Alla artiklar som berör ekonomi, finans och pengar inom vår branch.

Konjunkturinstitutets konfidensindikator för byggverksamhet har gått ner 1,7 enheter sedan i maj, men ligger fortfarande på en normal nivå, enligt mätningarna. Konjunkturinstitutets analys är att det är företagens syn på orderstockens storlek som förklarar nedgången just nu. Men totalt sett har samtliga delbranscher i byggverksamhet en konfidensindikator som ligger på normal nivå i juni. Resultatet bygger på intervjuer. Frågor som rör byggbranschen har redovisats månadsvis sedan 1996.

Byggföretagen rapporterar att byggandet varit i stort sett oförändrat de senaste tre månaderna. Samtidigt förväntar sig företagen i större utsträckning än normalt att byggandet kommer att öka de kommande tre månaderna. Orderstocken uppges ha ökat något. Företagen är dock i större utsträckning än normalt missnöjda med orderstockens storlek. Den kunde alltså gärna ha ökat mer.

Anbudspriserna uppges i större utsträckning än normalt ha minskat de senaste tre månaderna. Företagen förväntar sig minskade anbudspriser även de kommande tre månaderna. Det kan tyda på ökad konkurrens när konjunkturen vänder.

Antalet anställda har minskat de senaste tre månaderna. De förväntas dock i liten utsträckning öka de kommande tre månaderna. Ungefär ett av fyra företag uppger att brist på arbetskraft är ett hinder för att öka produktionen. Samtidigt uppger mer än vart annat företag att otillräcklig efterfrågan är ett hinder för ökad produktion.

Konjunkturen har slutat gå utför - nu visar Konjunkturinstitutets siffror på "normal-läge"...

Byggkonjunkturen i "normalt" läge

Ökningen fortsätter även under nästa år. För 2026 och 2027 prognostiseras ökningstakten till 3 respektive 6 procent. Det är framför allt en utbyggnad av elnäten, både lokal- och transmissionsnäten, samt en ökning av investeringar i vägar och järnvägar som bidrar till tillväxten. Dessutom väntas investeringarna i försvarsanläggningar samt i hamnar och farleder vara historiskt höga under prognosperioden. Detta är jobb för maskinentreprenörer, räkna med det. Den här typen av jobb görs nämligen inte med spade eller annan handkraft.

Behoven av investeringar är stora och regeringen har kraftigt utökat ramarna för transportinfrastrukturen inom infrastrukturpropositionen för perioden 2026-2037, som visar en volymökning med 200 miljarder kronor (+ 27 procent) jämfört med nuvarande nationella plan. Samtidigt är energipolitiken ett prioriterat område.

Förutsättningarna för anläggningsmarknaden bedöms vara goda en tid framöver, med potential för ytterligare tillväxt om finanspolitiken blir mer offensiv.

- Från 2027 övergår Sverige från ett överskottsmål till ett balansmål vilket frigör cirka 200 miljarder kronor under 8 år, men det finns en stark önskan om att staten ska göra mer än så för att säkerställa att inte för mycket av de stora investeringsbehoven ska skjutas på framtiden. En bredare diskussion om hur ytterligare investeringar kan möjliggöras genom privat finansiering har initierats och bereds politiskt inom regeringskansliet. Det är en generell perspektivförskjutning som sker just nu inom Europa där infrastruktur hamnar alltmer i fokus när bristande konkurrenskraft, låg produktivitetsutveckling samt ökad försvarsförmåga ska hanteras, säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.

Om marknaden delas upp i investeringar respektive drift och underhåll väntas nivån på investeringarna öka med 4 procent samt underhållet med 11 procent redan i år.

Prognosen pekar sedan mot en stigande ökningstakt för investeringarna mot 2027 medan drift och underhåll sammantaget ökar något långsammare för åren 2026-2027. Det som är utmärkande för prognosperioden är vägunderhållet som väntas växa kraftigt med en real ökning på 30 procent mellan åren 2024 och 2027.

Prognoscentret är ett oberoende marknadsanalysföretag specialiserat på operativa och strategiska beslutsunderlag till aktörer inom den nordiska byggmarknaden och finns representerade i alla nordiska länder. 

Om Prognoscentret

Vägunderhåll ökar rekordmycket

Boverkets bedömer att det kommer påbörjas cirka 28 000 bostäder i år, varav 26 000 genom nybyggnad och 2 000 genom ombyggnader. Det är ungefär på samma nivåer som 2024. Prognosen för år 2026 är att bostadsbyggandet vänder uppåt, och att det påbörjas cirka 35 000 bostäder, varav 33 000 genom nybyggnad.

– Bostadsbyggandet bromsas just nu av den oron som finns i vår omvärld. Trots att räntorna och byggkostnaderna är stabila och köpkraften förbättrats så vänder inte byggandet uppåt under året, säger Oskar Gramstad, nationalekonom på Boverket.

Det tuffa läget för nyproduktion beror bland annat på höga byggkostnader, oroliga tider och låg omsättning på andrahandsmarknaden, enligt Boverket.

Inbromsningen av påbörjandet av bostäder de senaste åren börjar nu synas i statistiken över färdigställda bostäder. Förra året färdigställdes en tredjedel färre bostäder jämfört med 2023 enligt SCB. Boverkets prognos är att färdigställandet kommer fortsätta sjunka till att det färdigställs 35 000 bostäder årligen 2025 och 2026.

–  Fördröjningen från spaden i marken till inflyttningsklara bostäder gör att vi först nu börjar se effekterna av de senaste årens inbromsning för byggandet. När vändningen nu dröjer förlängs tiden som vi kommer känna av den låga byggtakten säger Anders Sjelvgren, generaldirektör på Boverket.

Bostadsbyggandet i Sverige vänder uppåt först 2026, enligt Boverkets senaste prognos.

Trögstartad bostadsmarknad – vänder uppåt 2026

I förra numret av Maskinentreprenören kunde vi läsa om nytt omsättningsrekord för Liebherr-koncernen på hela 14,6 miljarder euro för 2024. När världens största maskintillverkare listas baserat på omsättning av brittiska KHL Group, klättrade Liebherr från en sjundeplats till en femteplats och en total marknadsandel i världen på 4,2 procent – trots nedgång i marknaden fortsätter Liebherr att ta marknadsandelar både i Sverige och resten av världen. 

– Vi hör från våra leverantörer att vi säljer bra nu jämfört med andra aktörer. Det går åt rätt håll i marknaden även om det inte tagit den fart som vi önskar, säger Jörg Miethke, vd för Liebherr Sverige AB. 

Liebherr har varit på den svenska marknaden sedan slutet av 1960-talet, men det är först de senaste tio åren som det verkligen börjat hända grejer i Sverige – omsättningen har tredubblats och personalstyrkan dubblats. Framgången kan till stor del tillskrivas det svenska bolagets vd, tysken Jörg Miethke som känner Liebherr utan och innan och som har lyckats balansera mellan svensk och tysk företagskultur på ett sätt som tilltalat såväl medarbetare som kunder. 

– Jag började inom Liebherr år 2000, då jag var färdigutbildad ingenjör och hade jobbat fem år på ett bolag som utvecklade utrustning till biltvättar. Jag sökte först till Liebherrs trainee-program, men jag blev inte antagen, berättar Jörg Miethke. 

Det visade sig emellertid att Liebherr hade andra planer för den unge ingenjören, som istället blev anställd på hjulgrävarfabriken i Kirchdorf, till en början projektingenjör och strax därefter försäljningschef för de nordiska länderna. 

2004 fick han i uppdrag att analysera marknadssituationen i Norden och presentera förslag på hur Liebherr skulle arbeta för att öka sin försäljning i regionen. 

– Jag kom fram till att det inte fanns någon återförsäljare i Sverige som skulle klara av att göra det som Liebherr ville göra på den svenska marknaden – därför ansåg jag att Liebherr skulle etablera ett eget bolag i Sverige, fortsätter Jörg Miethke, som då var helt ovetande om att det en dag skulle vara han som skulle leda just det bolaget. 

Liebherr Sverige AB grundades för 20 år sedan, år 2006, och har sedan dess tagit betydande kliv framåt på marknaden till en – enligt dem själva – delad tredjeplats efter Swecon och Zeppelin. 

– Vi strävar inte efter att bli marknadsledande, mitt mål är att vi ska minska avståndet till tvåan och ligga längre fram än våra konkurrenter som vi slåss om tredjeplatsen med, säger Jörg Miethke. 

Han klev in som vd för det svenska bolaget 2014 efter att bolaget sökt efter en ny vd men inte funnit att någon av kandidaterna uppfyllde de som krav Liebherr hade.

– Vi behövde någon som kände Liebherr, förstod ”Liebherrkulturen” och kunde använda företagets styrkor för att nå framgång, säger han. 

Samma år etablerades det nya huvudkontoret i Västerås, där en tredje våning inom kort ska inredas och tas i bruk för att husera den växande organisationen. 

– Vi har byggt för att kunna växa, fortsätter Jörg Miethke.

Han har under sina drygt tio år i Sverige hunnit ta bolaget genom både pandemi och finanskris, med målet att inom ett par års tid omsätta en miljard kronor. Från att under en tid sprungit alldeles för fort för sitt eget bästa växer nu bolaget i ett jämnare tempo där alla delar i organisationen hänger med. 

– Vi har nyligen passerat 100 anställda, varav 40 har anställts de senaste tre åren och vi fortsätter växa organisationen ytterligare. Vi har en solid plan för att växa hälsosamt. Framförallt är det inom eftermarknad som vi har satsat de senaste åren där vi stärkt upp för att passa till den storlek på organisation som vi är idag, berättar Jörg Miethke. 

2023 etablerade Liebherr en utrustningsverkstad i Irsta i Västerås, inte långt från huvudkontoret längs med E18 i utkanten av Västerås. Här utrustas merparten av alla maskiner som säljs i Sverige – i verkstaden finns plats för upp till 16 maskiner samtidigt. 

– Vi har jobbat med andra verkstäder tidigare, men såg att de inte levde upp till den kvalitetsnivå som vi vill hålla därför har vi satsat på egen utrustningsverkstad där utbildad personal arbetar efter samma standard, säger Jörg Miethke. 

Liebherr har även egen utrustningspersonal vid sin verkstad i Eslöv, som gör viss nyutrustning men framförallt arbetar med service. Förutom Västerås finns Liebherr med försäljningskontor i Göteborg och Eslöv samt med serviceverkstäder i Göteborg, Umeå och Gällivare och har även 13 servicepartners runt om i landet. 

– På sikt ser jag att vi kommer behöva finnas i Stockholm, men det är inte kostnadseffektivt idag att etablera en anläggning i Stockholmsområdet, säger Jörg Miethke. 

Han ser varje maskinaffär, varje kund – liten som stor – som ett partnerskap med kunden i fokus där alla gör sitt bästa för en så bra affär som möjligt – både innan, under och efter leverans av maskinen. I ett partnerskap med Liebherr kan kunden förvänta sig välfungerande eftermarknad och inte minst högt teknisk kunnande och produktutveckling där ingen utmaning är för stor hävdar Jörg Miethke. 

– Vi jobbar för att Liebherr ska ses som den mest attraktiva maskinpartnern på marknaden. Fokus ligger på att vara professionella i alla lägen och att jobba långsiktigt, säger Jörg Miethke. 

Anna Lindblom, ekonomichef, ser långsiktigheten och familjeägandet som bolagets främsta styrkor. 

– Vi styrs inte av en aktiekurs eller hur något tolkas på börsen. Ibland kan vi ta andra vägar, där börsnoterade bolag är mer låsta av att leverera resultat här och nu, säger hon. 

Sverige ses som en allt viktigare marknad av tyskarna som mer och mer vill ta del av svenska kunders tyckande och tänkande när det gäller produktutveckling och ny teknik. På Bauma visade Liebherr bland annat en autonom hjullastare som utvecklingsavdelningen jobbat med i tio år. Den är ännu inte redo att rullas ut på marknaden, till stor del på grund av att det ännu inte finns regelverk för självkörande maskiner, i nuläget jobbar tillverkaren med testkörningar hos utvalda entreprenörer. Förhoppningen är att kunna få till ett test hos en svensk kund. 

– Vi diskuterar med de stora kunderna, säger Jörg Miethke. 

Andra nyheter från Bauma av intresse för svenska kunder var bland annat den järnvägsutrustade RE 25 M, anpassad för dubbelspår och två kompakta hjulgrävare på nio respektive elva ton, A909 och A911, utvecklade tillsammans med Kubota. 

– Det är ett nytt grepp från Liebherr. Vi sålde de två första under mässan med kontrakt som signerades av Liebherr-familjen, säger Jörg Miethke. 

I dag finns det runt 2 000 aktiva Liebherr-maskiner i Sverige, ungefär hälften av dessa är hjulgrävare som är något av Liebherrs flaggskeppsprodukt. Därefter kommer bandgrävare och hjullastare. 

– Vi vill öka hjullastarförsäljningen i Sverige. Idag skulle jag säga att vi är 4:a och jag vill att vi ska komma upp till 3:a. Liebherr arbetar med ett drivlinekoncept som kombinerar hydrostat och lock-up, vilket åstadkommer en direktdrivning mellan motor och växellåda och i slutänden gör våra maskiner mer kostnadseffektiva till ett lägre pris per ton. Svårigheten är att få kunderna att ändra inställning, menar Jörg Miethke.

– Sverige är ju hjullastarlandet nummer ett. Volvo har gjort ett bra jobb och format marknaden efter sina produkter. Vi jobbar mycket med demo och att få förarna att prova våra maskiner och förstå nyttan med vårt sätt att bygga maskiner, tillägger han. 

Den 1 april i år tog Liebherr Sverige över ansvaret för Liebherrs MCC-sortiment, vilket omfattar grundläggningsmaskiner, bandkranar och hamnkranar. Detta segment sköttes tidigare av danska kollegor och direkt från fabriken och för Liebherr är det första gången som man samlar båda segmenten i ett och samma bolag. 

– Det är fördelaktigt att vi redan har marknadsnärvaro och kan samutnyttja servicepersonal, reservdelslager och liknande vilket gör det fördelaktigare för kunderna. Vi har resurserna, nu ska vi använda dem på ett nytt sätt, säger Jörg Miethke. 

Befintlig servicepersonal har utbildats på hamnsortimentet och serviceorganisationen kommer behöva stärkas upp ytterligare med det nya åtagandet. Dessutom kommer det vara ett steg på vägen mot att nå femårsmålet som innefattar 140–150 anställda och 1,2 miljarder i omsättning. 

– Vi kommer behöva växa 15–20 procent för att nå dit, säger Jörg Miethke som inte ser det som en omöjlighet om inte stora förändringar sker på marknaden. 

Det går åt rätt håll i marknaden även om det inte tagit den fart som vi önskar.

Liebherr är ett familjeföretag grundat 1949. Bolaget hade över 54 000 anställda över hela världen 2024. 

Liebherr Sverige AB grundades 2006 och finns på fem orter. 

Förväntad omsättning 2025 är 700–720 miljoner kronor och 110 anställda. 

Liebherr

Jörg Miethke, vd för Liebherrs svenska bolag, är hoppfull om framtiden och siktar mot miljardomsättning inom några år. 

Med sin 15 000 kvadratmeter stora monter på Bauma visar sig Liebherr störst av dem alla. I den globala rankingen Yellow Table har den tyska tillverkaren klättrat till plats nummer fem i världen och i Sverige slåss Liebherr om tredjeplatsen. Tillväxten sker på Liebherrs sätt – med kunden och tekniskt kunnande i fokus.

Liebherr går sin egen väg mot miljarden

Thomas Henriksson har varit en aktör på den svenska maskinmarknaden i 45 år. Det finns inte många maskintyper och maskintillverkare han inte handlat med under årens lopp. Henriksson har sett och upplevt hur maskinmarknaden under åren har påverkats av både inhemsk och utländsk ekonomi. Hur förändrade regelverk och politiska beslut kan kasta etablerade sanningar över bord.

– På 80-talet när USA kom ur sin lågkonjunktur hade de för få maskiner och vi i Sverige fick bra betalt för att sälja Caterpillar från Sverige till USA. Det infördes hinder från leverantörerna då man kunde köpa nytt i Sverige, sälja till USA, och tjäna pengar på det. Liknande saker hände när Volvo BM fick exportstöd att sälja maskiner, då hände det att svenska handlare åkte över till Storbritannien och köpte upp nya Volvo där och tog med tillbaka hem till Sverige, berättar Henriksson, som nu för tiden driver egen verksamhet med maskiner där han bland annat som konsult hanterar värdering och inbyten av maskiner.

När 90-talskrisen slog till i Sverige kom nästa stora rörelse. Cirka 3 500 maskiner beräknas ha gått på export från Sverige, och när det sedan började röra på sig igen var i princip halva Sveriges maskinpark borta. Från överskott till akut brist på bara några få år.

– Allt det här påverkar priset på begagnat och det kan bli ganska stora pengar, eller tvärt om. Vi minns ju nu senast 2022, då entreprenörer kunde sälja sina begagnade maskiner till toppriser. Vissa lyckades sälja två år gamla maskiner till nästan samma pris de hade betalt för dem som nya. Året efter blev det tvärt om – vi fick ett överskott på maskiner i hela Europa, marknaden gick ner med 27 procent, och det här påverkade ju såklart priset igen. Tillgång och efterfrågan styr mer än många inser, konstaterar Henriksson som alltså studerar det här i detalj varje gång ett pris ska sättas på en begagnad maskin. 

Det finns såklart ett antal tumregler: En ny maskin tappar 20–25 procent i värde första året. Sedan 10–15 procent andra året. Det har varit normalt de senaste åren att sälja efter fem år, och då bör maskinen ha gått 5000–6500 timmar. I detta läge kan man räkna med att maskinen har tappat 50 procent i värde… men, som sagt. Det beror på konjunkturen, ibland även konjunkturen utomlands.

– Men nu får vi se. Det här regelverket med att en maskin tidigare inte ska vara mer än åtta och i vissa fall sex år, håller på att försvinna från och med nästa år, och sedan får vi se. För det kommer inga fler miljömotorer på diesel, utan nästa steg blir väl en övergång till el som kan börja ske om fem år som det verkar. Men det är mycket som fortfarande är oklart. En grej som är oklart är till exempel vad maskinparken med dieselmotorer kommer värderas till ifall det blir krav på elmaskiner i offentliga upphandlingar 2030. Detta tåls att tänka på. Vi har som sagt sett stora svängningar tidigare när regelverk och konjunkturer kommer in i bilden, säger Henriksson.

Maskinleverantörer och tillverkare har redan gjort kalkyler och riskbedömningar runt dessa frågor, men det är helt säkert dags för entreprenörer att också börja titta på detta. Ett scenario är ju att maskinuthyrare, rental, och leasinglösningar, kan komma att ta över i mellanläget, innan framtidens marknad sätter sig. Men när ska du sälja din sista dieselmaskin? Det vet ingen.

Thomas Henriksson har sett maskinmärken hos tillverkarna komma och gå – även kända stora maskinleverantörer har gått i konkurs, bytt ägare, eller bara bytt namn. Allt kan hända, men vissa saker anser Henriksson består.

– Som köpare tycker jag att man ska tänka på några viktiga saker. Investera där du vet att det finns ett bra nätverk med service. Skriv inte på för långa lån vid maskinköp, du vet inte hur din marknad ser ut om ett par år…

– En annan sak som jag brukar tipsa om är att bara investera i det du behöver. Inget extra, för så stora marginaler har sällan entreprenörer. Ta fram miniräknaren. Motivlack är till exempel en sån sak som kostar extra både när du köper det och när maskinen ska säljas. Då måste man veta att man är beredd på det och har råd, anser Thomas Henriksson.

– Men entreprenörerna har blivit bättre och mer kunniga och det beror på att det finns mer information på nätet. Och man bör läsa på. För det är mycket mer än antal timmar på maskinen som styr priserna. 

Karriär: Maskinsäljare/leverantör sedan 80-talet. I egna bolag och för större leverantörer med agenturer med de flesta kända tillverkarna. 

Kuriosa: Aldrig sålt åt Volvo, men sålt en 
Boforsmaskin.

Thomas Henriksson

Thomas Henriksson har under sina 45 år som maskinhandlare sett vedertagna sanningar och tumregler kastas överbord när nationella eller globala förändringar i ekonomin påverkar. Priset på begagnat är inte så enkelt som man tror.

Det svåra är inte att investera i en ny maskin – det kan alla. Men att hantera marknaden för begagnat kräver mer än kunskap och rutin. Det kräver även magkänsla.

Så kan marknaden för begagnade maskiner svänga

Men orderingången är fortsatt stark inom offentligt byggande, anläggningar och infrastruktur. Precis som tidigare är det bostadsbyggandet som är sänket. 

Samtidigt är det ingen vidare fart på produktionen totalt i byggsvägen ännu, faktum är att den minskade i maj månad. SCB:s Produktionsvärdeindex för det totala näringslivet ökade däremot med 2,3 procent i april 2025 jämfört med mars.

- Ökad produktion inom både industri- och tjänstenäringar bidrog till uppgången i det totala näringslivets produktionsvärde jämfört med april 2024, säger Johan Nyström, statistiker på SCB.

Byggbranschen hjälpte alltså inte till här. Produktionen inom byggsektorn minskade med 0,4 procent i april jämfört med mars. Jämfört med april 2024 ökade byggproduktionen med endast 1,0 procent. Byggverksamhet står för 9,1 procent av näringslivets totala förädlingsvärde.

Prognosmakarna på Euroconstruct räknar dock med att Sverige får en rekordstor återhämtning i byggsektorn nästa år.

Byggbranschen står och stampar - två steg fram - ett tillbaka, kan man säga.

Fortsatt svajigt i byggkonjunkturen

De ekonomiska utsikterna förbättras och inflationstrycket avtar, vilket skapar bättre förutsättningar för finansiering av byggprojekt. Samtidigt kvarstår osäkerhet kopplat till kriget i Ukraina och USA:s handelspolitik. Det är vad specialisterna på europeisk byggmarknad ser just nu.

Den aktuella prognosen presenterades under Euroconstructs konferens i Warszawa den 6 juni och visar att den negativa trend som präglade de senaste åren väntas vända från och med i år. Lägre räntor, bättre finansieringsförutsättningar och nya EU-finansierade investeringar lyfter utsikterna för den europeiska bygg- och anläggningssektorn. Trots fortsatt stigande byggkostnader förväntas aktiviteten öka, särskilt inom bostadsbyggandet.

Bostadsbyggandet återhämtar sig från 2026 och förväntas driva tillväxten framåt. Tillväxten inom anläggningssektorn väntas också bli låg i Europa under de kommande åren, 

Sju av de 19 medlemsländerna väntas ha tvåsiffrig ackumulerad tillväxt under prognosperioden, men uppgången sker i flera fall från låga nivåer. De tre länderna med starkast tillväxt väntas bli:

Euroconstruct är det främsta analysnätverket med fokus på de europeiska bygg-och anläggningsmarknaderna. Två gånger per år publicerar nätverket nya prognoser för nybyggnations- och renoveringsmarknaderna (ROT) samt anläggningssektorn i 19 europeiska länder. Prognoserna sträcker sig 2-3 år framåt i tiden. Prognoscentret är Sveriges representant i nätverket. 

Euroconstruct

Europeiska nationalekonomer anser att svensk byggbransch kommer studsa tillbaka rekordmycket kommande två år.

Rekordtillväst i svensk byggbransch väntas

Rekordtillväxt i svensk byggbransch väntas

Byggföretagen uppger att byggandet varit nära oförändrat de senaste månaderna. Bilden skiljer sig åt mellan de olika delbranscherna, där husbyggare och specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet är nära oförändrade, medan anläggningsbyggarna i betydligt större utsträckning än normalt svarar att byggandet har ökat. Förväntningarna på de kommande tre månadernas byggande är mer optimistiskt, där företagen i större utsträckning än normalt förväntar sig ökat byggande kommande tre månader.

Orderstocken uppges i ungefär normal utsträckning ha ökat de senaste tre månaderna. Företagen uppger i normal, men lägre utsträckning än i april, att de är missnöjda med orderstockens storlek. Orderstocken förväntas öka de kommande tre månaderna.

Företagen uppger i samma utsträckning som i april att antalet anställda har minskat de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna pekar på att antalet anställda kommer att öka något de kommande tre månaderna. Ett av fyra företag uppger att brist på arbetskraft begränsar byggandet. Drygt hälften av företagen uppger att otillräcklig efterfrågan begränsar byggandet.

Det står still - men är inte onormalt dåligt. Branschen tror på en vändning till hösten och vintern.

Branschen tror det vänder i höst

Byggkostnaderna den senaste månaden ser ut såhär:

Entreprenörernas kostnader för gruppen transporter, drivmedel och elkraft sjönk med 1,7 procent. Inom gruppen sjönk kostnaderna för elkraft och dieselolja med 6,9 respektive 5,7 procent. Kostnaderna för lastbilstransporter steg med 0,3 procent. Entreprenörernas omkostnader sjönk med 0,3 procent samtidigt som kostnaderna för löner steg med 0,2 procent. Kostnaderna för maskiner var oförändrade.

Entreprenörernas byggmaterialkostnader var totalt sett oförändrade i april 2025. Bland materialkostnaderna steg kostnaderna för trävaror och snickerier mest, med 5,5 respektive 1,0 procent. Samtidigt sjönk kostnaderna för övrigt byggmaterial, el-materiel och betongvaror med mellan 1,1 och 0,4 procent. Övriga materialkostnader förändrades marginellt eller var oförändrade mellan mars och april 2025.

Statistiken gäller Sverige totalt. Det kan var olika i olika delar av landet.

Statistiken från SCB gäller Sverige totalt. Det kan var olika i olika delar av landet.

Byggkostnaderna uppför sig olika

Känslan är att det aldrig har varit så mycket folk på Bauma som 2025. De flesta bedömare anser att det beror på ökad investeringsvilja och att maskinparken runt om i världen - inte minst i Europa – börjar bli sliten. 

Detta vet såklart maskintillverkarna. Och 2024 var inget bra år – försäljningen gick ner 19 procent – vilket är ett större tapp än under pandemin men ändå från en klart högre nivå än för tio år sedan (enligt den europeiska branschorganisationen CECE).

 Bauma visade tydligt att tillverkarna siktat in sig på 2025 då de räknar med att konjunkturen för företag med anläggningsmaskiner i verksamheten (bygg- anläggning, gruvor, täkter, cement) kommer vända uppåt för att nå all time high kanske redan 2026 – men helt säkert 2027. Analysen bygger på insikter om att urbaniseringen ökar världen runt och detta i sin tur ökar efterfrågan på ny och modern infrastruktur.

Det är bara ett problem. Och problemet är inte att det saknas maskiner. Problemet är att det saknas kompetent personal – både bland tillverkare och kunder. Och då får tillverkarna problem med sina volymer… Om dom inte hittar på något.

Allt fler i Europa, USA, Japan och Sydkorea, med flera, börjar få överhängande och allvarliga problem med att hitta rätt folk med rätt kompetens. Alltså samma länder där vi har de mer kända tillverkarna av anläggningsmaskiner. 

– CNH med Case har gått igenom ett stålbad för att nu möta de behov som branschen har. Samarbeten med universitet för ny utveckling av ny maskinstyrning och en plattform för mer automatisering, Gravis Robotics, till exempel som ska öka produktivitet, säkerhet, effektivitet och smartare sätt att arbeta, säger Fabrizio Cepollina som är europachef för Case.

Visst. Alla på Bauma som vill vara med i racet kunde visa upp olika elektriska lösningar. Med elektricitet var nog mer förra Baumas trend. Nu har tillverkarna nyktrat till betydligt och inser att det just nu inte är där det finns efterfrågan. Faktum är att Volvo CE som jobbar hårt för att ändå profilera sig som ledande inom elektricitet ändå inte sålde fler än 394 maskiner förra året – av drygt 30 000 totalt.

I centrum i Cases monter på Bauma låg ett ”Tech Room” placerat. Här presenterades flera lösningar som hade mer med arbetsplatsen effektivitet och säkerhet att göra än maskinerna. Att trenden mot mer automatisering är tydlig visar till exempel att det förutom Case, så har även Develon, Hitachi, Menzi Muck, Yanmar och Sumitomo samarbete med Gravis Robotics. Lösningar med olika grader av automatisering efterfrågas när det blir allt svårare att hitta rätt kompetens.

Caterpillar vill inte vara sämre. Staale Hansen som är chef teknisk chef på Caterpillarleverantören Zeppelin säger såhär:

– Tekniken finns nu och vårt fokus är att se till att den används bättre och kommer till nytta på arbetsplatserna. Här på Bauma vill vi visa hur tekniken gör det lättare och förbättrar effektiviteten. Vi visar också fjärrstyrning och vägar till autonoma maskiner. Bra för säkerheten och arbetsmiljön till exempel.

Det Caterpillar pratatar om vill man beskriva som: ”Vi bygger teknologi runt maskinerna”. Cat presenterade detta på Bauma under rubriken ”Performance center” – center för prestanda…

Volvo CE hade tagit fram en lösning för att visa sina produkter och tjänster på området under rubriken Solution bar… Ett avskilt område i montern var helt dedikerad till olika digitala verktyg för att lösa produktivitet och planering på arbetsplatserna. Underlätta.

– Den här typen av service och lösningar blir viktigt i framtiden och Volvo Group kan leverera, säger Melker Jernberg, som är vd för Volvo CE.

Volvo CE har varit aktiva här tidigare än många andra. Kanske är det bara de koreanska tillverkarna som varit lika snabba på bollen, vilket hänger ihop med att Sydkorea varit ledande i utvecklingen med 5G.

– Använder man tjänsten Site Operation rätt och med den teknik vi levererar där så använder man resurserna 15 procent bättre än annars, och det blir pengar till slut. Använder kunden tjänsten Site Optimization så sparas 30 procent per ton, säger Jernberg.

Just denna tjänst är en konsulttjänst där Volvos personal kommer ut på arbetsplatsen. Tillverkaren lovar förbättrad hållbarhet och effektivitet. Här ligger en revolution av branschen och skvalpar och riktigt så långt som Volvo har ingen annan gått ännu. För blir detta en framgång kommer marknaden förändras, och Volvo kommer att behöva rekrytera samma folk som vi idag hittar bland de stora konsultbolagen och bygg-entreprenörerna.

Tidningen Maskinentreprenören frågar Melker Jernberg om detta. Har maskintillverkarna också insett att alla maskiner mer eller mindre är lika bra, innehåller snarlika komponenter, och att det är dags att utveckla affärsidén och leverera både verktyg och verksamhetsstöd?

Jernberg gillar delvis inte frågan. Skruvar på sig lite. För det ligger en inbakad konflikt här. Vem ska göra jobbet där ute till slut – Volvo? Dessutom har ju Volvo lanserat begreppet ”Equipment as a service”, som antyder att maskinerna kan komma att gå direkt från Volvo (förbi leverantören) och till projektet. Det här skaver lite i hela branschen, kan man säga.

– Det kan uppfattas som känsligt; att komma ut på en arbetsplats, en bergtäkt till exempel, och där det finns en ansvarig chef. Vem är man som kommer från Volvo då och vem ska göra vad i systemet?

Svaret på den frågan lämnas öppen, men det är som det är. Volvo räknar med att de här systemen är lönsamma och att det finns en marknad och att kunderna kommer att nappa.

Men tillbaka till Sydkorea. Närmare bestämt Develon. Leverantören Maskinias vd Fredrik Holmquist konstaterar att det finns flera nya intressanta maskiner som är på ingång till Sverige, men ser också att trenden börjar bli tydlig.

– Det är två trender som jag ser det. En är det elektriska som redan är här. En annan är autonoma maskiner. Det hänger också ihop med den andra mega-trenden i samhället med AI. Maskinerna blir med denna teknik 30 procent snabbare och mer effektiva och gör inga misstag, säger Holmquist.

Hyundai landade sina nya tjänster i något dom kallade Future Technologies Innovation Park. Även här låg fokus på AI, säkerhet, fjärrstyrningar och autonoma lösningar.

Självklart hänger japanerna med i denna utveckling. Delvators teknikchef Magnus Hansson ser nöjd och stolt ut när vi vandrar runt i Hitachis monter. Här är smockat med ny teknik som ska hjälpa kunderna. Hitachi har lagt det hela under rubiken: Consite Solutions.

– Det är mer data i maskinerna och mer kommer och AI där man till exempel med verktyg för hantering av maskinparken kan jämföra hur maskiner i flottan av olika tillverkare fungerar. Här har vi en app – AI, där du kan fotografera slitdelar för att sedan få veta när det är dags att byta… och här har vi VR-glasögon som mekaniker som inte är så erfarna kan använda för att bättre få rätt information, säger Hansson… Och det är mycket i montern här. Det går inte att ta in allt.

Hansson ser också en annan trend hos Hitachi och andra tillverkare. Allt mer teknik byggs in i maskinerna från början. Man vill ha det som finns direkt:

– Det är nog ett nödvändigt steg. Teknik som varit tillägg blir standard. Kunderna vill ha funktionalitet och inte hålla på med flera leverantörer hela tiden…

Magnus Hansson har gjort samma spaning som tidningen. Maskinerna från de etablerade tillverkarna håller samtliga hög kvalitet. Det är inte ens ovanligt att olika maskinmärken byggs i samma fabriker längre. Nu måste man lägga till funktionalitet och andra tjänster istället – direkt från tillverkaren.

– Det handlar till exempel om att ta fram teknik  så att oerfarna förare klarar jobbet och det blir lättare för entreprenörerna att hitta personal – så att dom kan tjäna pengar, säger Magnus Hansson…

Även Hitachi visade en autonom elektrisk 15-tonnare på Bauma – ZE135. Kunderna står lite skeptiska och tittar… tänker. Ja, vad är det på gång. Helt ärligt – vart är branschen på väg om man ska tro tillverkarna?

Komatsu då? Jo, Smart Construction, heter det här. Nytt är Smart Quarry, Smart täkt. Påminner faktiskt i hög grad om Volvo CE:s lösning. Konsulter kommer att dyka upp på arbetsplatsen, och leverera digitala verktyg och maskiner för att spara pengar och effektivisera. Söderberg & Haak är beredda om svenska kunder visar intresse. Bandgrävaren PC220LCi-12 tänker leverantören ta hem till Sverige – och där finns tillräckligt med autonomt för att hjälpa till med både lastning och schaktning… 

… och det är ju det som är den stora trenden nu. Maskinerna ska bli lättare att hantera och kunderna ska få hjälp ända ut på arbetsplatserna. Så ska kunderna bli nöjda och tillverkarnas volymer hållas uppe.

”Kunderna vill ha funktionalitet och inte hålla på med flera leverantörer 
hela tiden…”

Sällan har det varit så svårt att se skogen för alla träden som just nu. Massor av maskinnyheter på Bauma – men megatrenden ligger inbakad i nyheterna… Leveransen breddas och får mer innehåll.

Ekonomi

Byggkonjunkturen i "normalt" läge

Vägunderhåll ökar rekordmycket

Trögstartad bostadsmarknad – vänder uppåt 2026

Liebherr går sin egen väg mot miljarden

Så kan marknaden för begagnade maskiner svänga

Fortsatt svajigt i byggkonjunkturen

Rekordtillväxt i svensk byggbransch väntas

Branschen tror det vänder i höst

Byggkostnaderna uppför sig olika

Framtiden avslöjad på Bauma

INNEHÅLL

TIDNINGEN

KONTAKT

FAKTURA