Alla artiklar som berör ekonomi, finans och pengar inom vår branch.

Bland husbyggarnas är stämningsläget svagare än normalt medan anläggningsbyggarnas konfidensindikator ligger betydligt över det historiska genomsnittet. Omdömet om orderstocken ligger över det historiska genomsnittet, medan förväntningarna på antalet anställda ligger under det historiska genomsnittet. 

Företagen i byggbranschen uppgav i mycket lägre utsträckning än i april att byggandet minskat de senaste tre månaderna. Även förväntningarna på de kommande tre månadernas byggande har blivit mindre pessimistiska än i april, visar Konjunkturinstitutets enkät.

Byggföretagen uppgav i större utsträckning än i april att orderstocken har minskat de senaste tre månaderna. Samtidigt uppgav företagen att de är mindre missnöjda än normalt med orderstockens storlek. I mars uppgav byggföretagen i mycket stor utsträckning att de förväntade sig en minskande orderstock de kommande tre månaderna, medan de i april förväntade sig ungefär oförändrad orderstock. I maj uppgav företagen att de i större utsträckning än normalt förväntar sig en ökad orderstock de kommande tre månaderna.

Byggföretagen rapporterar sammantaget att antalet anställda har minskat de tre senaste månaderna. Anställningsplanerna pekar fortsatt på en minskning bland husbyggarna, medan anläggningsbyggarna fortsatt förväntar sig att öka antalet anställda.

Drygt hälften av företagen uppger otillräcklig efterfrågan som en faktor som begränsar byggandet. Mer än en tredjedel av företagen uppger att brist på arbetskraft är en faktor som begränsar byggandet.

Anläggarna ser allt mer positivt på byggkonjunkturen och räknar med att behöva anställa.

Hyfsat självförtroende i byggsvängen

I augusti 2021 höll det på att ta slut. På riktigt. Magnus Persson drabbades överraskande av ett hjärtstopp under rallycrosstävlingen i Höljes. Mitt i livet med massor kvar att göra. Men rätt människor med rätt kompetens fanns på plats, och dessa räddade Magnus Perssons liv. Det var många på bransch- och arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna (ME) som skakades rejält när detta blev känt. För Magnus Persson har under de åtta år han varit ME:s ordförande inte bara varit motor, utan även stadigt styrt åt det håll han och styrelsen önskat ta ME. För 2015 när Magnus för första gången tog ordförandeklubban i handen var det mycket som stod på spel. Branschen började då sin omstrukturering på riktigt, och utmaningarna var många.

– För mig har det varit både stimulerande och roligt. När jag fick frågan från valberedningen så tvekade jag faktiskt aldrig. Jag såg möjligheter och visste i hög grad vilka frågor som jag tryckte var viktiga för ME att driva. Nu i backspegeln ser jag att vi har klarat att få igenom flera viktiga saker som då stod högt på agendan. Det jag också kan se, i mina ögon, att det har gått ganska trögt ibland. Det är något helt annat att leda styrelsen i en medlemsorganisation än att leda det egna företaget. I en medlemsorganisation behöver man på ett helt annat sätt få med sig alla, lyssna… och fram till beslut kan det ta lite tid, säger Magnus Persson.

Han är otålig. Det var känt redan 2015. Magnus Persson är en produktionsmänniska som gillar att det går framåt och att resultaten blir synliga. Han har trots allt skolats in som arbetsledare i många svåra och viktiga infrastrukturprojekt inom Skanska som ung. 

– Efter det att jag var klar med min gymnasieutbildning, fyraårig teknisk, med inriktning mot anläggnings- och vägbyggnad, så blev det en rad olika jobb inom Skanska; jag låg väl ute på olika projekt från Norrköping till Umeå, tills vi startade eget 2001. Började som mättekniker 1989. Sedan dess har jag framförallt varit en produktionsmänniska. Själv tyckte att fler borde gå den vägen. Man förstår annars inte riktigt hur det fungerar i verkligheten…

… Det där var en blinkning till dagens civilingenjörer som Magnus Persson stöter på i sin dagliga verksamhet.

– Många vill fram för fort i sina karriärer idag… säger han, och fortsätter… Men vi stryker detta avsnitt. Låt oss bara konstatera att Magnus Persson är en produktionsmänniska som gillar branschens samtliga delar från ax till limpa. Att något blir gjort. Mindre prat, mer göra.

Det var lite av ett genidrag av ME:s valberedning att fråga Magnus 2015 om han var intresserad. Han har sedan dess varit mitt i branschen och i hög grad själv delaktig i den stora och omfattande strukturförvandling som har skett. Företagen, och inte minst ME:s medlemmar blir större. Inte sällan mycket större. Förvärven har ökat lavinartat.

– Det där började för ungefär tio år sedan. Investerare såg vår bransch som stabil. Vi på VSM (Värmdö Schaktmaskiner som senare skulle bli VSM Entreprenad) växte fort då. Nu ser vi faktiskt att det eskalerar hela tiden. När vi fick frågan av Bellman Group 2018 hade VSM gått från en omsättning på 30 miljoner kronor till 600 miljoner kronor. Även om vi var så pass stora då så såg vi fördelar med att förvärvas och gå in i den här nya enheten och jobba därifrån, berättar Magnus.

Bellman Group, där Magnus Persson nu är vd, har liknande affärsstrategi som många andra aktörer som nu satsar på att förvärva stabila och duktiga företag i branschen. Det företag som förvärvas återinvesterar en del av köpeskillingen i den nya enheten, vd ska helst arbeta kvar i det förvärvade bolaget som sedan drar nytta av de synergieffekter som uppstår när man får ökat administrativt stöd och tillgång till central kompetens.

– Det här är viktiga saker för ME att bevaka i framtiden. För de här enheterna samlar kompetens som är minst lika bra som de kompetenser som ME kan skapa. Bolagen har här experter på arbetsrätt, hållbarhet, kommunikation och annat. ME måste se till att förbundet har den specialkompetens som både mindre och större enheter efterfrågar för att fortsatt vara relevant. Det är en utmaning, och ME behöver vara medveten om detta.

– Jag tycker ju självklart att ME är en bra och viktig organisation för branschen, och så länge jag är vd för Bellman Group kommer vi ju att vara aktiva och engagerade i ME. Men det är klart; om det kommer in en annan vd efter mig... Det är ME som måste vara intressant och bra för företaget.

När tidningen Maskinentreprenören tittar tillbaka i arkivet från 2015 och läser den intervju som vi gjorde med Magnus Persson som då skulle tillträda som ny ordförande för ME, så står det tydligt och klart: Framtiden är här nu, menar Persson. Han talar redan då om att branschen kommer att förändras i sina strukturer, han talar om elmaskiner och han ser mer teknik och autonoma lösningar som kommer in.

– Jag vill just nu helst prata om framtid. Förändringarna har pågått ett tag. Men det är inte bara det att företagen blir större. Nu ser vi ett större tekniksprång än tidigare. Och det gör att vi måste ställa nya krav på företagens personal…

Så lät det då. Och i den meningen såg vi också sedan det som engagerade Magnus Persson som mest under sina år som ordförande. Det var rekrytering, utbildning, rekrytering igen och igen… Eller som han säger själv:

– För mig var tre saker i topp: 1. ME-Skolan. 2. ME-Skolan. 3. ME-skolan…

– ME-Skolan har vuxit mycket de här åren som jag har varit ordförande, och jag tycker att det är en viktig del i rekryteringen och en konkret sak som ME kan bidra med för att hjälpa branschen och företagen. Jag har ganska ofta också besökt ME-skolan under åren. Jag trivs att vara där och prata med ungdomarna och höra deras drömmar och tankar om sin framtid. Vi kommer att behöva dem. De nya som kommer nu är mycket viktiga för branschen. Förstår den nya tekniken.

Att vara ordförande i ME har också förändrats under de här åtta åren. Allt fler verksamheter har krävt någon form av engagemang. Det finns en rad olika ME-bolag. Bland annat tidningen Maskin-entreprenören. ME-Inköp. ME-Skolan. Fastighetsbolag. Med mera. Det tar tid.

– Jag hade mycket att göra även 2015, men det handlar alltid om att prioritera. Teoretiskt sett hade jag nog klarat att vara ordförande i ME ett tag till, men min styrelse på Bellman Group tycker nu att det är dags att lägga hundra procent på det jobbet, och det är nog rätt. Tittar jag i min almanacka hur det ser ut så är det faktiskt fem till sex olika ME-aktiviteter i veckan, mer eller mindre krävande, som ska hanteras.

Magnus Persson tycker också att det finns en annan poäng med att han väljer att sluta nu. 

– Man ska inte sitta för länge. Det är något jag också tycker att ME ska tänka på i framtiden. Det gäller inte bara posten som ordförande, utan alla i styrelsen. Några år, kanske. Man kan med fördel byta ut styrelsemedlemmar lite oftare om man vill. Det skulle också kunna göra att förbundet får in fler yngre oftare. Att sitta två år kan vara bra för vissa. Det klarar även en ung företagare… Räcker kanske då med ett par seniora som står för kontinuiteten, och resten kan rotera lite oftare.

– Sitter man för länge kan det också vara så att personen tappar fart, engagemang och intresse. Att sitta kvar och avgå först när man inte orkar längre… Jag vet inte…tror inte det är bra för en styrelse i längden. Men det här är ju främst en uppgift för ME:s valberedning. Det är deras viktiga arbete.

Magnus Persson må nu leda ett av landet största företag i branschen. Men det är troligt att han även i fortsättningen kommer att engagera sig i viktiga frågor via eller genom ME. Det är ett inspirerande driv långt inne i Magnus kropp. Har den där energin och drivet som många framgångsrika företagsledare har. Uppe tidigt med tuppen, aktiv hela dagen yrkesmässigt, hinner träna och även ta del av verksamheter kvällstid. Familjen har alltid stått högt upp på listan för vad som är viktigt. Och i maj i år är det dags att bli morfar till och med.

– Det ser jag fram emot. Vet inte om det blir en kille eller tjej ännu. Men jag kommer lära barnbarnet allt jag kan, och som man säger: det lär nog gå ganska fort… (litet skratt här).

Tidningen har talat med ett antal aktörer runt Magnus Persson. Han har varit bra och skapat trygghet. Det är en viktig tid i branschens utveckling just nu. Att den ordförande som kanske bäst känner sin samtid i denna bransch - och är själv en del av den - behöver lämna, skapar kanske ett tomrum för vissa. Men denna Persson kommer inte att försvinna.

– Jag kommer att fortsätta engagera mig. Och som jag säger – ingen ska sitta för länge. 

Intressen: Padel, skidåkning, träning och familjen och resor.

Magnus Persson

En ordförande i tiden – går vidare

En jämn flod av konjunkturrapporter har kommit ut under april och flera lägger fokus på byggbranschen som nu är under hård press. Men studerar man siffrorna lite närmare så är det nästan uteslutande företag verksamma med bostadsbyggande som har riktigt stora problem. Anläggningsbyggandet tuffar på – även om det är i motvind. Studerar man Byggfaktas siffror som är fakta just nu, så har även anläggning tappat de senaste månaderna.

Trenden i byggekonomin går också att se tydligt i konkursstatistiken från UC. I byggindustrin ökade konkurserna med 14 procent i mars månad och andelen nystartade aktiebolag i branschen var i början av 2023 det lägsta antalet på 10 år.

– Byggindustrin är en av flera branscher som det senaste halvåret drabbats av en ökad andel konkurser och minskat antal nystartade aktiebolag. Vissa segment inom byggindustrin är mer drabbade än andra, såsom husbyggande. Verksamheter inom byggsektorn är ofta energiintensiva och branschen är procentuellt sett mer drabbade av bedrägerier än andra, vilket är faktorer som bidrar till utsattheten för att gå i konkurs, säger Johanna Blomé som är ekonom på UC.

Konjunkturinstitutets Konfidensindikator i bygg- och anläggningsverksamhet steg marginellt i mars. De två ingående sektorerna, husbyggare och anläggningsbyggare, har utvecklats i olika riktning, visar det sig. Husbyggarnas indikator sjönk medan anläggningsbyggarnas indikator stärktes. Konfidensindikatorn mäter vad företagen själva tror om framtiden.

Och andelen byggföretag som uppger att byggandet har minskat de senaste tre månaderna är mycket stor. Förväntningarna på de kommande tre månadernas byggande är fortsatt mycket pessimistiska. Byggbolagen rapporterar att orderstocken har minskat, och det i betydligt större utsträckning än normalt. Förväntningarna på utvecklingen är fortsatt pessimistisk.

Byggbolagen uppger till Konjunkturinstitutet att antalet anställda har minskat. De negativa signalerna kommer dock endast från husbyggarna, medan anläggningsbyggarna rapporterar om en ökning av antalet anställda de tre senaste månaderna. 

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen räknar dock med att svensk ekonomi vänder upp nästa år när Riksbanken sänker styrräntan och hushållskonsumtionen kommer i gång. Prognosmakarna på Byggföretagen räknar med att inflationen faller tillbaka till 2 procent nästa år. För byggindustrin kommer då också lokal- och anläggningsinvesteringarnas uppgång dämpa effekterna från nedgången inom bostadssektorn.

Sammantaget kommer nybyggnadsinvesteringarna att minska kraftigt i år, menar Byggföretagen (-42%) och fortsätter att falla under 2024. Men återhämtningen ska då vara i gång.

– Bostadsbyggandet har inte varit så här lågt på ett decennium. Under samma period har befolkningen växt med en miljon människor. Antalet byggstarter och behovet av fler bostäder går inte ihop, säger Catharina Elmsäter-Svärd som är vd på Byggföretagen.

Enligt Byggföretagen är stigande räntor huvudförklaringen till byggbromsen. Byggföretagen prognosticerar också att Riksbanken höjer styrräntan till fyra procent. Men 2024 gissar Byggföretagen att räntan är färdighöjd, och redo att sänkas.

– Det finansiella läget minskar hushållens möjlighet att investera. Så länge räntorna stiger så kommer efterfrågan på nybyggda bostäder att sjunka. Riksbanken behöver omvärdera den penningpolitiska inriktningen och gå försiktigare framåt med räntehöjningarna, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Det bistra läget påverkar även sysselsättningen i byggindustrin. Antalet sysselsatta bedöms minska med 21 000 personer mellan 2022 och 2024. 

– Våra medlemsföretag är måna om att långsiktigt behålla sin personal. Därför väntar vi på fler reformer från regeringen. Byggföretagen vill bland annat att satsningen på bransch-skolor förlängs, att ROT-avdraget höjs till femtio procent av arbetskostnaden - upp till 75 000 kronor - och att det skärpta amorteringskravet tas bort för att hålla uppe efterfrågan i nyproduktion, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Byggentreprenörers kostnader ökar också. Enligt SCB är vårens kostnadsökningar de största i årstakt sedan 1974.

– Det är ett bistert läge i bygg- och anläggningsbranschen, säger Johan Deremar, nationalekonom på Byggföretagen. 

Riksbankens mål är att inflationen ska vara två procent per år mätt med KPIF (konsumentprisindex med fast ränta). Det är Statistiska centralbyrån, SCB, som beräknar inflationen. I dagsläget är inflationen drygt nio procent.

Inflationen

Höga räntor och hög inflation stoppar byggkonjunturen

Men kostnaderna för elkraft sjönk med 47,1 procent jämfört med januari 2023.

Räntekostnaderna steg med 161,3 procent mellan april 2022 och april 2023.

Entreprenörernas kostnader sjönk med 0,5 procent för perioden, medan byggherrekostnaderna steg med 3,5 procent. De båda grupperna utgör 82 procent respektive 18 procent av Byggkostnadsindex.

Kostnaderna för gruppen transporter, drivmedel och elkraft sjönk med 17,3 procent. Detta berodde mestadels på att kostnaderna för elkraft sjönk med 47,1 procent (jämfört med januari 2023). Omkostnaderna och kostnaderna för löner steg med 2,3 respektive 0,2 procent, medan maskinkostnaderna var oförändrade.

Entreprenörernas byggmaterialkostnader steg med 0,8 procent. Alla kostnader ökade något eller var oförändrade. Mest steg kostnaderna för snickerier och armeringsstål med 2,3 respektive 1,8 procent. Kostnaderna för trävaror ökade med 1,6 procent.

Byggkostnader ökar, men på elsidan har det lugnat ner sig betydligt. Och maskinkostnader börjar se mer stabila ut. Det visar SCB:s Byggkostnadsindex.

Byggkostnader ökar fortsatt

Kommunerna förväntar sig en markant minskning av antalet påbörjade bostäder 2023, men att det blir en återhämtning 2024. Kommunerna understryker att de har haft svårt att värdera marknadsläget. Det framkommer i den årliga enkät som Boverket gör gällande bostadsbyggandet i Sverige. Av samtliga svenska kommuner anser bara 97 att de har tillräckligt med bostäder. Dessa är kommuner utanför storstäderna.

Boverket bedömer att många kommuner underskattat hur mycket bostadsbyggandet kommer att minska Boverkets prognos från december indikerade en halvering av byggtakten under 2023. Mycket tyder nu på att inbromsningen i år kommer att bli större, och att någon tydlig återhämtning inte är i sikte 2024.

Förväntningarna på bostadsbyggandet skiljer sig mycket åt i landet, både totalt och per upplåtelseform. Utanför storstadsregionerna förväntar kommunerna att antalet påbörjade bostadsrätter i år minskar betydligt mer än hyresrätter. Även i Storstockholm förväntas en mycket svagare utveckling för bostadsrätter än för hyresrätter. I Storgöteborg och Stormalmö förväntas båda upplåtelseformerna däremot minska lika mycket.

I enkäten får kommunerna ange de främsta faktorerna som man bedömer hindrar bostadsbyggandet. I år har antalet kommuner som anger ekonomiskt relaterade hinder ökat betydligt. 80 procent av kommunerna anger höga produktionskostnader som hinder för bostadsbyggande, jämfört med förra årets 48 procent.

80 procent av landets kommuner anser att produktonskostnaderna för bostäder är det huvudsakliga hindret för ökat bostadsbyggande.

Kommunerna underskattar bostadsraset

Husbyggarna blev faktiskt i april något mindre pessimistiska kring personalstyrkans utveckling men bakom uppgången i konfidensindikatorn ligger främst anläggningsbyggarnas starka omdöme om orderstocken och deras optimistiska anställningsplaner.

Företagen inom bygg- och anläggningsverksamhet uppger fortsatt i mycket stor utsträckning att byggandet har minskat de senaste tre månaderna. Även förväntningarna på byggandet på tre månaders sikt ligger kvar på mycket låga nivåer. Utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt har däremot blivit mindre dystra än vad som rapporterades i januari, som var de mest negativa utsikterna sedan oktober 1992.

Företagen uppger i betydligt mindre utsträckning än i mars att orderstocken har minskat de senaste tre månaderna. Förväntningarna på de kommande tre månadernas orderstock är att den bedöms vara oförändrad, vilket är en mycket kraftig förbättring från föregående månad.

Sett till hela sektorn bygg- och anläggningsverksamhet rapporterar företagen att antalet anställda har minskat de tre senaste månaderna. Däremot skiljer det sig åt mellan delbranscher. Husbyggarna rapporterar fortsatt om en minskad personalstyrka medan anläggningsbyggarna fortsatt rapporterar om en ökad personalstyrka. 

Gällande anställningsplanerna de kommande tre månaderna tror husbyggarna att de kommer att minska personalstyrkan medan anläggningsbyggarna har blivit betydligt mer optimistiska och tror på en ökning. Oavsett om företaget är verksam som husbyggare eller anläggningsbyggare uppger ungefär hälften av företagen att otillräcklig efterfrågan begränsar byggandet. Den näst vanligaste faktorn som begränsar byggandet för drygt en tredjedel av husbyggarna är finansiella restriktioner, medan en fjärdedel av anläggningsbyggarna anger brist på arbetskraft.

Mindre negativ stämning i byggbranschen än i januari. Anläggningsbyggarna behöver nyanställa. Det visar senaste indikatorn från Konjunkturinistitutet.

Anläggningsbyggarna nyanställer - bostadbyggarna varslar

– Det har varit tuffa men bra förhandlingar med IF Metall, säger Claes Arenander, förhandlingschef på Maskinentreprenörerna. Trots att vi i ett antal frågor har olika uppfattningar har vi enats kring en del utmaningar branschen står inför. Vi har bland annat säkerställt att ME:s medlemsföretag får fortsätta tillämpa centralt fastställda lönetariffer utan lokal inblandning av IF Metall. Därutöver har vi kommit överens om ett par regleringar som förbättrar medlemsföretagens situation vid anlitande av branschkollegor och bemanningsföretag. 

 Det nya Gruventreprenadavtalet fastställer ett nytt regelverk kring in- och utlåning av personal. Den stora efterfrågan på yrkesutbildad personal inom gruvnäringen och omgivande branscher i norra Sverige innebär att arbetsgivarna har behov av att möta tillfälliga upp- och nedgångar i kapacitet genom att låna eller låna ut personal. Det nya avtalet inför också ett förenklat förfarande när man anlitar ett bemanningsföretag för att hyra in personal.

 Avtalet tillförs också en möjlighet att komma överens om att betala ut lön i efterskott vid anställning upp till tre månader i samband med provanställning. En anställd som avslutar sin provanställning måste i dag återbetala utbetalad förskottslön, vilket åsamkar både individen och arbetsgivaren besvär och merarbete. 

 – Det känns oerhört glädjande att vi har en bra och innehållsrik uppgörelse på plats. Vi har haft en bra och konstruktiv dialog med IF Metall som visar på styrkan i den svenska modellen, konstaterar Claes Arenander. De regelverk som vi kommit överens om stärker kollektivavtalens attraktionskraft för både företag och medarbetare.

IF Metall har ännu inte kommenterat avtalet.

Gruvavtalet mellan ME och Metall parkerat på märket.

ME i lås med IF Metall och gruvavtalet

JM förklarar i ett pressmeddelande: Den avsevärt minskade bostadsförsäljningen som vi ser i spåren av det försämrade konjunkturläget medför en lägre takt i antal sålda bostäder. Då JM alltid arbetar utifrån strategin att det ska finnas en tydlig efterfrågan för planerade bostadsprojekt är det nödvändigt att anpassa verksamheten till de marknadsmässiga förutsättningar som bedöms råda under överskådlig tid.

Detta betyder bland annat koncernens bemanning anpassas genom en minskning med cirka 200 medarbetare. Personalen varslades för ett par dagar sedan.

– Vi är i ett läge där vi behöver vidta åtgärder för att anpassa våra kostnader till en lägre produktionsvolym under rådande marknadsförutsättningar. Det är mycket tungt att som ett led i det behöva fatta beslut om att minska bemanningen och att medarbetare kommer att drabbas till följd av konjunkturläget, säger Johan Skoglund, VD och koncernchef.

Samtidigt har byggbranschen genom Byggföretagen och företagens företrädare kritiserat Riksbankens räntehöjningar då branschen befarar bostadsbyggandet, som redan är rekordlågt, fullständigt havererar. Veidekke har till och med talat om kollaps för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbyggandet får nu stryk på flera fronter. Höjda kostnader och lägre efterfrågan, samtidigt som kunderna inte vågar investera.

JM måste dra ner på folk och anpassa organisationen till ett klart svårt konjunkturläge för bostadsbyggare just nu.

Bostadsjätte får konjunktursmocka

- Parterna har tagit ansvar i ett bistert konjunkturläge, säger Martin Ulfving, avtalsansvarig för Väg- och Banavtalet, Byggföretagen.

Avtalet mellan Byggföretagen och Seko innefattar även uppgörelser om grundlöner, tillägg för arbete i bergrum och pensionsavsättningar inom ramen för märket.

- Det känns bra att förhandlingarna gått i mål och att vi har en överenskommelse på plats, säger Martin Ulfving.

Det nya Väg- och Banavtalet gäller under perioden den 1 maj 2023 till 30 april 2025. Avtalet omfattar cirka 15 000 anställda inom bygg- och anläggningsbranschen.  

Sekos avtalsdelegation menar att de har arbetat målmedvetet och engagerat med att anpassa parternas yrkanden till ett modernt avtal.

Byggföretagen har arbetat för att avtala fram arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet på arbetsplatsen och öppna upp arbetstidsavtalet till att kunna förlägga arbetstid på kvällar och helger.

– Vi har återigen sagt nej till förändringar gällande arbetstiden då vi löser dessa frågor lokalt inom ramen för det avtal som finns i dag, säger Sandra Lindström, avtalsansvarig ombudsman på Seko.

År 1, från och med 2023-05-01, höjs utgående lön med 1503 kr/mån.        

År 2, från och med 2024-05-01 höjs utgående lön med 1183 kr/mån.

Avtalspensionen avsätts med 0,2 procent (till totalt 6,0 procent)

Avtalet i siffror

Martin Ulfving, avtalsansvarig för Väg- och Banavtalet, Byggföretagen.

Väg- och banavtalet med byggarna är klart

- I grunden har vi en hög stabilitet vid samtliga våra enheter. Under detta kvartal har dock flera faktorer påverkat oss vilket inneburit utmaningar för produktionen, framförallt vid våra gruvor. Samtidigt är det naturligtvis glädjande att våra stora investeringsprojekt går enligt plan, säger Mikael Staffas, VD och koncernchef.

Rörelseresultatet inom Boliden Gruvor minskade till 1 197 (3 115) miljoner huvudsakligen på grund av lägre metallpriser, lägre volymer och ökade kostnader. Aitiks anrikade volym var lägre än både föregående kvartal och i fjol till följd av flera produktionsstörningar. Bolidenområdet påverkades av ogynnsamma vinterförhållanden där krossad malm vid anrikningsverket frös vilket krävde sprängning. Anrikad volym var därmed lägre än både föregående kvartal och i fjol. 

Garpenbergs anrikade volym var högre än motsvarande perioder efter genomfört investeringsprogram. Oplanerade reparationsstopp bidrog dock negativt. Även i Kevitsa var den anrikade volymen lägre än både föregående kvartal och i fjol till följd av lägre krosstillgänglighet.

 Pågående investeringsprogram inkluderande dammförstärkande åtgärder i Aitik, utvidgning av Kristineberg-gruvan i Bolidenområdet samt expansion av Odda fortgår planenligt.

Ekonomi

Hyfsat självförtroende i byggsvängen

En ordförande i tiden – går vidare

Höga räntor och hög inflation stoppar byggkonjunturen

Byggkostnader ökar fortsatt

Kommunerna underskattar bostadsraset

Anläggningsbyggarna nyanställer - bostadbyggarna varslar

ME i lås med IF Metall och gruvavtalet

Bostadsjätte får konjunktursmocka

Väg- och banavtalet med byggarna är klart

Segt kvartal för Boliden

INNEHÅLL

TIDNINGEN

KONTAKT

FAKTURA