Alla artiklar som berör ekonomi, finans och pengar inom vår branch.

Svenska Maskinmässan i slutet av maj var en tydlig termometer som visar hur maskin-entreprenörernas bransch mår. Mässan slog publikrekord (13 716), och det säger en del. Maskinentreprenörerna (ME) kom med sin branschprognos MEKO. Där framgår att vissa investeringar görs – och planeras de kommande månaderna. För november 2024 räknar många maskinentreprenörer med att det är dags att förbereda sig för nyinvesteringar. Men i MEKO-rapporten låg en bomb gömd: 37 procent av de tillfrågade maskinentreprenörerna planerar investera i elektriska maskiner! Den siffran överraskade rejält. Det är i det närmaste en revolution i fall det blir av. Förra året såldes inte ens 70 elektriska maskiner i Sverige.

Maskinleverantörerna har fått övervintra precis som sina kunder under 2023 och våren 2024 . Den totala nedgången 2023 har beräknats till 12 procent av branschorganisationen Maskinleverantörerna, men vissa har fått känna på tuffare nedgång än så. Några leverantörer på Svenska Maskinmässan vittnade om nedgång i försäljningen på över 30 procent. Men det rörde på sig i maj.

– Nu i maj har varit riktigt bra. Kan bli all time high, men det håller inte i sig nu, säger Fredrik Holmquist, vd på Maskinia, som ser att det blir segt ett tag till.

– Vi kommer från höga nivåer efter pandemin, 2023 gick det ner ordentligt, och samtidigt var det högre räntor och högre priser på maskinerna. Entreprenörerna avvaktade. Blir nog så 2024, men bättre 2025 och 2026, spår Lennart Edling, vd på EMSG.

Flera leverantörer kan dock konstatera via de maskiner som är uppkopplade att maskinerna går där ute. En hel del har gått lite längre än brukligt då entreprenörerna varit försiktiga med nyinvesteringar. Men till slut är klockan slagen, som det brukar heta. Och har branschen otur uppstår det igen en obalans mellan vad som produceras i fabrikerna och hur efterfrågan ser ut hos leverantörerna. Tillverkarna gör nämligen nu sitt bästa att behålla personalen till nästa uppgång. Marknadsanalytikerna på Off-Highway Research (OHR) tror på en nedgång med åtta procent i maskinindustrin globalt 2024. I Europa förväntas maskinförsäljningen minska med sex procent. 

– Det tar ett och ett halvt år för maskintillverkare att bromsa tillverkningen, säger Holmquist och funderar… Det tar tid att starta upp igen. 

EMSG:s Lennart Edling konstaterar också att det blev en obalans mellan tillverkare och leverantörer 2022 och 2023 och vill såklart inte se ”stopp” i fabriken och långa ledtider igen när det vänder.

Många tillverkare gick ur 2023 med bra siffror 
– men räknar med att 2024 blir betydligt lugnare än 2022 och 2023. För leverantörerna som ligger längre fram mot slutkunden räknar många nu med att det kommer en liten uppgång redan hösten 2024. OHR räknar med att tillverkarna når rekordhöga nivåer mot slutet av 2020-talet. Bakgrunden är det underliggande globala behovet av infrastruktur. Volvo CE:s vd Melker Jernberg kommenterade siffrorna för Volvo CE såhär under Volvodagarna i slutet på maj:

– 2024 blir ett tuffare år än 2023, men den här industrin är cyklisk och vi kommer göra det bästa av det.

Zeppelin rapporterar att det börjar röra på sig:

– Vi har kört en del kampanjer och fått igång orderingången. Det ser betydligt bättre ut nu, säger försäljningschefen Anders Thuné.

Även Zeppelin funderar på hur man denna gång ska undvika obalansen mellan tillverkarledet och leverantörsbehovet. Ingen vill ha för stora lager eller för långa ledtider. 

– Det går i cykler. Det gäller bara att hitta rätt, men det är inte lätt, konstaterar Thuné och ler lite.

Swecon, landets största leverantör volymmässigt har inte påverkats annorlunda. Samma bekymmer som alla andra.

– Tillverkaren hade en oförmåga att leverera vår stora orderstock, den har vi nu kommit igenom i varje fall. 2022 var det brist på maskiner. Nu drar man ner industrisystemet, och det gäller att inte dra ner för mycket igen, säger David Ahlström, marknadschef på Swecon.

Delvator gör samma analys. 2023 var tufft. Ännu ingen propp som gått ur, men det bubblar i kanalerna, kan man säga.

– Det blir ett ganska okej 2024 som vi ser det, säger Delvators marknadschef Magnus Halvarsson.

Hela gänget på Svenska Maskinmässan som tidningen intervjuade anser att 2024 blir hyfsat, och att det är 2025 som blir året då det släpper. 

Branschorganisationen Maskinleverantörerna redovisar en nedgång med 12 procent för 2023. Större hjullastare för industrin och hjulgrävare i 15-tonsklassen har gått bra även 2024. Nivåerna i försäljningen är nu på samma nivåer som året 2020.

Maskinförsäljningen

Det har varit ett tufft 2023 och en vår som går segt för landets leverantörer av anläggningsmaskiner. Men det finns ett ljus i tunneln. Mest överraskande är kanske att nästan 40 procent av ME:s medlemmar funderar på att investera i elektriska maskiner.

Intresset för maskininvesteringar ökar – även elektriskt

Man behöver inte tycka att Volvo gör de bästa maskinerna för att gilla hur bolaget arbetar. Det finns helt säkert ingen annan maskintillverkare som vågar vara så transparent som Volvo CE. Nu erkänner bolaget till exempel att lanseringen av elektriska minigrävare på Bauma 2019 i det stora hela var ett pedagogiskt grepp – både mot kunder och faktiskt internt. Någon affär var inte att vänta. Det fanns långt ifrån ett hundraprocentigt stöd för lanseringen inom Volvo. Och det har varit trögt, minst sagt.

– Det har varit en skakig resa och går långsammare än det var tänkt, konstaterar Melker Jernberg, vd för Volvo CE… 

Men han förklarar, står på en scen i Volvo Costumer Center i Eskilstuna, med 65 skeptiska branschjournalister i publiken. Och viker varken med blicken eller värjer sig från svåra frågor.

– Vi kommer att nå fram med elmaskinerna, och vi ska vara realistiska hur vi går dit, men dit går vi och det här blir verkligen mer angeläget med klimatet snart, och akut om ett par år – och då är vi redo.

Fast den internationella presskåren behöver bara titta ut över testbanan och demonstrationsanläggningen i Eskilstuna. Där står nu redan flera nya elektriska anläggningsmaskiner som kommer att lotsas in i produktprogrammet. Nu kommer det två hjullastare som ska utmana de kinesiska som har börjat rulla in. L90 och L120. Nästa år ska de vara tillgängliga för entreprenörer att undersöka och möjligen lägga en order. L90 har utvecklats i Arvika.

Volvodagarna 2024 var för övrigt inte bara elmaskiner. Men maskiner var det – och mycket nytt som överraskade. Bakgrunden är i och för sig god ekonomi. Året 2023 fylldes intäkterna på och det var bra snurr. Volvos investeringsprogram är omfattande. Man satsar framåt, även om 2024 beräknas bli klart tuffare. Fabrikerna väntar på en marknad som inte riktigt är sig lik.

– Det här vi gör nu är antagligen den största lanseringen av nya maskiner som Volvo CE någonsin gjort, säger Jernberg. 

Ordvalet: ”antagligen” är intressant här. Ingen av journalisterna tänker kolla om detta stämmer. Det kanske inte ens har någon betydelse om det är den största lanseringen eller inte. Överraskande ambitiöst är det hur som helst.

På Volvodagarna lanserades ett nytt grävmaskinsprogram (EC 230, EC 400, EC 500), ny design på de ikoniska dumprarna, (och nya tipptruckarna R60, R70) och favoritstorlekar för hjullastare byggda för el direkt från fabrik… Samt fabriksbyggd elhjulgrävare i 15-tonsklassen (EWR 150), inte precis kattskit. Det är mycket på en gång. Det är ändå inte Bauma i år. Det är Volvodagarna. Tyvärr gick inget av detta att se på Svenska Maskinmässan i slutet av maj.

Volvo CE tänker sig att konverteringar inte är något de vill göra. Elmaskiner ska komma färdiga från fabrik. Därav också omfattande investeringar i batterifabriker i Mariestad och i Changwon i Sydkorea där Volvo EC230 Electric börjar massproduceras nu i augusti 2024. En maskin som för övrigt också såklart stod redo för kunderna under Volvodagarna.

– Det är det som är grejen, faktiskt. Att de kommer färdiga från fabrik. Det påverkar ju såklart priset och service-nivån positivt mot en konvertering också, säger Carl Slotte, som är försäljningschef för EMEA inom Volvo CE.

Men det blir inga ”kinapriser” när det gäller Volvos elektriska anläggningsmaskiner. Även om hjullastaren L120 faktiskt är byggd helt och hållet i Shanghai med kinesiska batterier. För övrigt har det i sommar som bekant seglat upp krav på tullavgifter på batteridrivna bilar och annat från Kina. Man misstänker att Kina subventionerar sin industri – och detta hotar arbetstillfällen i Europa, och USA. Melker Jernberg är ganska bekymrad.

– Generellt är konkurrens bra, när det är fair play. Tullar är inte bra – blir ett hack i systemet. Kina har vuxit fort när det gäller elektriska maskiner, där har det varit drivet av att luften i landet varit dålig, inte klimatet i stort, resonerar Jernberg.

Kineserna har framförallt hög kompetens när det gäller utveckling av hjullastare. Det är den mest populära maskinen i Kina sedan åratal. Detta i kombination med starka och effektiva batterifabriker (CATL till exempel) öppnar för mördande priskonkurrens. Blir det tullar på de kinesiska maskinerna, drabbar det faktiskt även Volvos nya elektriska L120 som tillverkas i Shanghai med just CATL-batterier.

– Det är också med de större elektriska maskinerna man får det stora effekterna. Vår L120 blev, anser jag, bättre än väntat. Jag är inte så bekymrad över att den skulle drabbas av de här tullarna som kan komma. Vi behöver inte tillverka den i Shanghai, vi kan tillverka den i Arvika i så fall. Jag ser inte på det hela som att det har någon betydelse vilka länder maskinerna tillverkas i. Jag ser vårt system som Volvo-systemet, och det är i detta system vi arbetar med utveckling och forskning, och det sker globalt inom vårt system.

Kineserna har byggt elmaskiner främst med fokus på arbetsplatser där det finns bra tillgång till el. Hjullastarna passar därför som hand i handske för industrier, täkter, gruvor. Tänkte Volvo CE fel som började med de små maskinerna – och först nu har tagit fram större hjullastare?

Nej, det kan man inte säga. 2019 när Volvo lanserade sina elektriska minigrävare fanns det inte teknik och kunskap i bolaget för att elektrifiera stora hjullastare.

– Tekniken då var färdig för de små maskinerna. Det är svårare lösningar som ska till ju större maskinerna blir. Att börja med de små är också rätt tänkt då de kan bidra i städer där utsläppen behöver gå ner, säger Fredrik Tjernström som ansvarar för det som kallas Electromobility Solutions Sales på Volvo CE.

– Nu tar vi dock ett stort steg med L90, EWR 150 och L120, tre nya produkter, understryker Tjernström.

Och nog har Volvo CE tänkt här. Det är tre maskintyper som är storsäljare med dieselmotorer. De bör kunna locka kunder där beställare ställer höga klimatkrav. Men det går som sagt trögt fortfarande. Maskinerna finns, de ska serietillverkas, och ta sig ut på marknaden. Men 2023 såldes det ”bara” 898 elektriska maskiner från Volvo CE. Det är 1,5 procent av totalen. Inga storsäljare med andra ord – än.

Joakim Arndorw, som är internationellt ansvarig för Volvo CE:s försäljning (Head of Sales Region International) har med andra ord lite att jobba på. Det är inte troligt att knappt 900 maskiner om året kommer få godkänt av aktieägarna. Investeringarna är stora. Utfallet måste bli bättre.

– Vi arbetar med det vi kallar smarta lösningar. Hjälpa kunderna med digitala lösningar också som gör kunden mer effektiv. Här kan och ska vi ge råd och lösningar för hur kunden blir mer hållbar, effektiv och får bra säkerhet. I detta sammanhang kan det handla om att till exempel planera laddning för elmaskinerna, och det här behöver kunderna lära sig och det ska vi hjälpa till med när det gäller våra smarta lösningar, säger Arndorw.

Volvo CE är fast beslutna att ”ta ledningen”, som man säger, när det gäller den här transformeringen av branschen som bolaget anser krävs. Men det har varit motvind – det släpper inte. Carl Slotte igen – han formulerar vägen fram såhär:

– Vi måste ta ner murarna. Tekniken ska fungera övertygande, det är ett måste. Kostanden är en fråga som kommer upp. Men vilken kostnad pratar man om här? Inte livscykelkostnad. Mer om inköp. Det går att hyra, eller leasa maskinerna; finns flera alternativ, menar Slotte.

– Sedan ska vi komma ihåg att kunderna börjar ställa krav på fossilfritt. Så är det bara.

Volvo CE ”har ambitionen att fortsätta leda utvecklingen” som man säger. Kinesernas aggressiva intåg på marknaden just nu skulle kanske oroa, men ledningen på Volvo tänker att prisskillnaden inte är något nytt när det gäller Kina. Volvo räknar med att det totala paketet som bolaget erbjuder sina kunder är prisvärt i jämförelse. Sverige, Norge, Nederländerna, och faktiskt Rumänien, rör på sig mot el. Tyskland ligger dock efter. Kina är bäst.

– I Europa har vi en enhet som bara arbetar med elmaskinerna. Men inte i andra regioner ännu, berättar Carl Slotte.

En strategi som verkar tydlig, och som i det stora är en helt ny affärsmodell, som också oroar Volvos leverantörsnät, det är att Volvo CE går allt oftare närmare slutkunden. Just nu är det de stora byggentreprenörerna som visar intresse för elmaskinerna, och ska de nappa behöver Volvo vara med ute i fält, är filosofin. Det är också de stora bolagen som har bundit upp sina företag runt de internationella klimatmålen. Det är här man kommer att gå först. En annan trend är brett och tätt samarbete med aktörer som har tillgång till den nya tekniken.

– Vi kan göra allt själva, men det skulle gå för långsamt. Och blir dyrt. Så vi investerar i partnerskap, säger vd Melker Jernberg. 

EC230 Electric, elnätsanslutna EW240 Electric MH, EWR150 Electric, den första av Volvo CE:s eldrivna grävmaskin på hjul, och hjullastarna L90 Electric och L120 Electric. Även en rad laddningslösningar med det mobila energilagret PU40 för kompaktmaskiner, och mobila energilagret PU500.

Nytt elektriskt på Volvodagarna

Ledartröjan i motvind

- Den negativa utveckling vi har sett under inledningen av året fortsätter också under andra kvartalet men det är samtidigt tydligt att nedgången mattas av. Liksom tidigare påverkas naturligtvis handeln av den minskade nybyggnationen samtidigt som konsumenterna agerat något avvaktande i väntan på lägre räntor och höjt ROT-avdrag. Omsättningen av befintliga bostäder är fortsatt låg, vilket också till stor grad påverkar renoveringsaktiviteten. Men vårens kontinuerligt stigande bostadsprisförväntningar talar samtidigt för att aktiviteten kan komma att öka i höst, säger Monica Björk, vd för branschorganisationen Byggmaterialhandlarna.

Försäljningsutvecklingen skiljer sig åt vid en regional jämförelse. Under första halvåret har utvecklingen gått svagast i Västra Götaland, där nedgången uppmätt i fasta priser landade på 14,9 procent. Den lägsta nedgången noteras i Norra Sverige med 9,3 procent.

Norra Sverige visade i sin tur på en jämförbar utveckling med Stockholm under första kvartalet men en något mindre nedgång under andra kvartalet med 6,8 procent, mätt i fasta priser och för jämförbara enheter. Sett över rullande 12 månader ser dock utvecklingen fortsatt bättre ut i Stockholm och är därför den regionen som haft lägst nedgång över de senaste 12 månaderna.

Nedgången i byggmaterialhandeln har varit kraftig under en längre tid. Men minskning ser ut att mattas av. Bäst går det i Stockholm.

Inköp av byggmaterial slutar minska

Juli månad räknar in konkurser som är de högsta på över 30 år. En ljusning väntas först mot slutet av året. Byggbranschen är en av de hårdast drabbade. Byggentreprenören Lillskär Produktion i Uppsala blev juli månads största konkurs. Därefter kommer en till byggentreprenör. Nokon Byggnads i Vagnhärad, med en omsättning på 185 miljoner. Totalt hade sex aktiebolag en omsättning över 100 miljoner, varav tre byggbolag, samt ett åkeri. Allt enligt statistik från Creditsafe. 

Antalet anställda som berördes av konkurser inom byggindustrin uppgick till 3 246 under perioden januari till juni, vilket är en ökning med 57 procent jämfört med samma period 2023.

- Förhoppningsvis toppade konkurserna under våren, men siffrorna kommer vara fortsatt höga under resten av året, säger Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig, Byggföretagen.

- Nu ser vi ytterligare en månad med högsta siffran sedan våra mätningar började på 90-talet. Tyvärr är det för tidigt att tala om någon vändning när konkurserna stigit uppåt varje månad i två år och det fortsatt är ett stålbad för många företag. Sommaren är en tuff period för flera branscher som kämpar med att överleva när verksamheten går på halvfart eller håller stängt under semestern. Vi hoppas kunna se ljuset i tunneln mot slutet av året, säger Henrik Jacobsson, VD på Creditsafe. 

Nästan 16 procent av alla konkursade bolag i juli månad hade ett skatteanstånd, med sammanlagt 141 miljoner i skuldbelopp till Skatteverket. Störst skuld hade byggbolaget AB Häggmark & Söner, med 20 miljoner i uppskjutna skatteskulder.

 - Branschen måste kunna hålla ut tills räntorna sänks, investeringarna ökar och konjunkturen vänder. Därför behövs exempelvis stöd till korttidspermitteringar i höstens regeringsbudget, säger Johan Deremar. 

Juli blev tuff månad för byggföretagen

Förväntningarna på de tre kommande månadernas byggande ökade i juli och är första gången sedan juni 2022 högre än normalt. Ökningen beror på att husbyggarna blivit betydligt mer optimistiska.

Företagen uppger i samma utsträckning som förra månaden att orderstocken har minskat de senaste tre månaderna. Förväntningarna på utvecklingen av de kommande tre månadernas orderstock har ökat kraftigt i juli och är nu på den högsta nivån sedan maj 2023. Det är fortfarande flest företag, drygt sex av tio som uppger att otillräcklig efterfrågan är en begränsande faktor för ett ökat byggande. Näst vanligaste faktorn är finansiella restriktioner som nästan två av tio företag uppger.

Utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt är betydligt mer optimistiska än normalt. Nettotalet för frågan ökade i juli med hela 37 enheter efter en liknande ökning i förra kvartalsundersökningen i april. Det är framför husbyggarna som blivit mer optimistiska där utsikterna nu närmar sig den historiska rekordnivån. För ett och ett halvt år sedan var läget det omvända med rekorddystra framtidsutsikter.

Byggföretagen rapporterar fortsatt att antalet anställda har minskat de tre senaste månaderna och personalstyrkan förväntas minska ytterligare under de kommande tre månaderna.

Anbudspriserna de senaste tre månaderna uppges ha minskat i något mindre utsträckning än i juni. Anbudspriserna på tre månaders sikt förväntas i juli att minska i något större utsträckning än vad som förväntades i juni.

Nu ljusnar det i byggbranschen. Bland annat börjar bostadsbyggarna tro på en islossning kommande månader.

Byggbranschens framtidstro ljusnar betydligt

Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet som tas fram av Konjunkturinstitutet (KI)steg med 1,2 enheter i juni till 97,0. De två ingående branscherna utvecklades i samma riktning där konfidensindikatorn för anläggningsverksamhet ökade med 2,5 enheter till 109,4 medan indikatorn för husbyggarna ökade med 1,0 enheter till 92,9. 100 anses normalt.

Uppgången i juni förklaras av att fler byggföretag bedömer den nuvarande orderstocken som god samt planerar för nyanställningar de kommande tre månaderna.

Byggandet har de senaste tre månaderna rapporterats, för andra månaden i rad, har ökat kraftigt och nettotalet ligger i juni något under det historiska genomsnittet. Trots att byggandet de senaste tre månaderna rapporteras ha ökat kraftigt är fler företag dock fortsatt pessimistiska om byggandet de kommande tre månaderna. Främst inom husbyggnad.

Antalet anställda inom bygg- och anläggningsverksamhet rapporteras ha minskat i ungefär samma utsträckning som i maj. Anställningsplanerna på tre månaders sikt är fortsatt svagare än normalt.

Betydligt färre företag i juni än i maj rapporterar om minskade anbudspriser, men nettotalet för frågan ligger fortsatt under det normala. Anbudspriserna på tre månaders sikt förväntas att minska i något mindre utsträckning i juni än i maj.

Otillräcklig efterfrågan är fortsatt den faktor som begränsar byggandet mest och har varit det sedan september 2022. Knappt två av tre byggföretag rapporterar att otillräcklig efterfrågan hindrar deras byggande.

Entreprenörer verksamma inom anläggningsbyggande går något bättre än vad som bedöms som normalt enligt Konjunkturinstitutets barometer.

Anläggningsbyggarna går bättre än "normalt"

Byggfaktas månatliga Byggstartsindikator visar hur nybyggnationen i bostadssektorn och övriga fastighetssektorer utvecklas. Indikatorn tas fram genom en bearbetning av uppgifter från Byggfaktas byggprojektdatabas och bygger på de byggstartade nybyggnationsprojektens uppskattade byggkostnader. Genom att indikatorerna tas fram och publiceras med kort tidseftersläpning så ger de en tidig bild av byggkonjunkturen som inte kan ses i offentliga data förrän flera månader senare.

Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader, förutom anläggningar och infrastruktur, steg med 0,8 procent under maj.

-Byggstartsindikatorn steg återigen och återhämtningen i bostadssektorn fortsätter vara starkare än nedgången för övrigt byggande. Även medräknat den osäkerhet som finns, huruvida det faktiskt byggs i vissa projekt, så har läget förbättrats de senaste månaderna, säger Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta.

Byggfaktas byggstarter för anläggning som publiceras på Sverige Bygger visar på en ganska tydlig ökning den senaste månaden. Däremot behöver projekteringen öka, det vill säga det som arkitekter och konsulter ska räkna på. Där pekar det oroväckande ner just nu.

Det segar sig upp mot en bättre konjunktur. Lite oroväckande att projekteringen just nu inte visar på några bra siffror.

Fler byggen startar

Trots stora behov av både underhåll och ny infrastruktur är det för närvarande stiltje när det gäller ökade satsningar på Sveriges infrastruktur. Höstbudgeten för år 2024 och investeringsplanen för Trafikverket visar att investeringarna i vägar och järnvägar minskar i reala termer under 2024. Sjunkande investeringar i energisektorn bidrog mest till den svaga utvecklingen under åren 2022 och 2023 men vänder nu upp med en ökning på 2 procent under 2024.

Stora kostnadsökningar på kort tid, kompetens- och kapacitetsbrister, utdragna tillståndsprocesser, ekonomiskt pressade kommuner och politiska omprioriteringar har påverkat investeringstakten negativt under åren 2022 och 2023 samt håller tillbaka nya satsningar under 2024.

- Prognoscentrets beräkningar visar att den långsiktiga nationella planen för transportinfrastrukturen indikerar betydligt högre satsningar än vad regeringens budget fram till år 2026 föreslår. Mot bakgrund av Sveriges låga statsskuld samt möjligheten att finanspolitiken blir mer expansiv när väl inflationen har sjunkit tillbaka, förväntar vi oss ökade satsningar på infrastruktur från regeringen 2025 och framåt. Omfattande investeringar krävs för att nå klimatmålen och för att anpassa kraftsystemet till en ny energimix och en större efterfrågan på el till följd av den gröna omställningen, säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret. 

Om anläggningsmarknaden delas upp i nyinvesteringar respektive underhållsinvesteringar kan det konstateras att nivån på nyinvesteringarna står stilla i år efter att ha backat med 2 procent under 2023. Under 2025 och 2026 tar dock utvecklingen fart då de väntas öka med 6 respektive 5 procent. Drift- och underhållsinvesteringar utvecklas positivt under alla år mellan 2023 och 2026 men ökningstakten avtar något till 1 procent under 2026.

Redan innan Sverige blev medlem i Nato fanns en statlig vägledning att förbättra infrastrukturen utifrån ökad motståndskraft men arbetet har nu intensifierats. Behoven är stora och tidsramarna snävare än inom normalt hanterade processer. I NATO:s grundkrav står det skrivet att robusta transportsystem ska finnas på plats, och utbyggnaden behöver ske i snabb takt.

- Omfattande insatser behöver göras men det är osäkert hur det kommande arbetet ska planeras, prioriteras och finansieras. Trafikverket menar att åtgärder som inte motiveras av de transportpolitiska målen inte heller ska finansieras inom ramen för nationell plan. Regeringen kommer behöva prioritera säkerhetspolitiskt motiverade infrastrukturinvesteringar utan att tränga ut andra satsningar men än så länge saknas konkreta planer som kommunicerats, säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret.

Segmentet för järn- och spårvägsanläggningar kommer från en period av höga investeringsnivåer under perioden 2019-2023. I slutet av 2022 beslutade dock regeringen att avbryta planeringen av ett sammanhängande system av nya stambanor för att i stället skynda på järnvägsutvecklingen i norr. Under 2024 väntas investeringarna minska med cirka 4 procent i reala termer då satsningarna i höstbudgeten avtar något. Minskningen beror även på förseningar i flera projekt och på utmaningar med upphandlingar.

För energisektorn väntas de samlade nyinvesteringarna samt satsningarna på drift- och underhållsåtgärder uppgå till drygt 61 miljarder kronor under 2024, vilket gör sektorn till det största segmentet på anläggningsmarknaden. 

Investeringarna i vindkraft minskar under 2024 men utbyggnaden av lokal-, region- och transmissionsnäten gör att energisegmentets investeringar vänder upp med 2 procent under 2024. Under åren 2025 och 2026 väntas återigen en relativt kraftig tillväxt i energirelaterade investeringar och då främst inom elnätsutbyggnaden och för vindkraften under år 2025.

Investeringar i farleder och hamnar ökar kraftigt med drygt 50 procent under perioden 2023-2025 men går tillbaka med knappt 20 procent under 2026. Ökningen sker inom såväl privata och kommunala hamnar som inom statens farleder och övrig marin infrastruktur. Budgetpropositionen för 2024 och Trafikverkets budget visar att både Trafikverket och Sjöfartsverket får ökade medel under perioden fram till år 2025. 

Investeringarna i kommunaltekniska anläggningar har successivt ökat de senaste åtta åren. I och med att förnyelsebehovet är stort, de miljömässiga kraven ökar, behovet av klimatsäkring vid översvämningar ökar och finansieringen sker via taxor pekar det mot en fortsatt tillväxt under flertalet år framöver. De totala investeringarna inom kommunaltekniska anläggningar väntas uppgå till knappt 32 miljarder under 2024 medan underhållet väntas uppgå till knappt 7 miljarder. 

Sammantaget bedömer vi att reinvesteringstakten ökar något framöver medan nyanläggandet går ner något med den minskade nybyggnationen av bostäder. Totalt innebär det en volymtillväxt på cirka 2 procent per år mellan 2024 och 2026.

Om anläggningsmarknaden delas upp i nyinvesteringar respektive underhållsinvesteringar kan det konstateras att nivån på nyinvesteringarna står stilla i år efter att ha backat med 2 procent under 2023. Under 2025 och 2026 tar dock utvecklingen fart då de väntas öka med 6 respektive 5 procent.

Ny prognos visar på fler jobb för maskinentreprenörer

Ett positivt trendbrott i byggbranschen väntas nästa år och fortsätter in i 2026. Det visar de nya prognoserna för den europeiska bygg- och anläggningsmarknaden som publicerades i samband med Euroconstructs konferens i Stockholm nyligen.

 Utsikterna för de olika ekonomierna i Europa är tudelade. Den mest positiva BNP-utvecklingen under prognosperioden 2024-2026 väntas i Irland och Ungern. I andra änden av skalan hittar vi Italien och Tyskland, som förväntas gå sämre. Sverige är dock ett av de länder i prognoserna som förväntas göra ett bra ryck uppåt och går mot en bättre byggkonjunktur.

Till de dämpande faktorerna hör fortsatt höga räntor och stora nationella budgetunderskott, vilket hämmar den europeiska byggaktiviteten framöver. Det begränsade finansiella utrymmet för stater, regioner och kommuner riskerar stoppa eventuella skattelättnader eller finansiella injektioner, olika finansieringsprogram samt den offentliga efterfrågan på byggnation.

De senaste årens utmaningar i form av höjda räntor, stigande inflation samt ökade byggkostnader kommer att fortsätta tynga bostadsbyggandet, medan anläggningssektorn väntas expandera under 2024. Expansionen drivs av en rad olika investeringsbehov, men primärt av utökade satsningar i ländernas statsbudgetar.

BNP och produktionsvärde i bygg- och anläggningssektorn i EC19-länderna. Diagrammet visar årlig procentuell förändring i fasta priser. Sverige förväntas återhämnta sig bättre än det europeiska genomsnittet.

Byggbranschen vänder bättre i Sverige

Infra-Cons historia börjar 2015, då grundaren Jonas Sjöström hade upptäckt en lucka i marknaden kring att bygga om och modernisera ställverk och tillhörande infrastruktur. Det var i den vevan som han kom i kontakt med företagets nuvarande vd Johan Kalm, som då arbetade på ett betongföretag som hyrdes in av Jonas Sjöström för ställverksjobben. 

– Jonas var på gång att starta upp en egen betongavdelning 2017 och det var då jag kom in i bilden, berättar Johan Kalm. 

Satsningen visade sig vara helt rätt. Det var betongavdelningen som satte snöbollen i rullning och bolaget växte snabbt. Mellan 2017 och 2020 ökade omsättningen med över 2 000 procent. När sedan en markavdelning lades till 2020 tog det ännu mer fart och företaget har fått ta emot utmärkelser som årets tillväxtföretag och Örebro läns gasell. 

Förra året omsatte Infra-Con drygt en halv miljard kronor – något som varken Johan eller Jonas kunnat föreställa sig ens i sin vildaste fantasi när de började jobba ihop för sju år sedan. 

– Jag hade inte trott att vi skulle bli så här stora så snabbt. Det har aldrig varit en medveten satsning att växa snabbt, säger Johan Kalm. 

Vad är då hemligheten bakom framgången? Enligt Johan är det ganska enkelt – duktiga medarbetare. ”Rätt” folk med erfarenhet, kompetens och kontakter som han beskriver det. Lägg sedan till kombinationen av betong och mark som gör att företaget äger hela processen och underlättar för beställaren och personal som trivs tillsammans och umgås även utanför jobbet. 

Lyckade rekryteringar har bidragit till vinsten av två stora projekt som drivit på omsättningen rejält – en storskalig tomatodling och en ombyggnad av väg 51.  

Dessutom har de senaste årens byggboom på bostadssidan gynnat Infra-Con både på betong- och marksidan. 

– Att vi startade en egen markavdelning 2020 har bidragit mycket till vår utveckling. För oss var det viktigt att kunna leverera en helhet till beställaren och att undvika onödigt ”tjafs” mellan betong och mark. Det blir mindre samordning och mer effektivt för alla, säger Johan Kalm. 

Totalt sysselsätter Infra-Con idag närmare 130 personer, varav 25 tjänstemän och resterande yrkesarbetare. Omsättningen 2023 landade på drygt 500 miljoner. Något nytt omsättningsrekord 2024 ser det inte ut att bli. Infra-Con har budgeterat för ungefär tio procents nedgång jämfört med föregående år och har runt 30 procent kvar av orderboken att fylla innan året är slut. 

– Man får jaga jobben betydligt mer nu än tidigare. Det märks tydligt att det är hårdare konkurrens om jobben, fler som lämnar anbud på jobben som ligger ute och lägre priser och fler konkurser i branschen. Vi har förlorat en del pengar på beställare som gått i konkurs och folk hör av sig till oss och frågar om jobb, säger Johan Kalm. 

Han menar att Infra-Con trots allt klarat sig bra genom både pandemi och lågkonjunktur och står bra rustade för att klara sig igenom den tuffa tid som väntar efter semestern när ett par av de pågående bostadsprojekten tar slut och orderboken inte fyllts på i samma takt som tidigare. Målet i är att fylla orderböckerna och klara budgetmålen för året. Långsiktigt ser Johan Kalm Infra-Con fortsatt som en stor, vinstdrivande aktör med möjlighet att växa ytterligare inom alla segment – kanske även slå sig in på nya. 

– Vi har varit bortskämda med att det byggts så mycket i Örebro och kunnat hålla oss sysselsatta till stor del på hemmaplan. Med nuvarande marknadsläge kanske vi behöver flytta oss lite längre. Vi räknar på jobb över hela landet och har två kalkylatorer som är fullt sysselsatta med att räkna på nya jobb.

Nyligen varslades 19 betongarbetare med anledning av att bostadsbyggandet avstannat, men Johan Kalm är hoppfull om att hinna lösa situationen under de närmaste månaderna utan att behöva skicka hem någon. 

– Vi har varslat förr, men har alltid kunnat riva pappren. Det finns tid kvar och vi gör vårt yttersta för att det ska lösa sig, säger han. 

Bostadssidan har stått för ungefär 25 procent av bolagets totala omsättning under de senaste åren och kommer så fort marknaden vänder att fortsatt vara ett viktigt ben för Infra-Con. 

– Det är mycket betong i bostäder, så för mig som betongare är det ett väldigt viktigt ben som jag absolut ser att vi ska stå på framöver. Vi har byggt upp en välfungerande organisation och den ska vi vara rädda om. Det är alltid svårt att hitta personal, men det är extra svårt med just betongare. Vi har gjort en del utländska rekryteringar på betongsidan. Det var särskilt tufft under pandemin när gränserna var stängda men vi lyckades behålla alla under den tiden. Vi ordnade boende åt dem i Sverige som de kunde vara på när de var lediga och det funkade väldigt bra under omständigheterna, säger Johan Kalm. 

Bostadsjobben gynnar även mark-sidan, som än så länge påverkats mindre av konjunkturen även om det är mest fokus på olika anläggnings- och infrajobb – allt från villatomter till riktigt stora bergsschakter. Medan det är nästintill tomt i orderboken från bostadssidan rullar det fortfarande på bra med anläggningsjobben. Ett stort och betydande uppdrag är en andra etapp i Infra-Cons enskilt största projekt någonsin, tillika ett av Sveriges största livsmedelsindustriprojekt – en storskalig tomatodling i Frövi. 

– Vi kom hit för två år sedan och har hittills losshållit runt en miljon ton berg – 330 000 kubikmeter – i etapp ett, vilket är betydligt mer än vi hade räknat med från början. Som mest hade vi runt 50 maskiner igång och tre krossar. Vi återanvände allt material på plats, berättar platschef Gustav Johansson. 

Växthuset på 100 000 kvadratmeter ska nyttja spillvärmen från det intilliggande kartongbruket och odlingen startar under sommaren. Totalt ska här skördas 8 000 ton tomater varje år – en tiondel av svenskarnas totala tomatkonsumtion. Nu ska etapp 2 igång, det handlar om ett lika stort växthus till på 11 hektar som ska byggas och lika stora mängder berg som ska sprängas. Minst ett och ett halvt års arbete till för Infra-Con väntar. 

– Vi hyr in större delen av maskinerna och förarna som vi behöver för markjobben. Det är ett medvetet val för att inte stå med maskiner och personal som vi inte har jobb åt under hela året, förklarar Johan Kalm. 

Dessutom säkerställer man att alltid ha rätt maskin för rätt jobb genom att hyra större delen av maskinparken. 

– Vi äger tre egna grävmaskiner och en lastbil med egna förare som vi hyr ut genom vårt maskinbolag, Infra-Con Maskin och därtill ett stort antal handverktyg som vi behöver till betongverksamheten. Tanken är att hyra av oss själva i första hand, men för markjobben hyr vi också väldigt mycket externt. För oss funkar det väldigt bra så, jag ser inte att vi kommer utöka maskinbolaget i närtid, säger Johan Kalm. 

Infra-Con Maskin omsätter runt 30 miljoner om året. Tack vare inarbetade samarbeten med lokala entreprenörer och schaktförmedlingen T-schakt och ett stort nätverk bland arbetsledarna har det aldrig varit ett problem att få tag i vare sig maskiner eller förare – inte ens till tomatjobbet som kräver 50 maskiner och lika många förare. 

Sedan 2020 ägs Infra-Con av Vestum. Innan försäljningen ägdes bolaget av tio delägare, däribland Johan Kalm. Delägarskap blev lockbetet för att få tag i kompetens – men när investmentbolaget kom med ett mycket lockande erbjudande bestämde de enhälligt att sälja och det beslutet har Johan Kalm aldrig ångrat. 

– Det har varit stormigt kring Vestum sedan räntorna började gå upp och allt som hänt i världen men bolaget i sig går bra och levererar som utlovat. Vi ser dem som en trygg ägare. Det har även öppnat nya dörrar för oss med samarbeten med andra bolag i deras ägo. Jag ser det bara positivt med Vestum i ryggen, konstaterar Johan Kalm. 

Nu 33-årige Johan Kalm blev vd för snart två år sedan. Infra-Con hade då hunnit växa till runt 360 miljoner i omsättning och fortsatte uppåt i rask takt. 

– Jag funderade ett tag när frågan kom. Det var viktigt att vd:n skulle vara en i gruppen och jag tyckte det lät som ett spännande uppdrag – även om jag ibland kan sakna att vara ute på projekten, säger Johan Kalm. 

Infra-Con huserar sedan två år i en nybyggd anläggning i Pilängen i Örebro. Här finns det gott om utrymme – varje tjänsteman har ett eget kontor och det finns utrymme att växa ytterligare. 

– Eftersom många av tjänstemännen sitter ute på projekten är det emellanåt ganska tomt här, men alla har tillgång till ett eget rum när man behöver det. Vi kom från en trångbodd liten kontorslokal där vi utnyttjade varje skrymsle och vrå till stora, luftiga ytor med plats att växa, konstaterar han. 

Växthusprojektet, som är en fjäder i hatten för Infra-con, är ett av Sveriges största livs­medelsindustriella satsningar.

Ekonomi

Intresset för maskininvesteringar ökar – även elektriskt

Ledartröjan i motvind

Inköp av byggmaterial slutar minska

Juli blev tuff månad för byggföretagen

Byggbranschens framtidstro ljusnar betydligt

Anläggningsbyggarna går bättre än "normalt"

Fler byggen startar

Ny prognos visar på fler jobb för maskinentreprenörer

Byggbranschen vänder bättre i Sverige

Lite tur - men mest skicklighet

INNEHÅLL

TIDNINGEN

KONTAKT

FAKTURA