Alla artiklar som berör ekonomi, finans och pengar inom vår branch.

Energimyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att betala ut pengar för elektriska arbetsmaskiner i en klimatpremie. Den sökande kan få maximalt 20 procent av miljö­fordonets inköpspris och stödet beräknas finnas fram till och med 2023. Förlängning är nog att vänta, men potten för arbetsmaskiner är så liten att det knappt ens kommer att hjälpa på marginalen. Tidningen Maskinentreprenörens bedömning är att det rör sig om cirka 60 miljoner som kan komma att bli aktuella under perioden. 

– De stora grävmaskiner som i dag går på batteri kostar i dag runt sju miljoner. Det säger sig själv att det behövs en större insats från samhället. Jag tycker att man ska titta på Nederländerna och Norge där investeringsstödet är klart större och vilket också gör att dessa länder nu får ut allt fler eldrivna maskiner, säger Fredrik Holmquist, som driver och äger maskinleverantören Maskinia.

Maskinia med säte i Linköping är ett av de företag som levererar anläggningsmaskiner som på allvar börjar titta över hela sin organisation inför framtiden. Här tvivlar ingen på att el är på väg in, och att vägen fram mot en fossilfri bransch är verklig. Det kommer att hända. Att inte anpassa sig finns inte.

– Vi ska nu ha ett personalmöte här och gå igenom de planer vi har tagit fram för framtiden för Maskinia. Vi kommer att anpassa våra anläggningar, vår bilflotta, och våra maskiner. Det kommer att bli ganska stora investeringar för oss. Men det här kan inte vi som maskinleverantör klara själva, vi måste har med oss hela branschen i den här omställningen, kunder och andra maskinleverantörer, och vi behöver jobba brett och tillsammans. Även branschens organisationer Maskinleverantörerna och Maskinentreprenörerna, säger Holmquist.

Det finns flera skäl till att Maskinia nu lägger in en högre växel och har satt upp egna tuffa klimatmål för företaget. Dels känner Fredrik Holmquist ett eget personligt engagemang.

– Man behöver inte lyssna på många sommarprat för att förstå vad det är som händer med vårt klimat just nu. Jag har tonåringar hemma och vem vill vara en förälder som säljer klimatfarliga maskiner? Det går inte!

Men det är också ett faktum att Maskinia som levererar Doosan, redan nu nästa år kommer att kunna få tillgång till både små och större anläggningsmaskiner som är batteridrivna. Både bandgrävare och hjulgrävare. Maskiner som är testade och redan går skarpa i jobb.

– Nästa år står de stora grävmaskinerna redo hos oss. Våra dumprar från Bergmann har också el-alternativ redan nu. Vi ska åka till Holland här inom kort och testa och se på det nya. Så nu är det på riktigt.

Maskinia har även börjat titta på alternativa finansieringsformer när det handlar om elmaskinerna som nu är på väg in. Både banker och kunder behöver få tydlig information att de här nya maskinerna inte är samma sak som de vi hittills har arbetat med.

– En elmaskin har längre livscykel och lägre kostnader för till exempel service och underhåll under den tiden. Vi kommer behöva finansieringslösningar som kanske sträcker sig tio år, istället för sex som är vanligt nu. Men det här behöver även bankerna förstå, och vi har redan börjat med det arbetet, säger Holmquist.

Maskinia som alltså just nu själva ställer om, ska installerar jordvärme och solceller de kommande åren, har redan en plan för det egna företaget. 

Nu blir det standard med miljöoljor för hydrauliken och HVO i tanken när maskinerna levereras till kund. Krav kommer att ställas även på företagets leverantörer. Satsningen är ganska omfattande och målet är att det ska stå klart 2026.

– Vi tänker även att vi längre fram måste börja tänka mer cirkulärt när det gäller reservdelar, att reparera mer än att byta ut. Remake, som det heter, säger Anders Marklund som är produkt­ansvarig på Maskinia.

En utmaning är att få med sig kunderna, för det är en omställning för alla, och det kommer att kosta pengar för alla. Och ökade kostnader måste självfallet hämtas in med intäkter som matchar. För alla.

– Det är bland annat här jag menar att alla måste vara aktiva. Inte bara hela branschen, utan även samhället. Ska beställarna upphandla fossilfritt så kommer man att behöva ha priser som matchar entreprenörernas investeringar. Det krävs politiska beslut även här som gör omställningen möjlig, resonerar Fredrik Holmquist

Maskinia är ett familje-företag som har vuxit och utvecklats under 30 år, och marknadsför sig själva som tredje största maskinleverantör i Sverige. Maskinia saluför Case, Doosan, Bergmann men har också maskiner för uthyrning, via systerbolaget Mrent. 2026 ska Maskinia vara fossilfritt.

Maskinia

Maskinias produkt­ansvarige Anders Marklund och Maskinias vd Fredrik Holmquist har siktet inne på fossilfria maskiner och ett mer hållbart Maskinia. Men gratis blir det inte.

Omställningen kommer att kosta pengar för alla

Grus Schakt Umeå AB är inget litet bolag. Omsättningen är drygt 50 miljoner och antalet anställda runt 45. Vägen hit har varit krokig. Bolag har förvärvats, sålts och nya nischer har kommit in, andra har fått lämna. Stefan Fransson är inte rädd att testa nya saker och heller inte sen med att stänga ner en verksamhet som inte fungerar. Det som imponerar är att han även analyserar sin egen förmåga, och drar rationella klarsynta slutsatser

– Under en period körde jag allt själv, bokföring, räkna på jobb, sitta i maskinen, fakturera… ja, många bollar. Men det där såg jag ju, jag räckte inte till. Då bestämde jag mig för att ta in en admin­istratör…

… men det där har fortsatt på senare år. Stefan Fransson har sakta men säkert flyttat ut från allt fler områden där han känner att andra kan göra mer nytta och till bättre kvalitet. En extern vd har rekryterats, och det mesta av den administrativa ekonomin i bolaget är utlagt på en extern konsultfirma. Själv sköter Fransson sin del av jobbet i företaget nu mest från bostaden.

– Att jag inte skulle sitta här på kontoret när Jens (Jokinen) fick ansvar för vd-rollen, det förstod jag direkt, för jag ville undvika att medarbetare ändå skulle gå förbi honom till mig och få svar på vissa frågor, så då hyrde jag ett kontor ute på stan. Men under pandemin blev det ju så att jag arbetade mer från hemmet, och det fungerade bra, och det fanns ingen anledning att betala en hyra längre för ett externt kontor, förklarar han.

Men hur går det att få överblick över sitt eget företag från bostaden?

– Man behöver vara ute mer än vad jag har kunnat vara under pandemin, det har jag känt så klart. Det går inte att sitta hemma hela tiden och jobba. Så mer tid ute blir aktuellt nu. Det finns faktiskt vissa arbetsplatser här i Umeå som jag inte har besökt på över ett år, och det är inte optimalt på något sätt.

Det fanns en risk att Stefan Fransson inte alls hade blivit maskinentreprenör. Från början utbildade han sig inom ett helt annat område; CNC-styrda maskiner (robotar) och programmering av dessa var den väg ut i yrkeslivet som valdes. Men det var något som skavde… Det fanns ett stort intresse för maskiner i bakgrunden, och det kan säkert hänga ihop med att Stefan och hans bror Jan är uppväxta på ett jordbruk, och det livet är helt klart annorlunda än inomhusjobb inom industrin.

– Jag slutade och min bror och jag startade upp en entreprenadfirma ihop 1989 och när vi började hade vi jordbruksfastigheten som bas. Vi fick ganska snabbt många förfrågningar, det var högt tryck och brist på maskiner då som nu. Det blev en bra start. Men vi delade på oss 2006.

Redan 1997 fanns 40 medarbetare i företaget. Under en period då Stefan Fransson hade en fot i branschen för miljöåtervinning var det runt 80 med­arbetare att hantera. Ett försök att gå ihop med en annan större entreprenör på orten har också gjorts, men som avslutades innan det egentligen kom igång.

– Vi har också haft en stor verkstad i koncernen, det såg väldigt intressant ut när vi startade upp det, och det var nog bra. Men jag hann inte med ytterligare en så stor verksamhet den gången, så vi bestämde att avsluta det, berättar han.

Vid bordet sitter också en central medarbetare i Grus & Schakt; Johan Åström, platschef som följt med in i bolaget vid ett av förvärven i historien.

– Fast det är nog dags för ett förvärv till snart, det är ju ett tag sedan, skojar Åström.

Stefan Fransson ler lite. Jo, det pågår tankar hela tiden. Senaste förvärvet är Umeå Last AB. Grus & Schakt är ett bolag som inte verkar stå stilla särskilt länge. Det kommer nya idéer och nya verksamheter in ganska regelbundet. Fransson har till och med drivit en marina en gång in tiden. Också avyttrad nu, men det var ett seriöst försök att hitta ytterligare ett intressant ben i företagandet.

Men det finns flera poänger med förvärv av företag som det sällan pratas öppet om. Faktum är att en ganska stor anledning till att bevaka konkurrensen och räkna på lämpliga förvärv, är rekryteringen av kompetent personal. Att hitta rätt kompetens är något av de svåraste som finns i branschen just nu, även för Grus & Schakt.

– Det är helt klart lättare att få kompetenta medarbetare via förvärv än att försöka hitta ny personal genom att annonsera eller ta in de nyutbildade som finns att tillgå. Vi arbetar på flera sätt, vi har kontakt med skolorna och vi tar hand om praktikanter, men det är inte helt lätt att få det att fungera. Så förvärv av bolag handlar faktiskt till viss del om kompetensförsörjning, medger Stefan Fransson.

Inför det här reportaget föreslår tidningen att vi ska ses på Grus & Schakts ”huvudkontor” på Mätarvägen 19 i Umeå. Här ligger kontorslokalerna, uppställningsytor för maskiner, service­verkstad med mera. Men här är inte mycket verksamhet. Maskiner är ute, vd är ute, platschef är ute, kontor och administration har en extern aktör tagit över. Faktum är att det är ganska tyst här. Nästan lite tomt.

– Tror vi har en sopmaskin här i varje fall, säger Fransson när vi diskuterar möjliga ställen för fotografering. 

”ME är en viktig del i företagandet också, via ME kan vi påverka beslutsfattare och bara det att man får träffa andra i branschen är stimulerande.”

Det är helt uppenbart att Grus & Schakt inte har sin egentliga verksamhet på Mätargatan. Varken maskiner eller särskilt mycket personal finns i lokalerna. Och det är ofta ett tecken på hälsa. Ingen vill ha maskiner på gården. Det här med att nästan hela administrationen av företaget är utlagt på en extern firma, vad är det för grepp?

– Jag har räknat på det. Det är inte bara det att det blir billigare och mer effektivt. Det blir mer rätt också. Det här företaget är specialister på just detta, och det ligger i deras affärsidé att se till att deras kompetens utvecklas och går de kurser som behövs för att de ska vara uppdaterade på det senaste. Det är något som vi som maskinentreprenörer riskerar att missa, så jag är väldigt nöjd med den här lösningen.

Upplägget som Grus & Schakt har bestämt sig för gör det också möjligt för Stefan Fransson att fokusera på det som han tycker är intressant och givande. En del av detta är engagemanget i Maskin-entreprenörerna (ME) och ME-skolan. Som ordförande i region 1 (norra Sverige) lägger han lite tid på att dela med sig av både tid och kompetens. ME:s arbete med och för branschen tycker han är både viktigt och intressant:

– Det har jag tid med nu, men det hade jag inte haft om jag varit vd fort-farande, den saken är klar. ME är en viktig del i företagandet också, via ME kan vi påverka beslutsfattare och bara det att man får träffa andra i branschen är stimulerande. Jag tycker att det är viktigt att ME jobbar mer med att förklara för branschen vad man kan ha ME till. Jag tycker det är för få som förstår hur intressant och viktigt ME är och vad ME kan erbjuda.

Men pandemin har gjort arbetet något torftigare än annars. Det är långt ifrån samma känsla och lika givande att träffa medlemmar i digitala möten, som på riktigt. Fransson räknar dock med att den tiden nu är över och att ME får till fler riktiga fysiska möten.

– Det är väldigt givande att ses under en halvdag till exempel. Stor skillnad från att sitta i ett digitalt möte. När vi träffas på riktigt får vi igång mycket bättre och mer intressanta diskussioner. Fler borde engagera sig så, anser jag.

Grus Schakt bildades 1989 i byn Strängnäs utanför Umeå av bröderna Jan och Stefan Fransson. Genom åren har bolaget expanderat och är idag ett av Umeås största entreprenadföretag. Företaget utför uppdrag över hela Västerbotten inom bygg- och anläggningsbranschen samt renhållning och underhåll till både offentlig och privat sektor.

Grus & Schakt

Att inte längre vara vd och ha stort administrativt ansvar i företaget har också öppnat upp för mer tid med maskinerna. Inte att Stefan Fransson kör själv längre, det erkänner han i varje fall inte. Även om platschefen Johan Åström nickar och hävdar att Stefan visst sätter sig i maskinen ibland.

– Du var ju med nu under snöröjningen sist, säger Åström.

– Ja, fast det räknas ju inte. Snö är inte samma sak som att sitta i grävmaskinen vid ett vanligt jobb, hävdar Stefan. 

Maskinparken är högt prioriterad och satt i centrum på Grus & Schakt. Det ska vara snygga och rena maskiner och alla miljökrav som beställare kan ha ska vara uppfyllda. Detta är en viktig princip i företaget.

– Tre år gamla, högst. Inte mer än så. Då har vi serviceavtal hela vägen fram och garantin räcker hela vägen dit. Sedan byter vi till nya. Det är så jag tänker.

Fast tre år är kanske lite väl kort. Vissa skulle tycka det i varje fall. Och faktum är att det finns maskinförare på Grus & Schakt som varit lite förvånade över den snabba inbytestakten. Vissa tycker att de ungefär har fått ordning på sin maskin fullt ut när år tre har gått. Att byta då känns nästan lite snopet.

–Jo, det är lite lustigt, jag har faktiskt hört någon som har sagt att det är för tidigt. Annars vill ju alla ha nytt, men några har sagt att maskinerna som de har är fullt dugliga och kanske inte tycker det är jättekul att byta just nu, bekräftar Stefan.

Men vi ställer en fråga ute i fält till maskinförare Anders Edholm, som snart får byta in sin.

– Jo, men det blir nog bra, den nya har elektrisk hydraulik och en del annat, och det tror jag blir bra. Men visst duger den jag har nu också, säger Edholm.

Det är en bra tid för Grus & Schakt just nu. Och det är en bra tid för Stefan Fransson.

– Som jag har det nu, kan jag ha i 40 år till. Har ingen ambition att sälja, och det här är jätteroligt just nu. Det är roligt med kundkontakter och tänka rätt runt maskinparken. Jag är nöjd och trivs fantastiskt bra.

Jag är nöjd och trivs fantastiskt

Det har tuffat på bra i byggbranschen i Sverige under en längre tid. Men det finns hot som kan göra att konjunkturen stannar av. Prisökningar, brist på kompetens, leveranskedjor som hackar, och själfallet en risk att det blir brist på cement nästa sommar. Det och lite annat går att läsa i Cementas konjunkturrapport som nyligen publicerades.

År 2020 ökade anläggningsinvesteringarna med fem procent jämfört med föregående år. Uppgången kan härledas till sektorerna järnvägar samt vägar och gator. I övriga sektorer minskade investeringarna, störst var nedgången inom post och tele samt transport (kabel och nät).

I regeringens infrastrukturproposition för nästa planperiod, 2022–2033, uppgår den ekonomiska ramen till 799 miljarder kronor, vilket motsvarar en

ökning med nästan 30 procent jämfört med perioden 2018–2029. Drygt hälften av summan avser utveckling av transportinfrastruktur, exempelvis

utbyggnad av nya stambanor. Resterande medel ska användas till drift och underhåll.

Elektrifieringen inom transportbranschen fortsätter, vilket bland annat skapar behov av utbyggd laddinfrastruktur. Branschorganisationen Energiföretagen bedömer att

elanvändningen i Sverige mer än fördubblas till år 2045, från dagens 140TWh till 310TWh. Investeringsbehovet under samma period uppskattas till totalt 500 miljarder kronor och omfattar såväl elnät som elproduktion. Enligt Svenska kraftnäts verksamhetsplan för åren 2022–2024 ökar investeringarna i det svenska transmissionsnätet och stödjande IT-system rejält jämfört med föregående års treårsplanering. Den 1 juni infördes en ny lag som skapar ett särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Syftet är att stimulera kapacitetshöjande investeringar i elnäten.

Även i VA-sektorn finns ett stort investeringsbehov, enligt Svenskt Vatten har det ökat från 16 till 23 miljarder per år. En stor del av Sveriges VA-system byggdes under 1950- 1970-talet och behöver därmed moderniseras. Andra bakomliggande orsaker är befolkningsökning, nya regler och klimatförändringar.

Post- och telestyrelsen (PTS) rapporterar att de

sammanlagda investeringarna i fasta nät och mobilnät minskade med fem procent 2020. PTS räknar med en fortsatt avmattning i investeringarna under de kommande åren, trots statligt bredbandsstöd och utbyggnad av 5G-näten. Telekombolagen i SCB:s investeringsenkät rapporterar dock en ökad investeringsvolym under andra kvartalet i år.

Totalt sett förväntas anläggningsinvesteringarna öka med fem procent 2021 för att sedan falla tillbaka med två procent nästa år. Prognosen för 2023 visar en oförändrad volym. Konjunkturåterhämtning, låga räntor och starka offentliga finanser främjar anläggningsinvesteringarna, men osäkerheten kring Cementas fortsatta kalkstensbrytning i Slite kan försena en del projekt, skriver Navet Analytics.

Konjunkturen ser bra ut, enligt Cementas konjunkturrapport. Men bristen på cement är ett mörkt moln på konjunkturhimlen, enligt rapporten.

Cementa levererar konjunkturrapport

Maskinentreprenörer som har haft turen att beställa nya maskiner som levereras inom kort kan räkna med ovanligt bra betalt för de maskiner man tänker göra sig av med, i varje fall om de inte är äldre än fem år och helst inte har fått fler än 8 000 timmar. Det här rapporterar olika aktörer från branschen till tidningen Maskinentreprenören. Både entreprenörer och leverantörer.

- Det verkar vara främst här i Sverige jag märker det. Och det hör av sig en hel del människor och ställer frågor. Säljer man sin maskin nu, och har en ny på ingång, så lär man få klart bättre betalt än normalt, säger Peder Johansson, som är försäljningsansvarig för Richie Bros i Sverige.

EMSG konstaterar samma sak, och det finns enstaka fall av även äldre maskiner här som har gått att sälja till ett betydligt högre pris än vad EMSG hade kunnat betala i inbyte. EMSG råder nu flera av sina kunder att beställa nya maskiner i mycket god tid, för leveranstiderna på nya börjar bli ganska långa. Det talas nu om 6-9 månader utan vidare.

Sveriges största leverantör Swecon känner självfallet också av det, och här har handeln med begagnat fått se en rejäl nedgång. Maskinentreprenörer i landet väljer helt enkelt att sälja direkt till kollegor eller direkt utan någon maskinleverantör som mellanhand. 

- Tillgången till maskiner är nu begränsad, och samtidigt är det mycket jobb som ska göras här framöver, så det påverkar priserna. Swecon har svårt att hänga med här med dessa priser, och det påverkar såklart vår affär för begagnat, säger Magnus Halvarsson, marknadschef på Swecon.

Flera rapporterar om att halvledarbrist och ovanligt höga fraktpriser också påverkar leveranskedjorna.

Priset på bättre begagnat, under 8 000 timmar och högst fem år gamla ökar drastiskt/genrebild

Andrahandsvärdet på maskiner rusar

Förslaget från regeringen till lagändring strider bland annat mot regeringsformen, enligt Lagrådet. Rådet skriver att slutsatsen blir att ”Lagrådet – som är väl medvetet om det angelägna i att behovet av cement tillgodoses – inte kan tillstyrka förslagen i remissen”, enligt DN och flera andra svenska medier. 

Enligt regeringens förslag skulle Cementa få fortsätta inom ramen för det nuvarande tillståndet en tid till. Utan beviljat undantag upphör produktionen redan den sista oktober i år. 

Lagrådet konstaterar att ”regeringens förslag kan skada tilltron till det svenska rättssystemet eftersom det kan ses som en väg att korrigera ett domstolsutslag i ett enskilt fall”, enligt DN.

– Det är rätt allvarlig kritik som Lagrådet kommer med, säger Jan Darpö, professor i miljörätt vid Uppsala universitet, till DN. 

Regeringen kan välja att ändå gå vidare med sitt förslag till riksdagen för att få igenom en ramlagstiftning som ger dem möjlighet att låta Cementa fortsätta kalkbrytning. Om regeringen skulle ge grönt ljus till Cementa skulle detta troligtvis överklagas av olika parter till Högsta förvaltningsdomstolen – och där väger lagrådets ord tungt. 

Det som krävs för att lagförslaget ska ha någon chans är vissa förändringar från nuvarande förslag. Bland annat att ta bort begränsningen gällande tre månader. Så att lagen blir allmängiltig. Trots detta är det dock troligt att beslutet överklagas då lagen är skriven för ett specifikt bolag. 

Lagrådet säger nej till regeringens förslag om undantag för att kunna låta Cementa fortsätta bryta kalk på Gotland. Lagrådet anser att förslaget strider mot grundlagen.

Cementa får nobben av lagrådet

”Vi gör det för att skydda människor från att utnyttjas, motverka att hederliga företag slås ut av oschysst konkurrens och värna om en sund och god byggbransch”, skriver Stefan Attefall och Ann-Marie Begler, ordförande respektive ledamot i Byggmarknadskommissionen, i en debattartikel i DN idag. 

Kommissionen har genomfört en omfattande kartläggning för att ta reda på hur stora problemen är och var de finns. Resultaten visar att kriminaliteten är mycket omfattande, kommissionen målar upp en mörk bild av byggbranschen. Byggmarknadskommissionen har bland annat låtit en forskare intervjua platschefer i byggföretag. Den visar att alltmer snäva byggtider ställer byggcheferna inför svåra val. ”Blir det tidsnöd då riskerar man att gena. För att hinna klart berättar flera respondenter hur man ’kastar in massa folk för att hinna klart’ och att det kan ske utan att rutiner följs”, som det står i rapporten från dessa intervjuer som det hänvisas till i debattinlägget. 

Det har också upptäckts både insmugglad arbetskraft som saknar tillstånd att arbeta i Sverige, brister i personalliggarna där arbetskraften ska vara registrerad och avsaknad av fallskydd vid arbete på hög höjd. Av de 100 inspekterade företagen uppvisade runt hälften brister av olika slag. Det är framför allt inom delar av byggsektorn som det förekommer omfattande kriminalitet, exempelvis vid rivning och ställningsbyggande samt inom hushållens rotåtgärder.

Det är framför allt inom delar av byggsektorn som det förekommer omfattande kriminalitet, exempelvis vid rivning och ställningsbyggande samt inom hushållens rotåtgärder.

”I spåren av högkonjunkturen i branschen och den migrerande arbetskraften finns en omfattande arbetslivskriminalitet. Det handlar om skattebrott, brott mot arbetsmiljölagstiftning och att löner inte utbetalas på det sätt som man kommit överens om. Det finns tyvärr många exempel på byggnadsarbetare som tvingats betala tillbaka delar av sin lön, bo under eländiga förhållanden och arbeta orimligt långa arbetspass. Resultaten är osund konkurrens, schyssta företag slås ut, staten luras på pengar och arbets­tagarna får dåliga villkor”, skriver Byggmarknadskommssionen i debattinlägget. 

Vid sidan av dessa intervjustudier har Byggmarknadskommissionen initierat en omfattande genomgång av ett representativt urval av byggföretag från Estland, Lettland, Slovakien, Tjeckien och Polen. Med utgångspunkt från tillgängliga källor kontrollerades om företagen följer de lagar och avtal som finns. Valet av företag har gjorts slumpmässigt och med iakttagande av vedertagna statistiska mått och steg.

”Resultatet är häpnadsväckande. Det visar sig att fler än åtta av tio företag i en eller annan utsträckning kan misstänkas ha brutit mot lagar och/eller avtal. Eftersom urvalet av företag skett på ett statistiskt korrekt sätt kan vi hävda, med hänsyn till felmarginaler, att av de drygt 1 000 utländska företagen från dessa länder bryter så många som 800 företag i någon form mot svensk lag och/eller mot de kollektivavtal de skrivit under. Inget tyder heller på att fusket är mindre i företag med kollektivavtal än utan. Det är inte heller skillnad mellan större och mindre företag”, skriver kommissionens företrädare i debattartikeln.

Bland de kontrollerade företagen har man funnit så starka indikationer på lagöverträdelser att Byggmarknadskommissionen i dag har valt att polisanmäla tolv företag för olika former av arbetslivskriminalitet.

Därutöver anmäls 35 företag till Arbetsmiljöverket. Kommissionen informerar också Byggnads om 20 företag som har kollektivavtal men som inte följer dessa genom att betala för låga löner.

Det går inte rätt till på många byggarbetsplatser och Byggmarknadskommissionen, med förre bostadsministern Stefan Attefall i spetsen, väljer i dag att polisanmäla 12 företag för olika typer av arbetslivskriminalitet.

12 byggföretag polisanmäls för arbetslivskriminalitet

Maskinentreprenörernas bransch har under ett antal år genomgått en påtaglig strukturförvandling där branschens aktörer blir större, och då inte sällan på bekostnad av antalet mindre företag. Åldersstrukturen i branschen gör också att pensionsavgångar med avveckling som följd är ganska vanliga. Med så kallade snabb­avvecklingar finns risker.

– Det kan kännas lite jobbigt att avveckla, det är en del juridik och administration runt en avveckling. Tänker man att man inte riktigt vill hålla på med det själv så kan man med fördel ta hjälp. Men här gäller det att se upp, säger Helene Thorgren, som är jurist och avdelningschef på Bolagsverket.

– Det finns företag på marknaden som erbjuder sig att köpa ditt företag eller hjälpa dig att avveckla det. Bakom en till synes respektabel fasad kan ett företag med brottsligt uppsåt dölja sig. Och det är lätt att bli bedragen, säger Helene Thorgren.

Det är inte helt enkelt att avgöra vilket företag som är att anse seriöst respektive oseriöst, enligt Bolagsverket. Den som söker fakta på nätet om företag som kan hjälpa till får en rad träffar. Det är sida upp och sida ner med aktörer som erbjuder tjänster om ”snabbavveckling” och pengar direkt i handen inom någon vecka.

– Jag kan se om det är en seriös aktör eller inte eftersom jag har erfarenhet av det här och arbetar med det. Är man osäker tycker jag man ska kontakta ett ombud eller advokat som man litar på, för det är inte sällan det är kriminella aktörer och organiserad brottslighet som försöker komma åt de här företagen, säger Thorgren.

För samhället har kriminella aktörer som köper upp bolag blivit ett allt större problem på senare år. Just nu anses detta med kriminella som vill ta över bolag vid avveckling som det största problemet för Bolagsverket. Ett tätt samarbete med Ekobrottsmyndigheten pågår, och man har blivit allt bättre på att hitta målvakter som man kan vägra att registrera bolag. Samtidigt betyder detta att det blir brist på målvakter och det gör att allt fler namn dyker upp som Bolagsverket och Ekobrott inte ännu har registrerat som misstänkta målvakter, vilket gör det svårt.

Bolagsverket har i sommar haft en kampanj för att informera och göra det svårare för brottslingarna. Det finns varningssignaler att ta till sig.

– Det bästa sättet att tänka är att tänka på hur bra och enkelt det marknadsförs. Verkar det för bra för att vara sant, så är det ofta det, menar Bolagsverkets jurist.

Varning 1: Det känns lite för enkelt, snabbt eller billigt att sälja eller avveckla ditt företag.

Varning 2: Företaget påstår till exempel att ”stora skulder är inget problem”.

Varning 3: Företaget finns enbart på webben eller har bara en postbox – men inget fysiskt kontor.

Varning 4: Företaget uppmanar dig att ta ut dina pengar från ditt företagskonto i banken för att därefter ta över ditt konto.

Här är några exempel på varningssignaler som Bolagsverket tar upp:

Snabbavveckling kan känns enkelt med hjälp från experter. Men gör grundliga kontroller innan du väljer vem som ska få uppdraget.

Se upp om du ska snabbavveckla entreprenadfirman

Den internationella konsultjätten Arcadis har precis lämnat sin rapport över byggkostnader. En svajig amerikansk dollar som backat under pandemin samtidigt som Euron stått stabil gör att byggkostnaderna nu är som högst i Europa. Bland de tio dyraste städerna i världen är sex europeiska.

Byggkostnaderna är dyrare i Stockholm just nu än i till exempel Boston, München, Los Angeles, Sydney med flera. I topp på listan ligger dock Köpenhamn, som är tredje dyraste stad i värden just nu när det kommer till byggkostnader. På fjärde plats ligger Oslo.

Det är flera faktorer bakom att byggkostnaderna ökar. Ett är att det är stor efterfrågan på byggmaterial i alla former runt om i världen då i princip samtliga regeringar med förmåga har gjort stora satsningar på offentligt byggande med fokus på infrastruktur för att minska effekterna av pandemin. Dessutom har byggsektorn över hela världen tuffat på överraskande bra, bättre än många bedömare räknade med. Detta har inte bara hållit priserna på byggmaterial uppe, när pandemin slog till stördes också flera upparbetade leveranskedjor som den globala byggbranschen vant sig vid. Allt från maskiner till råvaror har fastnat mer än tidigare.

Tittar man på svenska Entreprenadindex så syns en kostnadsökning på i princip samtliga områden sedan tidigt i våras. Både när det gäller arbete och byggmaterial som trä, stål, järn, plast med flera.

Högst byggkostnader i Norden

För att ge LO-förbundens medlemmar en nystart efter pandemin måste staten göra stora investeringar på många områden. På så sätt stärker man landets konkurrenskraft, minskar arbetslösheten och ökar takten i klimatomställningen, skriver LO i ett pressmeddelande.

 - Nu behövs en offensiv politik. Vi kan inte blunda för massarbetslösheten eller det faktum att alla inte är på banan när digitaliseringen rusar framåt. Dessutom måste hela samhället växla upp för att hantera klimatförändringarna, säger LOs ordförande Susanna Gideonsson.

Med det nya programmet vill LO rusta Sverige inför kommande kriser. Bland annat föreslås ökad bredbandsutbyggnad, ekonomiska subventioner för cirkulär ekonomi och tätare tågförbindelser med norra Europa. 

 - Sverige har både yrkesskicklig arbetskraft och innovativa företag men det här ett långsiktigt arbete som kräver att många hugger i. Vi vill se kraftiga investeringar redan i höstbudgeten, säger Susanna Gideonsson.

En hel del av det LO föreslår är jobb som kommer engagera en hel del maskinentreprenörer.

LO:s förslag på investeringar handlar bland annat om att: Bygga fast förbindelse över Öresund,

förbättra tågförbindelsen mellan Oslo, Göteborg och Stockholm. Bygga Norrbotniabanan, öka takten i bredbandsutbyggnaden, och öka stödet för underhåll av enskild väg

- Nu behövs en offensiv politik. Vi kan inte blunda för massarbetslösheten eller det faktum att alla inte är på banan när digitaliseringen rusar framåt. Dessutom måste hela samhället växla upp för att hantera klimatförändringarna, säger LOs ordförande Susanna Gideonsson.

LO driver på om "klimatsmarta" bygginvesteringar

Det är marknadsanalytikerna på Off-Highway Reserach (OHR)som konstaterar att de rapporter de hittills har fått in från de globala tillverkarna visar att vi går mot 1 130 000 sålda enheter det här året. Stort och smått, men värdet beräknas landa runt 110 miljarder amerikanska dollar.

1 130 000 sålda enheter är två procent mer än rekordåret 2018. Som tidigare är det expansionen inom infrastruktur i Kina som driver siffrorna uppåt. Kina backar något igen, men istället beräknar OHR att den europeiska marknaden växer med 15 procent under 2021. Även USA tuffar på bättre än väntat när det gäller byggande. Globalt beräknas dagens nivåer vara stabila en bit in i även nästa år.

Ekonomi

Omställningen kommer att kosta pengar för alla

Jag är nöjd och trivs fantastiskt

Cementa levererar konjunkturrapport

Andrahandsvärdet på maskiner rusar

Cementa får nobben av lagrådet

12 byggföretag polisanmäls för arbetslivskriminalitet

Se upp om du ska snabbavveckla entreprenadfirman

Högst byggkostnader i Norden

LO driver på om "klimatsmarta" bygginvesteringar

Världsrekord i maskinförsäljning slås i år

INNEHÅLL

TIDNINGEN

KONTAKT

FAKTURA