Alla artiklar som berör ekonomi, finans och pengar inom vår branch.

Bröderna Carlson Entreprenad i Kärna är inte vilket företag som helst. I Kungälv kommun är man i det närmaste en institution nu för tiden. Någon som politiker lyssnar på, som föräldrar och skola ringer när deras barn har tappat fotfästet i skolan och slutat gå dit. Christer Carlson vet nämligen något. Han vet att sätta värde för ungdomar med problem.

När jag blev årets företagare här 2024, så skulle jag hålla tal. Klart jag var lite nervös, men sedan släppte det. Och jag talade ur hjärtat och kunde berätta om mitt liv, hur det började och hur det gick för mig i skolan och vad det var som gjorde att jag den här dagen kunde stå där och tala inför alla om att jag nu, bevisligen, var en framgångsrik företagare med anställda, säger Christer Carlson och… 

… För det här är en historia som inte hyllar skolan. Christer klarade inte skolan alls. Han medger idag att han faktiskt inte kan gångertabellen eller alfabetet. När han lämnade nionde klass hade läraren tutat i både honom och hans mor att det inte skulle bli något av den här unga grabben. Något yrke var knappt att tänka på. 

– Jag fick veta att jag inte var bra. Och jag vet inte. Men jag visste en sak. Jag trivdes på grannens bondgård och där fick jag vara och där fick jag beröm. Ganska mycket beröm faktiskt. Så… jag visste att jag inte var helt värdelös som skolan verkade tycka.

Men betygen räckte inte för att komma vidare. Till slut dök det i varje fall upp en utbildningsplats på en lantbruksskola. Men det tog inte lång tid innan Christer satt mer i maskinen än vid skolbänken även denna gång. Till slut kom man överens med rektorn att 16-årige Christer Carlson skulle få starta eget, skaffa sig en maskin, och börja jobba.

Fem år senare hade han köpt granngården där han växte upp, och några år efter det (1997) slår han sig ihop med sina bröder Robert och Göran. Och här skulle man kunna säga att ”resten är historia”, men det är det inte. För det som blev något mer än bara ett entreprenadbolag av detta. Det kan närmast beskrivas som en lokal resurs i samhället. En omtyckt resurs.

– Nu har jag ju sedan en tid också skrivit på det som i Kungälv kallas Samhällskontraktet. Det är intressant och viktigt och har faktiskt gjort att vi på företaget också fått mycket bättre tillgång till politiker och beslutsfattare och att de lyssnar bättre på oss, förklarar Carlson.

Samhällskontrakten är ett samverkansprojekt i Kungälv mellan olika betydelsefulla aktörer i kommunen med syfte att arbeta för ett socialt hållbart samhälle. Sedan 2016 har ett 100-tal aktörer skrivit på från ”olika samhällsfunktioner så som polis, arbetsförmedling, bostadsbolag, föreningsliv, kyrkor och ideella organisationer” som det står i årsberättelsen från Kungälvs kommun. 

Bröderna Carlson är med andra ord en ”samhällsfunktion” i Kungälv. Sug på den. En stund. Från att bli sågad av kommunens lärarkår för 40 år sedan är Christer Carlson och företaget nu alltså en viktig stöttepelare som kommun-politiker och tjänstemän räknar med. Och uppskattar.

Även då, när Christer Carlson skrev på detta samhällskontrakt höll han ett tal. Det lät såhär:

– Jag var en av dem som hade det kämpigt och inte passade in. Mina lärare var skeptiska och ansåg mig väl som dum, men jag tänkte hela tiden att jag ska visa dem… Jag brinner för de elever som har det tufft i skolan, de som inte passar in i mallen. Det är mycket bättre att de kommer ut i jobb. Dessa ungdomar och deras bokstavskombinationer behövs i min verksamhet. När de dessutom får lite beröm för att de gör bra saker bir det ofta en vändning för dem…

Och det har passerat cirka 15 ungdomar av den här typen hos Bröderna Carlsson. Några har blivit kvar. Ett par är där nu och Christer lyckas skräddarsy jobb åt dem som gör att de växer och klarar sina yrkesbevis. Den här dagen när tidningen Maskinentreprenören kommer på besök träffar vi Benjamin Andersson. Han hade i princip slutat gå till skolan när Christer Carlson fick träffa honom.

– Jag är 16 nu. Här är lite mer på riktigt och jag behöver inte vara i skolan hela tiden. Jag är där väl två gånger i månaden nu, säger han och fyrar av ett lyckligt leende.  Skuttar upp i hjullastaren på gården och börjar röja snö som han aldrig gjort annat. Men favoritmaskinen är en skogsmaskin längre bort som Bröderna Carlson specialutrustat. En Alstor 840 Pro, tillverkad i Dingle.

Även en annan skoltrött kille finns i bolaget just nu. Han går på ett specialjobb som Christer också skräddarsytt. Varje dag ska killarna rapportera vad de gör och på vettigt sätt dokumentera vad de lär sig för att till slut få yrkesbevis. Skolan måste få veta om och vad det lär sig.

– Det är klart att det kräver en del av oss på företaget det här. Dom är ju här för att utvecklas och lära sig. Det är inga anställningar. Vi har haft lite olika ungdomar här, en del har även haft missbruksproblem, och det är en helt annan sak det. Då är det nästan ett 24-timmars uppdrag, där man kan få åka och hämta på helger och annat, förklarar Christer och ser lite fundersam ut. Helt klart tänker han på vissa som har passerat och kanske har det inte gått bra för alla. Men många.

– Jag vet att vi hade en här där jag lade in tunga pass med lite övertid på fredagen så att han var helt slut till helgen så han inte kunde ställa till med något där på kvällen… Christer tar av sig glasögonen och skrattar till lite. Helt klart har han själv haft nytta sin egen bokstavskombination för att orka.

– Jo, det är väl fördelen med oss som är såhär. Vi orkar. Jag har ju mitt hobbylantbruk att ta hand om också, efter jobbet. Det är bara att – inte – gå och sätta sig när man kommer hem. Då hinner man inte med allt, säger han och skrattar lite matt.

Bröderna Carlsons Entreprenad är ett säreget företag som har tre dotterbolag och en bredd som är obegriplig för ett företag med 15 anställda. Här finns flera specialområden som innefattar enskilda avlopp på skärgårdsöar som kräver speciallösningar. Egen verkstad där det servas både maskiner och bilar, även andras. Hydraulik för eget och andras bruk där man typ alltid håller öppet. Grossistverksamhet, svarv… Ja, liksom vad bygden behöver. Omsättningen cirkulerar runt en bit över 30 miljoner år ut och år in. Det är stabilt med fokus på hållbarhet och samhällsengagemang. 

Men inte offentliga upphandlingar. Christer nästan skruvar på sig.

– Nä, det där begriper jag inte. Det är för krångligt. Jag förstår inte vad de frågar efter. Jag räknar på jobb hela tiden, men inte på den typen av jobb. Jag vill ha mer raka jobb. Där jag kan tänka fram lösningen själv. När jag har räknat på ett jobb måste jag gå till kontoret, till Josefin, och sedan få hjälp att skriva ner det jag berättar att jag har tänkt ut. 

– Jag kan inte riktigt förklara hur jag räknar för vem som helst, jag tänker lite i bilder mer, och måste själv se jobbet. säger Christer och berömmer sin personal på kontoret för att de lyckas hantera detta.

Bröderna Carlson försöker inte sällan göra en poäng av hur  Christer Carlson räknar. Carlson menar att han ofta kan räkna bort kostnaden för ”konsulterna”, som han säger. Den kostnaden tycker han inte sällan är slöseri med pengar för beställarna.

– Vi hade ett jobb här som skulle räknas hem för drygt 300 miljoner men vi valde att göra en grej av det och visade att vi kunde göra det för 75 miljoner, och det gjorde vi, säger han och låter tystnaden komma för att det ska sjunka in.

Går det? Vad vet Bröderna Carlson som inte konkurrenterna vet?

När Bröderna Carlson blev Årets företagare stod det såhär motiveringen:

”Deras bidrag sträcker sig långt bortom affärsverksamheten, och deras insatser har haft en verklig och meningsfull påverkan på människors liv och välbefinnande. Genom att integrera socialt ansvarstagande i sitt affärsupplägg har företaget visat att framgång inte bara handlar om ekonomisk vinning, utan också om att skapa en positiv inverkan på samhället och miljön. Deras engagemang för att göra Kungälv till en bättre plats, både genom sina affärsaktiviteter och sitt sociala ansvarstagande, gör dem till en värdig kandidat för utmärkelsens Årets företagare”

– Jo, när jag läste det. Den tog. Det gjorde det, säger Carlson och blir något tårögd. 

Men varför kan han vara en bulldozer som han säger?

– Jag kan uttrycka mig lite väl rakt och drastiskt i kontakten med kommunens beslutsfattare ibland. Men dom lyssnar till slut. Men jag har nu gått med på att vara lite mer nyanserad. Jag får säga att den och den inte är bra på sitt jobb. Men inte värre än det. Det har vi kommit överens om. Jag får inte säga så som jag ibland sa förut, avslöjar han och ler.

Vad han då sa, vet vi inte riktigt. Men vi anar. Men så hård mot politiker och kommunens tjänstemän kan han inte ha varit när han fått pris som Årets företagare och skrivit på det så kallade Samhällskontraktet.

– Nä, vi har en bra relation. Men jag kan vara den där bulldozern. Det är nog bra det. Så det blir något gjort även för de där chalmeristerna, skojar han…. 

VD: Christer Carlson men kallarsig arbetsledare.

Maskinpark: Bred struktur smått och stort.

Specialitet: Lokalt förankrade med många ägg i korgen.

Bröderna Carlson

”Jag kan vara den där bulldozern”

Sammantaget under prognosperioden 2025-2028 väntas satsningarna på infrastrukturen öka kraftigt med drygt 50 miljarder eller drygt 20 procent. Det är mycket med tanke på att det redan saknas folk.

Den nya nationella planen för transportinfrastrukturen åren 2026-2037, elnätsutbyggnaden, investeringar i VA-systemet samt ökade försvarssatsningar gör att det satsas stort i alla anläggningstyper på samma gång. 

Sedan 2023 har både investeringar samt drift och underhåll vuxit stadigt vilket visar att anläggningsmarknaden inte är lika konjunkturkänslig som nybyggnationen och renoveringarna av bostäder och lokaler. Det beror till stor del såklart på att finansieringen till största del kommer från det offentliga eller från taxor på en monopolmarknad. Starka offentliga finanser gör att Sverige både kan bygga nytt samt beta av underhållsskulden i infrastrukturen även om byggkostnaderna har ökat mycket under senare år.

- Alla segment väntas växa under prognosperioden. På energiområdet satsas det framförallt på nätsidan under kommande år även om produktionen av el kommer att behöva byggas ut på sikt. I den nationella planen läggs historiskt höga utgifter på både nya järnvägar och reinvesteringar i befintliga järnvägar men också på vägunderhållet. Inom VA påbörjas nybyggnation av både verk och ledningar samtidigt som reinvesteringarna i ett föråldrat ledningsnät ökar. Utöver detta väntas även nivån på investeringar i försvarsanläggningar samt hamnar, marina farleder och slussar vara historiskt höga under prognosperioden, säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.

Från 2027 övergår Sverige från ett överskottsmål till ett balansmål vilket frigör resurser, men det finns en stark önskan om att staten ska göra mer än så för att säkerställa att inte för mycket av de stora investeringsbehoven ska skjutas på framtiden. En bredare diskussion om hur ytterligare investeringar kan möjliggöras genom privat finansiering har initierats och bereds politiskt inom regeringskansliet. Det är en generell perspektivförskjutning som sker just nu inom Europa där infrastruktur hamnar allt mer i fokus när bristande konkurrenskraft, produktivitetsutveckling samt försvarsförmåga ska hanteras.

- Förutom finansieringsfrågan blir nyckelfrågor som tillgång till rätt kompetens, en tillräckligt stor entreprenadmarknad samt förmåga till upphandlingar centrala för möjligheten till tillväxt framöver. I tillägg verkar utdragna tillståndsprocesser, lokalpolitiskt motstånd mot nya anläggningar samt skiftande politiska prioriteringar ofta negativt på utbyggnaden av infrastrukturen, säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret.

Två gånger per år publicerar Prognoscentret bedömningar för den svenska anläggningsmarknadens utveckling 2-3 år framåt i tiden. Prognoserna anges för marknaden totalt samt fördelat på segmenten; väg, järn- och spårväg, marin infrastruktur, energianläggning, offentlig anläggning och övrig anläggning. Prognoserna fördelas även på projekt - drift- och underhållsåtgärder.

Prognosen

Alla delar inom anläggning förväntas öka - mycket - de kommande två åren. Klarar branschen av det. Bedömare är tveksamma och något oroliga.

Efter nyår går proppen ur - full spruta väntas

Produktionsvärdeindex för det totala näringslivet minskade med 1,4 procent i oktober 2025 jämfört med september 2025. Jämfört med oktober 2024 ökade produktionen med 3,6 procent. Men inte för byggbranschen som ökar med 0,3 procent i oktober.

Produktionen inom industrisektorn minskade med 6,6 procent i oktober jämfört med september, mätt i säsongrensade tal. Produktionen inom tjänstesektorn ökade med 0,1 procent i oktober jämfört med september. 

Sveriges BNP minskade med 0,3 procent i oktober, säsongrensat och jämfört med föregående månad enligt BNP-indikatorns preliminära sammanställning. 

– Aktiviteten i den svenska ekonomin minskade något i oktober med lägre produktion i näringslivet och sjunkande hushållskonsumtion, säger Melker Pettersson Loberg, nationalekonom på SCB.

Det tuffar på sakta men säkert i byggsektorn som faktiskt till skillnad mot resten av näringslivet ökar sin produktion under hösten.

Bäst produktion i byggbranschen

De nya bedömningarna från analytikerna Euroconstruct visar att de totala bygginvesteringarna i de 19 medlemsländerna växer nästa år. Trots lägre räntor är dock byggkostnaderna höga och privatpersoner försiktiga med nyinvesteringar. Främst handlar det om anläggningssektorn som drar loket framåt. Bostadsbyggandet förväntas återhämta sig först 2027. Men redan nu går det att se en ökning i Sverige.

Preliminärt påbörjades byggandet av 22 200 lägenheter i Sverige under de tre första kvartalen 2025. Det innebär en ökning med 8 procent jämfört med samma period 2024 då 20 511 lägenheter började byggas. Detta visar ny statistik från SCB.

I småhus påbörjades cirka 4 300 lägenheter under perioden vilket är en ökning med 5 procent jämfört med de tre första kvartalen 2024.

Anläggningssektorn utvecklas starkast och mest stabilt i hela EU.

Efter tillväxt under både 2023 och 2024 väntas sektorn växa ytterligare 2026, både genom nyinvesteringar och renoveringar. Nya anläggningsprojekt beräknas öka, samtidigt som renoveringar fortsätter att växa stabilt ända fram till 2028. Sektorn väntas ligga avsevärt över 2023 års nivåer senast år 2026, drivet av transportinvesteringar, energiomställd infrastruktur, klimatanpassningsprojekt och EU-finansierade satsningar.

Fyra länder – Irland, Polen, Sverige och Storbritannien – beräknas överstiga en årlig tillväxttakt på 4 procent mellan 2026 och 2028. Bland de större ekonomierna visar Spanien goda utsikter med 3,0 procents tillväxt, medan Frankrike och Tyskland ligger betydligt lägre på 1,7 procent respektive 1,1 procent. Italien växer blygsamma 0,6 procent, även om detta är en tydlig upprevidering från tidigare prognoser. I botten hittar vi Belgien, som med endast 0,5 procents tillväxt fortsatt präglas av stagnation.

Euroconstruct är ett europeiskt analysnätverk bestående av nitton medlemsorganisationer som var och en representerar ett europeiskt land. Prognoscentret representerar Sverige. Nätverket publicerar nya bygg-och anläggningsprognoser två gånger per år. Prognoserna anges på totalnivå, för olika segment och byggnadstyper. 

Om Euroconstruct

Det vänder i byggbranschen och Sverige tillhör de länder som kommer att växa lite mer än majoriteten i EU under nästa år.

Svensk byggbransch ökar mest i Europa 2026

Entreprenörernas kostnader för byggmaterial var totalt sett oförändrade i oktober 2025. Den enda varuslagsgruppen bland materialkostnaderna som steg var kostnaderna för snickerier, som steg med 2,3 procent. Kostnaderna för övrigt byggmaterial och el-materiel sjönk mest, med 0,6 respektive 0,5 procent. Övriga materialkostnader var oförändrade eller sjönk med upp till 0,3 procent mellan september och oktober 2025.

Entreprenörernas kostnader för löner och omkostnader under senaste året steg med 3,5 respektive 2,8 procent, medan kostnaderna för maskiner sjönk med 0,8 procent mellan oktober 2024 och oktober 2025. Kostnaderna för gruppen transporter, drivmedel och elkraft steg med 4,3 procent. Inom denna grupp steg kostnaderna för elkraft och lastbilstransporter med 21,6 respektive 1,1 procent. Uppgången motverkades av att kostnaderna för dieselolja sjönk med 2,5 procent.

Bland entreprenörernas kostnader steg byggmaterialkostnaderna med 2,0 procent mellan oktober 2024 och oktober 2025. Alla materialkostnader ökade förutom kostnaderna för el-materiel, som sjönk. Kostnaderna för material för målning och trävaror steg mest, med 10,7 respektive 8,9 procent.

Byggmaterialkostnader ligger relativt stabilt, men förväntas öka när konjunkturen vänder.

Entreprenörernas kostnader stabila

En av de mer genomarbetade konjunkturrapporterna för byggbranschen är den som bransch- och arbetsgivarföreningen Byggföretagen själva gör. Den kommer ut två gånger om året och nu är det dags att summera – lite snöpligt – år 2025. Det kom nämligen ingen ökning i byggkonjunkturen i år som de flesta experter ändå räknat med.

– Vi fick ett litet överraskande bakslag inom anläggning och det har varit svårt för Trafikverket att få ut sina jobb under året. Även andra anläggningsjobb har fördröjts på grund av byråkrati, kan man säga. Upphandlingar har avbrutits och man har inte fått spaden i marken, säger Johan Deremar, prognosansvarig nationalekonom på Byggföretagen.

Det är en konstig tid. Pengar är inte ett problem – det finns. Räntan går ner. Regeringens rekordsatsning på infrastruktur och det ökade behovet av bostäder, borde ha lyft byggbranschen redan i år. Natomedlemskap och klimatomställning. Allt pekar på att det måste bli 2026 som det lossnar.

– Lossnar det inte nu, nästa år, då vet jag inte om det någonsin gör det. Då är det något i systemet som inte fungerar, säger Deremar.

Men det finns kritik i byggbranschen om att det är flera system som inte fungerar som det ska. Trafikverket är ofta uppe för diskussion i näringslivets konferensrum. Vi ser stora rubriker där Trafikverket och entreprenörer är i luven på varann och entreprenader hävs – men myndigheten är inte lika skjutglad när det gäller att sätta skopan i marken på nya projekt, menar kritikerna. Blir det för ”bråkigt” ute på Trafikverkets projekt vet man inte hur beställarens attraktionskraft påverkas.

– Vi får väl se om de här bolagen i de entreprenader som Trafikverket hävt kommer att vilja jobba något mer med dem. Men jag tror man kan räkna med att tvisterna först hamnar i domstol för avgörande, säger Deremar.

Men nu står de flesta pjäserna rätt. 2026 beräknas bygginvesteringarna växa mer än resten av ekonomin. Anläggning som antas komma öka får sällskap av bostadsbyggandet som gör comeback. Totalt räknar Byggföretagen med att investeringarna i branschen ökar med elva procent. För maskinentreprenörer i lagom storlek kan det vara bra att veta att byggandet av småhus beräknas bli 7 500 nästa år. 

– Vi ser då också att sysselsättningen såklart kommer att öka och att det rör på sig redan nu kan man se på antalet utstationerade från utlandet som redan nu ökar. Det brukar vara ett säkert konjunkturtecken. Den här gruppen brukar lämna ganska snabbt när det går långsamt och komma tillbaka när byggandet  ökar. Och nu är också svenska kronan lite starkare än tidigare, säger Johan Deremar.

Även om husbyggandet ökar är ofta anläggningsbyggandet av större intresse för många maskinentreprenörer. Skälet är att dessa jobb helt enkelt kräver fler och större maskinenheter. Nästa år antas energiområdet fortsätta växa. Både offentligt och privat. Svenska Kraftnät ska investera 56,8 miljarder kommande två år. Det här är maskinjobb i hög grad.

Till detta är flera stora VA-projekt på ingång kommande år. Bland annat Maxima i sydvästra Skåne. Reningsverk i Gävle och Lidköping. Branschorganisationen Svenskt Vatten har gjort beräkningar som visar att landets kommuner skulle behöver investera 31 miljarder årligen för att klara av att förnya ledningar i tid.

Och så har vi då de berömda 1 171 miljarderna i infrastrukturplanen som regeringen har tagit fram. Tittar man nästa år så ska – enligt plan – närmare 53 miljarder investeras. 2027 ytterligare 51 miljarder. Mest pengar går till underhåll av väg och järnväg. Totalt räknar Byggföretagen med att investeringarna ökar med 8 procent nästa år. Anläggningsbyggandet med 7 procent. 

Intressant är att antalet sysselsatta (SCB) har ökat inom anläggning i två år i rad. Totalt alla byggsektorer har antalet sysselsatta minskat de senaste två åren. Det är fortsatt ett stort matchningsproblem i branschen. Trots trög byggkonjunktur saknar företagen cirka 700 medarbetare med rätt kompetens.

– Man kan säga att de investeringarna i detta segment skjutits fram från i år till nästa år. Det är på tiden också, för nu har branschen backat i fyra år i rad. Blir det inte lite mer fart på konjunkturen nästa år – ja då blir det inte alls. För allt pekar på att investeringarna borde öka 2026, säger Johan Deremar.  

Byggandets utveckling

 Lossnar det inte nu, nästa år, då vet jag inte om det någonsin gör det. Då är det något i systemet som inte fungerar, säger Johan Deremar, prognoschef på Byggföretagen.

Soluppgång i konjunkturen för byggbranschen 2026

– AF Gruppen levererar det bästa resultatet någonsin för ett tredje kvartal. Vi ser bra resultat inom de flesta affärsområden, ett starkt kassaflöde och en bra orderstock. Den positiva utvecklingen inom säkerhetsarbetet fortsätter, med ett H1-värde på 0,2 under kvartalet, säger Amund Tøftum, koncernchef för AF Gruppen.

Affärsområdet Anläggning har haft hög aktivitet och levererat ett bra resultat i tredje kvartalet. Enheten har en solid projektportfölj med flera stora projekt i produktion.

Affärsområdet Sverige hade lägre aktivitet men betydligt förbättrad lönsamhet under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. AF Prefab i Mälardalen, AF Härnösand Byggreturer, AF Bygg Syd och HMB levererade mycket bra resultat under tredje kvartalet, och Kanonaden levererade ett bra resultat i kvartalet. Efter kvartalets slut tecknades avtal om försäljning av AF Prefab i Mälardalen till Centrum Pile AB. Bolaget producerar betongpålar och betongelement, och försäljningen ligger i linje med strategin att prioritera lönsam tillväxt inom projektbaserad verksamhet. 

AF Gruppen slår rekord

Det verkar nästan finnas hur mycket pengar som helst på Landsbygds- och Infrastrukturdepartementet. Nya miljarder har rullat ut igen. Infrastukturproppen benämns som ”historiskt stor” (1 200 miljarder plus lite extra pengar). Men händer det något – eller är det bara siffror?

Infrastruktur- och bostadsministern Andreas Carlson hävdar att det händer mycket. Och att annat borde hänt tidigare. Men låt oss börja lite från början. För det här bör alla maskinentreprenörer ha koll på. Vi startar med en nyhet som ni inte kände till.

Andreas Carlson kanske ser ut som om han bara är en välrakad och slipad kristdemokrat. Men det är fel. Snygg kostym – men Carlson är uppvuxen på en gård i Västergötland – Mullsjö. Och släkten?

– Pappa var maskinentreprenör. Hade grävmaskin, hjullastare och lastbil. Jag fick vara med. Faster och hennes man hade åkeri med fokus på avfall, det heter väl återvinning nu för tiden…

Så, då vet ni. Carlson vet hur branschen låter och kan lukta. Vad maskin-entreprenörer gör är inte bara något han läst om i tidningen. 

Det som händer eller inte händer på denna adress – Herkulesgatan 17 – påverkar landets maskinentreprenörer direkt. Inte minst för att kristdemokraten Andreas Carlson bär på den gigantiska portföljen med både alla infrastruktur och bostäder – han är som bekant Infrastruktur- och bostadsminister. Är inte det lite väl stort jobb, tycker vi på tidningen och ställer denna näsvisa fråga. Man kan ju inte påstå att bostads-byggandet har rosat marknaden, precis. 

– Det får väl ytterst andra avgöra, men att vi ville samla bostäder och infrastruktur som vi gjorde är för att Kristdemokraterna tycker att dessa två hänger ihop. Transporter och samhällsbyggande. Det finns synergier att ha det i samma portfölj. Det har varit eftersatt tidigare – framför allt infrastrukturen. I andra regeringar har ju bostadsministerposten studsat runt lite som en vante de tidigare åtta åren, och det tycker inte vi är ett värdigt sätt att hantera så viktiga frågor, säger Carlson.

Ok. Men… har det gått bra med bostadsbyggandet… Hade Andreas Carlson kunnat göra något mer än att skylla på konjunkturen och inflationen? Det är liksom det som är frågan.

Det beror inte på att portföljen är för stor, gör stadsrådet klart.

– Vi har gjort mycket för att få igång bostadsbyggandet, bland annat de största förändringarna på 15 år när det gäller bygglovsregler. Vi tar fram förslag på att hitta mer attraktiv mark för bostadsbyggande snabbare där vi utreder strandskyddet och miljötillståndsprocesserna. Totalt kan jag räkna ihop till 50 olika åtgärder som ska förbättra bostadsbyggandet. Men man ska ha stor respekt för att bostäder påverkas mycket av konjunktur, inflation och byggmaterialpriser, säger Carlson.

Så… Inget mer hade kunnat göras? Andreas Carlson skruvar lite på sig med svarar ändå att vissa reformer hade nog behövts komma igång snabbare än vad de gjorde. Fast det har varit mycket att städa upp, så att säga. Carlson pekar gärna på att tidigare regeringar inte har gjort vad de borde och att det är nu… när konjunkturen vänder och de nya regelverken och reformerna är på plats som det kommer att bli tryck i bostadsbyggandet.

Men det är så dags, nästa år är det val. Vad gör Anderas Carlsson då? En sak är säker. Han vill behålla jobbet. Inte bara sitta kvar i regeringen. Han vill ha kvar just dessa frågor. Infrastruktur- och bostadsfrågorna.

– Ja det vill jag. Vi har stoppat blödningen nu, och vi ser att det nu har kommit igång bra med underhållet av väg- och järnväg. Bara i år har vi ökat underhållet med 30 procent när vi räknar på det, men nästa mandatperiod nu, och framåt i den 12-åriga infrastrukturpropositionen talar vi om en ökning med 50 procent kommande åren. 1 700 åtgärder i järnvägen är klara. Det är det högsta antalet någonsin under ett år.

Så, jo. Anderas Carlson vill gärna se var det tar vägen. För det är nu det ska sätta igång. Det har varit segt. Han vill ha kvar sitt jobb i fyra år till.

Nyinvesteringar i transportsystemet: 607 miljarder kronor

Drift och underhåll av järnväg: 
210 miljarder kronor

Drift och underhåll av väg: 
354 miljarder kronor

En ramhöjning med 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden, vilket motsvarar en ökning på cirka – 27 procent. 

Så, det är ingen brist på pengar. Men det är möjligen brist på entreprenörer som kan och vill ta jobben. Trafikverket just nu är dessutom i luven på två av de stora, AF Gruppen och NCC, som man anser inte har skött sig. Det lär bli rättssak av det hela. Oklart vem som vinner.

Andreas Carlson vill inte gå in för mycket på detta. Men konstaterar att:

– Vi kommer i princip behöva alla entreprenörer som finns. Trafikverket jobbar vidare med att bli en bättre upphandlare och har en viktig uppgift att säkra kostnadskontrollen. Målet är att Trafikverket ska bli entreprenörens första val, säger Carlson och upprepar därmed det som vi har hört Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana säga flertalet gånger.

Självklart talar vi om hur Trafikverket ska och behöver förenkla upphandlingarna så att fler kan vara med och räkna på jobben och på så sätt förbättra konkurrensen. Det gör Trafikverket också, enligt statsrådet. Arbete pågår.

Carlson växte upp i Mullsjö, strax väster om Jönköping. Vad man kan läsa sig till är att uppväxten präglat hans syn på samhällsservice, landsbygdens behov och vikten av lokal förankring. Enligt vad tidningen Maskinentreprenören får veta har han bra koll på vilka maskintyper som finns och att han lärt sig ett och annat av att familjen drev entreprenadfirma. Själv satte han sig dock inte bakom spakarna, även om han med stor entusiasm berättar han besökt Volvo CE och där fått testa på att köra de nya maskinerna och att han var minst lika bra som Volvo CE:s vd Melker Jernberg när det hade lite av en tävling.

– Jag fick godkänt. Vi var nog ganska jämbördiga.

Men det blev inte någon ny generation entreprenör av Andreas Carlson. Istället tog han studenten 2006 från Per Brahegymnasiet i Jönköping (samhällsvetenskap). Senare juridik, kommunikation och något lite teologi också. Denna bakgrund har hur som helst varit till nytta – för Carlson anses sedan länge vara en mycket central och erfaren politiker med mycket stark ställning inom Kristdemokraterna.  Det har förekommit spekulationer om Andreas Carlson som en möjlig framtida partiledare inom Kristdemokraterna.

Men nog om det. Varför har Andreas Carlson gjort sig förtjänt av att sitta ytterligare en mandatperiod?

– Nu bryter vi den destruktiva trenden och kan ta i kapp underhållsskulden. Det måste vi fortsätta med och med den här regeringen gör vi det. Vi har tillfört ytterligare 3,5 miljarder utöver planen – den här siffran ska jag kolla – men det har lett till att vi kunnat öka underhåll och vägbeläggningar med 1 500 kilometer detta år. Det vi gör leder nu till omfattande underhållsarbete…

– Jag hör en del som nu klagar på att det är köer och omledningsvägar på E4:an och andra ställen för att det är så mycket vägarbeten. Det är i så fall … det felet tar jag gärna på mig. Det är regeringens höga ambitioner som nu leder till ökat underhållsarbete – och det kommer fortsätta framöver. 

Jobben har kommit igång. Infrastrukturministern slår fast att det är så – även om vissa entreprenörer känner att det inte är någon fart att tala om.

– Och det kommer att bli än mer nu om inte olyckan är framme och vi får en regering igen som struntar i underhåll. Men jag träffar också entreprenörer som tycker att det är onödigt omfattande underlag i upphandlingarna och att det är svårt att vinna entreprenaderna – och här är ju Trafikverkets arbete viktigt att förenkla så att vi kan få fler entreprenörer till dessa jobb.

Då är frågan. Räcker vi till. Finns det kompetens att ta hand om allt som behöver göras?

– Det är därför jag har sagt att det är viktigt att alla nu är på tå – så att vi klarar detta. Vi gör satsningar i budgeten på utbildningar. Och näringslivet behöver ta tillräckligt med kraft i sina organisationer för att förse branschen med lärlingsplatser.

Det är också mer på gång som vi den här dagen inte hinner tala om. Regeringen utreder just nu ökade satsningar på OPS-jobb – alternativ finansiering av infrastruktur. Vi hinner dock fråga om Carlson kommer till ME:s Stora Infradag, och det räknar han med även om han inte är helt säker på att Regeringskansliet har tackat ja formellt ännu.

Och det är väl klart att en entreprenörsson som är minister för den delen som är som mest viktig för maskinentreprenörer kommer att vara med på Stora Infradagen. Trafikverket – och staten vill ju vara entreprenörens första val. 

– Alla entreprenörer kommer att behövas, säger Carlson… som då också har fått utredningen om OPS och kan berätta om denna nyhet. 

2006–2010: Vice distriktsordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU).2006–2014: Ledamot i kommunfullmäktige i Mullsjö kommun.

2009–2010: Pressekreterare för Alf Svensson i Europaparlamentet

2014–2022: Ordinarie riksdags-ledamot för Jönköpings län.

2015–2022: Gruppledare för Kristdemokraterna i riksdagen. 

Infrastruktur- och bostadsminister sedan oktober 2022.

Andreas Carlson

Statsrådet Andreas Carlson har kanske regeringens mest betydelsefulla portfölj. I varje fall för maskinentreprenörer. Carlson bossar över både bostäderna och infrastrukturen. Och det jobbet vill han ha i fyra år till – minst.

”Vi behöver alla entreprenörer som finns”

Företagen i Riksbankens undersökning beskriver konjunkturläget som en lång och utdragen svacka som inte har förbättrats sedan i våras. Företagen har hopp om att det lägre ränteläget och kommande finanspolitiska stimulanser ska sätta fart på efterfrågan och investeringarna. De tror dock att det kommer ta tid och betonar att det är förhoppningar.

Inom byggsektorn fortsätter offentligt byggande, anläggningar och infrastruktur gå 

”väldigt bra, bättre än tidigare”, enligt de byggföretag som Riksbanken intervjuat.

Samtidigt har det inte hänt så mycket sedan i våras på bostadssidan, ”det är fortfarande kämpigt för bostäder och kommersiellt byggande”, berättar företagare. Inom bostäder och kommersiellt byggande förekommer det att projekt förskjuts framåt i tiden på grund av att det är osäkert hur efterfrågan kommer att utvecklas. Den svaga efterfrågan på nya bostäder innebär att byggföretagen i princip bara kan sälja projekt som i stort sett är färdigställda. De ”går bara ut med några lägenheter åt gången eftersom det är så svårsålt”, berättas det.

Byggvaruhandeln och de delar av indstrin som har byggföretagen som kunder bekräftar den svaga efterfrågan på byggmaterial. Byggföretagen har förhoppningar om att det lägre ränteläget och de kommande finanspolitiska stimulanserna ska få i gång ekonomin i stort. Samtidigt upplever de hushållen som ”så tveksamma” och är osäkra om åtgärderna kommer att räcka för att öka efterfrågan på nya bostäder. I ett längre perspektiv lyfter de större byggföretagen i Riksbankens företagsundersökning september 2025 fram att det redan finns ett högt bostadsutbud i storstäderna samtidigt som befolkningsprognoser inte talar för att efterfrågan på nya bostäder ska öka de kommande åren.

Inom byggsektorn fortsätter offentligt byggande, anläggningar och infrastruktur gå 
”väldigt bra, bättre än tidigare”, enligt de byggföretag som Riksbanken intervjuat.

Riksbanken rapporterar "bättre byggande än tidigare"

– Veidekke levererar sitt bästa kvartalsresultat någonsin. Vi har en solid portfölj och en bred omsättningstillväxt. I likhet med tidigare kvartal i år är resultatförbättringen störst i Infrastruktur Norge, där vi har dragit nytta av en mycket hög aktivitetsnivå inom asfaltverksamheten, säger koncernchef Jimmy Bengtsson.

Intressant nog är det vägbeläggningar, som vad Veidekke betyder, som är loket i ekonomin. Det var i detta segment företaget återupptog sin verksamhet efter kriget 1948. Det stora jobbet då var Stavangers flygplats. Därefter fortsatte det med vägar, tunnlar och broar, och senare även bostäder.

– Orderstocken är hög och vi ser en god tillgång till spännande projekt med kunder som vi känner väl. Det gäller inte minst vår byggverksamhet, som också i detta kvartal har haft en god orderingång, säger Bengtsson.

Omsättningen under kvartalet uppgick till 10,7 miljarder norska, en ökning med 10 procent från 9,7 miljarder under tredje kvartalet 2024. Omsättningen ökade inom de flesta verksamhetsområden. För Veidekke verkar alltså lågkonjunkturen över. Men bättre i Norge än i Sverige. Med undantag för Bygg Sverige ökade samtliga verksamhetsområden sitt resultat jämfört med föregående år. 

Veidekke gör sitt bästa kvartal någonsin. Och det är Norge som drar loket framåt. Men Sverige tuffar på bra.

Ekonomi

”Jag kan vara den där bulldozern”

Efter nyår går proppen ur - full spruta väntas

Bäst produktion i byggbranschen

Svensk byggbransch ökar mest i Europa 2026

Entreprenörernas kostnader stabila

Soluppgång i konjunkturen för byggbranschen 2026

AF Gruppen slår rekord

”Vi behöver alla entreprenörer som finns”

Riksbanken rapporterar "bättre byggande än tidigare"

Veidekke tjänar mer än någonsin

INNEHÅLL

TIDNINGEN

KONTAKT

FAKTURA