det så kallade märket. Och medlemmarna på Maskinföraravtalet har hur som helst bra betalt om man tittar på hela Seko-kollektivet. Liten diskussion kring dumperförarna kommer alltid upp dock. Seko är inte förtjusta i att just denna grupp maskinförare tjänar mindre än de andra.

− Det är konstigt. Det är ett svårt och ansvarsfullt jobb som är lika komplicerat som att köra någon annan maskin. Man måste ha bra koll på vägens bärighet till exempel.

Sekos krav innan märket sattes: Samma lön som för övriga arbetsmarknaden. Det betyder 4,2 procent, dock med ett lägsta utrymme om 1 222 kronor per månad och heltidsanställd räknat per individ inom avtalsområdet. Avtalsperiodens längd ska vara ettårig. Restider, boende, arbetstidsförkortning och avsättning till extra pension är viktiga frågor som Seko kommer att driva. Det nuvarande avtalet löper ut 31 maj 2025. 

Sekos medlemmar inom Väg och ban arbetar bland annat med att bygga och underhålla vägar och järnvägar. Medlemmarna finns i mer än 3000 olika företag. 90 procent av företagen har färre än tio Seko-medlemmar. Fyra av tio medlemmar är anställda hos stora arbetsgivare. 

Seko

Sandra Lindström som är avtalsansvarig på det största avtalet som rör ME-medlemmar konstaterar att det kommer att bli arbetstider i centrum i diskussionerna med ME.

Det är inte främst pengar Seko vill diskutera med ME i årets avtalsrörelse. Facket räknar med att ”märket” går igenom. Men arbetstider ligger högt på listan.

Seko lägger arbetstider på förhandlingsbordet

Affärsidén har vuxit fram utifrån behov som Johan Kits själv haft när han arbetat med traditionella anläggningsprojekt. Företaget Kits Contractor startade han tillsammans med sin pappa 2011, då två företag slogs ihop till ett för att minska det administrativa arbetet. 

− Jag hade ett markföretag sedan tidigare men hann inte med riktigt. Tanken var att pappa skulle hjälpa till med pappersarbetet samtidigt som han arbetade med sitt som konsult inom försvaret, berättar Johan Kits. 

Så blev det under en tid, men markföretaget växte och 2022 köpte Johan Kits ut sin familj ur bolaget och driver nu bolaget tillsammans med delägaren Hugo Jacobsson, som efter en tids anställning blev erbjuden att köpa in sig i företaget 2019. 

Johan Kits tar emot i ljusa, moderna lokaler i Enköping, där företaget både har kontor, verkstad samt driver en återvinningsanläggning för betong, asfalt, berg, jord, stubb och schaktmassor. Sedan 2018 har företaget successivt vuxit inom återvinning. I dag är det företagets i särklass största och viktigaste ben, som står för mer än två tredjedelar av omsättningen. 

− Förutom återvinning jobbar vi även med entreprenad och underhåll, men ofta hänger det ihop med återvinning på något sätt. Vi har till exempel ett underhållskontrakt på sopsandning, där vi tar hand om och återvinner sanden åt kommunen för att minska uttaget av jungfruligt material, säger Johan Kits. 

Han ser ljust på framtiden med ökande efterfrågan trots lågkonjunktur och menar att utvecklingen generellt i branschen går åt rätt håll – även om det fortfarande körs runt på alldeles för mycket material i onödan. 

− Det som varit viktigast för många – och fortfarande är – det är att projekten blir klara i tid. Det har gjort att man i många fall kört bort material för att i nästa stund köra in nytt material vilket i stunden kanske varit mest tids-effektivt men som både kostat pengar och miljö. Återvinning kräver tid och planering, säger Johan Kits. 

Med tuffare ekonomiska tider har projektens ekonomi blivit allt viktigare under senaste åren, vilket gjort att allt fler börjat räkna på vad transporterna av material kostar och i många fall intresserat sig mer för att återvinna materialet direkt på arbetsplatsen. Den generella miljömedvetenheten i samhället och de stora bolagens hållbarhetsvisioner bidrar också till ett ökat intresse för återvinning – samtidigt saknar de flesta entreprenörer utrustning för att klara av materialåtervinningen. 

Att hitta någon som kan hjälpa till med materialåtervinning är dock inte alltid det lättaste om det inte är ett riktigt stort projekt med rejäla mängder som det är lätt att få lönsamhet i. Det är här som Kits recycling och hans kollegor kommer in i bilden. 

− Vi har jobbat uttalat med återvinning sedan 2018, men redan 2014 köpte vi vår första sorteringsskopa till egna projekt eftersom vi såg nyttan av att ta hand om materialet på plats men ingen som riktigt ville hjälpa oss med det, säger han. 

Därför tog företaget saken i egna händer och satsade på en nisch som kräver både stora investeringar i utrustning och specialistkompetens.

− De större återvinningsentreprenörerna vill gärna ha minst 10 000 till 15 000 ton och uppåt för att det ska vara lönt för dem att etablera sig på arbetsplatsen. Vi tänker tvärtom och tar oss an projekten som ligger under de mängderna. Vi har gjort jobb med runt 1 000 till 1 500 ton och ändå kunnat göra det lönsamt, säger Johan Kits. 

En del av förklaringen till att Johan Kits kunnat skapa lönsamhet där andra valt att inte gå in, ligger i den utrustning som företaget satsat på – i huvudsak byggd på lastväxlare eller trailrar för att snabbt kunna flyttas och startas upp. Mycket är befintliga produkter – en del har fått byggas om och viss utrustning har företaget konstruerat själva. 

− Vi lägger mycket tid på planering och logistik, förklarar Johan Kits. 

Ett uppdrag varar i genomsnitt två till fyra veckor och arbetsfältet sträcker sig över hela mellansverige, även om en stor del av jobben finns i Stockholmsområdet. 

− Vi har även ramavtal med flera kommuner i området som Enköping, Arboga och Köping, där vi kommer och hjälper kommunerna att sortera och återanvända material i deras egna entreprenader, förklarar han. 

Företaget, som under 2024 bytte namn till Kits Recycling för att bättre samspela med verksamhetens inriktning, har investerat stort de senaste fem åren. Någon exakt summa vill inte Johan presentera men med sex sorteringsverk, en vindsikt, en långsamt gående valskross för betong, asfalt och stubbar, en krosslina för berg med käft- och konkross samt kross- och siktskopor och en käftkrosskopa samt flertalet gräv- och lastmaskiner handlar det om många miljoner. Så långt det är möjligt handlar Johan av lokala återförsäljare och har turen att ha två återförsäljare av siktskopor samt en siktåterförsäljare på orten och flera stora leverantörer av entreprenadmaskiner inom tio mils radie. 

− Det är sällan vi har sålt något, oftast har vi köpt på oss fler grejer. Just nu tittar vi på att investera i eldrivna hjullastare och en ny krosslina. Vi har gått mer och mer åt hybrider och elektrifiering, framförallt på kross- och sorteringssidan. Nästa investering blir förmodligen en elektrisk lastmaskin. Vår verksamhet passar för elektrifiering. Jag har provkört ett par av de eldrivna lastmaskinerna som finns på marknaden och kapaciteten överraskade. 

En del av utrustningen har köpts begagnat men mycket köps nytt, dels för att krossutrustning slits hårt, dels för att företagets filosofi är att hålla sig med modern utrustning som för att attrahera arbetskraft.

− Det är svårt att hitta personal – det är inte lika populärt att jobba med den här nischen som andra typer av projekt. Vi har både annonserat och letat i egna nätverk när vi behövt anställt. Hittills har det funkat, säger Johan Kits. 

− Fördelen med återvinning är att det inte är lika personalkrävande som många andra nischer. Det går åt fler maskiner än förare, tillägger han. 

Framförallt är det kunskap om de olika materialen som förarna behöver. Kompetensen att provta har Johan Kits själv skaffat sig. I de fall det handlar om förorenade massor har företaget inte möjlighet att ta hand om materialet på den egna anläggningen, däremot hjälper de till och ser till att materialet kommer till rätt anläggning. I mer komplicerade ärenden finns experthjälp från både en advokatbyrå och miljökonsulter att tillgå. 

På anläggningen i Enköping hanteras drygt 120 000 ton material varje år, största delen är schaktmassor som sorteras och förädlas till bergmaterial av olika slag och jord. Materialet säljs direkt från anläggningen till både entreprenörer och privatpersoner. 

− Vi packar materialet bland annat på säck men säljer även på släpkärror och lösvikt, säger han.

Förutom Kits egen anläggning i Enköping är Johan Kits även delägare i Sveab materialförädling AB i Vallentuna, med liknande men större anläggning som den i Enköping. Maskinella resurser delas mellan anläggningarna vid behov. 

− Ju mer sorterat materialet är när det kommer in till oss, desto bättre slutprodukt kan vi göra av det. Schaktmassor försöker vi få ur så mycket berg ur som möjligt och krossa till olika bergprodukter. Asfalten krossar vi och säljer antingen som slit- eller justeringslager eller tillbaka till asfaltsverken. 

Hur mycket som hanteras ute på arbetsplatserna har Johan inte räknat med exakt men uppskattningsvis rör det sig om ungefär dubbelt så mycket. 

− Utmaningarna, framförallt när man kommer in i städerna, är att hitta tillräckligt med yta och att det låter en del när vi krossar materialet.

Bullret är en parameter som är svår att komma undan, mycket annat kan lösas med planering och samverkan. 
Johan Kits vill gärna komma in i projekten så tidigt som möjligt för att kunna maximera nyttan av materialåtervinning. 

− För att återvinna materialet på plats krävs ett miljötillstånd, vilket tar minst sex veckor. Finns inte den tiden blir det svårt att komma ifrån att transportera materialet. I såfall få vi köra materialet till någon av våra anläggningar och krossa det där. 

I dagsläget sysselsätter Kits Recycling 14 anställda, varav hälften är maskinförare, tre är anläggare och tre arbetar administrativt. 

− Vi är på en bra nivå nu. Jag ser inte att vi kommer växa så mycket. Som jag ser det handlar det istället om att öka spetskompetensen ytterligare och bli ännu bättre på mindre återvinnings-projekt, säger Johan Kits. 

Grundat 2011 som Kits Contractor, namnändrat 2024 till Kits Recycling med bas i Enköping

Företaget ägs och drivs av Johan Kits tillsammans med delägare Hugo Jacobsson.

Omsättning 2024: Cirka 50 miljoner kronor

Bolaget sysselsätter 14 anställda och står på tre ben, återvinning, anlägg-ning och underhåll, där återvinning är absolut störst. 

Kits Recycling

Utifrån egna behov i anläggningsföretaget Kits Contractor har Johan Kits utvecklat företaget mot materialåtervinning och under förra året bytte företaget namn till Kits Recycling.

Där andra ser hinder ser Kits Recycling möjligheter. Företaget har sedan 2018 byggt upp en återvinningsverksamhet för att kunna ta hand om och återvinna material i mindre projekt – från 1 000 ton upp till 10 000 ton – som antingen återvinns på arbetsplatsen alternativt vid företagets anläggningar i Enköping och Vallentuna.

Full fart framåt för återvinnare

Under 2026 och 2027 växer de totala bygginvesteringarna som följd av fortsatt återhämtning i framför allt bostadsbyggandet.

Trots ökad osäkerhet i början av året väntas återhämtningen i bostadsbyggandet fortsätta, om än i långsam takt och från låga nivåer.

Den globala turbulensen är stor och det är svårt att bedöma hur det påverkar ränteläget framöver. Utgångspunkten är att styrräntan ligger kvar på 2,25 procent under prognosperioden, vilket sammantaget ger förutsättningar för att byggsektorn växer snabbare än BNP de kommande åren.

- Prognosläget är osäkert. Den globala handeln genomgår ett historiskt skifte. Trots det har byggsektorn lagt sin svagaste period bakom sig och investeringsnivåerna ökar. Återhämtningen i bostadsbyggandet fortsätter och väntas få extra skjuts av ett förändrat amorteringskrav, säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret.

Bostadsbyggandet ökar gradvis fram till 2027 då 37 500 bostäder väntas påbörjas. Ökningen sker mot bakgrund av att räntesänkningarna förbättrar finansieringsförutsättningarna för bostadsutvecklarna samtidigt som hushållens efterfrågan stärks. Prognoscentret bedömer att regeringen kommer lägga fram förslaget om förändrat amorteringskrav och höjt bolånetak, vilket förväntas stimulera investeringarna ytterligare. Sammantaget innebär det en ökning med 72 procent fram till 2027 jämfört med då bostadsbyggandet bottnade under 2023.

Prognosen för nybyggda lokaler justeras ned marginellt. Trots det ligger byggtakten kvar över det historiska genomsnittet. Northvolts konkurs har tillsammans med en nedlagd industrisatsning i Timrå försämrat utsikterna. Dock kvarstår stora projekt i Luleå och Boden som exempel.

- Politiskt drivna investeringar i utbyggnaden av rättsväsendet och försvarsmakten understödjer byggaktiviteten under hela prognosperioden. Nybyggnationen av försvarsbyggnader väntas öka med över 100 procent mellan 2024 och 2026 säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.

Återhämtningen inom renovering och underhåll av bostäder väntas ta fart under året. Efter en period med lägre boendekostnader ökar hushållens investeringsvilja, samtidigt som ett förändrat ROT-avdrag bidrar till att stimulera marknaden. Under året förväntas de konsumentinitierade renoveringarna öka med 5,8 procent.

ROT-investeringarna i lokalbyggnader hade en svag ökningstakt förra året men växer med en något högre takt i år. Under 2025 väntas en volymökning med 2,1 procent, och även under 2026 och 2027 väntas en positiv tillväxt. Uppgången drivs främst av ett renoveringsbehov av skolor och vårdbyggnader samt en ökad efterfrågan på energirenoveringar, i linje med EU:s energieffektiviseringsdirektiv.

Prognoscentret är ett oberoende marknadsanalysföretag specialiserat på operativa och strategiska beslutsunderlag till aktörer inom den nordiska byggmarknaden. Företaget ingår i det europeiska nätverket Euroconstruct vilket ger tillgång till de bästa tillgängliga databaserna.

Ekonomi

Byggbranschen går bättre än resten

Mer pengar till maskinförare i Byggavtalet

Kriminella satsar på stora infrastrukturprojekt

BNP och Byggmaterialindex visar vårkänslor

"Walkover" när ME:s Gruvavtal gick i lås

Konjunkturen för träindustrin kan vända

Byggkostnaderna sjunker för entreprenörer

Seko lägger arbetstider på förhandlingsbordet

Full fart framåt för återvinnare

Byggbranschen mot högre tillväxt

INNEHÅLL

TIDNINGEN

KONTAKT

FAKTURA