Alla artiklar som berör ekonomi, finans och pengar inom vår branch.

Nedgången i SCB:s senaste mätning av byggkostnader under senaste månaden beror på att byggherrekostnaderna sjönk med 2,6 procent. Entreprenörernas kostnader var oförändrade. 

Kostnaderna för gruppen transporter, drivmedel och elkraft gick ner med 0,9 procent. Nedgången berodde på att kostnaderna för elkraft sjönk med 4,9 procent. Kostnaden för diesel steg med 1,1 procent. Entreprenörernas omkostnader steg med 0,1 procent, medan kostnaderna för maskiner och löner var oförändrade.

I byggherrekostnaderna ingår ränte- och kreditivkostnader, kostnader för projektering och centrala administrationskostnader. De minskade byggherrekostnaderna beror på att räntekostnaderna sjönk med 6,1 procent.

Entreprenörernas omkostnader och kostnader under hela förr året när det gäller löner steg med 3,5 respektive 3,3 procent, medan kostnaderna för maskiner sjönk med 0,5 procent mellan december 2023 och december 2024. Kostnaderna för gruppen transporter, drivmedel och elkraft sjönk med 7,5 procent. Inom denna grupp sjönk kostnaderna för dieselolja och elkraft med 23,3 respektive 11,7 procent. Allt enligt SCB.

De minskade byggherrekostnaderna beror på att räntekostnaderna sjönk med 6,1 procent.

Byggkostnader sjunker - men inte för entreprenörer

Totalt drabbades 5 875 anställda av byggkonkurser under 2024. Storstadslänen står för 66 procent av konkurserna, enbart i Stockholm skedde fyra av tio av konkurserna inom byggindustrin.

- Byggmarknaden är räntekänslig. Det märks framförallt när det kommer till den avstannade bostadsproduktionen i storstadslänen, säger Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig på bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen.

Totalt drabbades 5 875 anställda av byggkonkurser under 2024, vilket också var det högsta antalet sedan 90-talskrisen. Storleksmässigt var det företag med fler än 50 anställda som hade den relativt största ökningen i antalet konkurser. Det som är positivt är att det i dagsläget inte ser ut som om det kommer ske samma flykt av människor från byggbranschen som under 90-talskrisen. Undersökningar visar att de flesta som blivit varslade vill och räknar med att kunna vara kvar i byggsektorn. 

- Genomförda och kommande räntesänkningar gör att dimman lättar något för byggmarknaden. Förhoppningsvis inleds en blygsam vändning av bostadsbyggandet efter årsskiftet. Långsiktigt behöver vi bli fler i branschen för att kunna bygga, renovera och klimatanpassa samhällsbygget, säger Johan Deremar.

De största procentuella ökningarna i antalet konkurser skedde i Norrbotten, Gotland och Västmanland. I Blekinge, Jämtland, Gävleborg, Kalmar och Uppsala län sjönk byggkonkurserna under 2024 jämfört med föregående år.

Högt antal konkurser 2024, men inte i nivå med 90-talskrisen.

Ingen "90-talskris" i byggbranschen

Det är nu fjärde kvartalet i rad som bostadsbyggarna har en försiktigt positiv syn på utvecklingen i branschen. Nästan en fjärdedel tror på ökat antal anställda i branschen.

Prognoscentrets barometer bygger på sex frågor där paneldeltagarna bedömer utvecklingen av antalet byggstarter, försäljningen av nyproducerade bostäder, samt vad man har för känsla gällande den generella utvecklingen. Dessa tre bedömningar görs både för det egna företaget samt för branschen som helhet. Panelen består av cirka 120 beslutsfattare hos bostadsutvecklare och småhusföretag. Undersökningen genomförs kvartalsvis.

Det ser bättre ut för bostadsbyggarna. Segt men bättre

Något ljusare för bostadsbyggarna

Konkurserna har drabbat många större företag och resulterat i över 33 000 förlorade arbetstillfällen. En av de främsta orsakerna är skulder från skatteanstånd. Det visar en sammanställning från kreditupplysningsföretaget Creditsafe.

– 2024 har varit ett mörkt år för många företagare. Lågkonjunktur, inflation, höga räntor och minskad köpkraft ledde till svåra förutsättningar där även väletablerade bolag fått kämpa för sin överlevnad. Tyvärr förväntar vi oss att konkurstalen förblir höga under början av 2025, men vi ser hopp om ljusare tider mot mitten av året om räntorna fortsätter neråt och ekonomin återhämtar sig, säger Henrik Jacobsson, VD på Creditsafe.

Sett till den totala mängden aktiebolag är andelen som går i konkurs den högsta sedan 2013. Eftersom antalet aktiebolag nästan fördubblats under senaste tio åren, är det dock viktigt att analysera konkursutsatthet i relation till totala antalet företag.

Byggsektorn toppade med flest antal konkurser, totalt 1 815 byggbolag - och 22 procents ökning. Under året gick också 233 åkerier i konkurs. Maskinentreprenörer hittas både inom koderna för byggbolag och åkerier. 

– Skatteanstånden har utan tvekan bidragit till de höga konkurstalen. Många företag har inte klarat av att återbetala sina skulder till staten. Samtidigt som anstånden varit en viktig hjälp för många företag att hålla verksamheten igång, var det konstgjord andning för mindre livskraftiga företag. Under 2025 väntar fortsatt stora utmaningar kopplade till skatteanstånden, eftersom de inte längre kan förlängas. Därför uppmanar vi företag att noga följa upp sina kunder och leverantörer, säger Henrik Jacobsson.

Största konkursen under 2024 stod komponenttillverkaren IAC i Göteborg för, med nästan sju miljarder i omsättning och 1411 anställda. Därefter följde ytterligare två miljardbolag inom byggbranschen - Gärahovs Bygg Aktiebolag i Vaggeryd och Henrik Andersson Byggnads AB i Höganäs.

Byggsektorn toppade med flest antal konkurser, totalt 1 815 byggbolag - och 22 procents ökning. Under året gick också 233 åkerier i konkurs. Maskinentreprenörer hittas både inom koderna för byggbolag och åkerier.

1815 byggföretag i konkurs förra året

Orderstocksomdömet ligger sammantaget över det historiska medelvärdet, medan förväntningarna på antalet anställda de kommande tre månaderna ligger under. Det är mycket stor skillnad mellan hus- och anläggningsbyggare. Konfidensindikatorn för anläggningsverksamhet ligger på 109,3 medan indikatorn för husbyggarna är betydligt lägre på 95,9.

Företagen inom bygg- och anläggningsverksamhet uppger i varje fall i lägre utsträckning än i november att byggandet har minskat de senaste tre månaderna. Samtidigt förväntar sig företagen ett oförändrat byggande de kommande tre månaderna. Här skiljer sig bilden åt mellan husbyggarna, som förväntar sig minskat byggande, och anläggningsbyggarna, som i större utsträckning än normalt förväntar sig ett ökat byggande. Anläggningsbyggarna är också till stor del nöjda med orderstockens storlek.

Ungefär två av tre företag uppger att otillräcklig efterfrågan är ett hinder för ökat byggande. Drygt vart tionde företag uppger att brist på arbetskraft är ett hinder.

Byggbranschen "normal" enligt Konjunkturinstitutet 

Prognoscentrets anläggningsprognoser publiceras två gånger per år (juni och december). Bedömningarna omfattar anläggningsmarknadens alla segment och sträcker sig 2-3 år framåt i tiden. 

Om rapporten

Anläggningsmarknaden ökar med 5 procent under 2025 och uppgår då till 261 miljarder kronor. Under 2026 och 2027 prognostiseras ökningstakten till 5 respektive 4 procent. Det kan bli svårt att klara utan arbetskraftsinvandring. Redan i november rapporterade anläggningsbyggare i Konjunkturinstitutets barometer att det största hindret för expansion var rekryteringsläget.

Det är framför allt en utbyggnad av elnäten, både lokal- och transmissionsnäten, samt en ökning av investeringar i vägar och järnvägar som bidrar till tillväxten, enligt Prognoscentret. Dessutom väntas investeringarna i försvarsanläggningar samt i hamnar och farleder vara historiskt höga under prognosperioden.

Behoven av investeringar är stora och regeringen har kraftigt utökat ramarna för transportinfrastrukturen i statsbudgeten för 2025 samt inom infrastrukturpropositionen för perioden 2026-2037, som visar en volymökning med 200 miljarder kronor jämfört med nuvarande nationella plan. Samtidigt är energipolitiken ett prioriterat område.

- Förutsättningarna för anläggningsmarknaden bedöms vara goda en tid framöver, med potential för ytterligare tillväxt om finanspolitiken blir mer offensiv. Från 2027 övergår Sverige från ett överskottsmål till ett balansmål vilket frigör resurser, men det finns en stark önskan om att staten ska göra mer än så för undvika att de stora investeringsbehoven skjuts på framtiden, säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret.

Om marknaden delas upp i investeringar respektive drift och underhåll kan det konstateras att nivån på investeringarna minskat med 1 procent i år medan underhållet ökat med 3 procent. Under 2025 och 2026 tar dock utvecklingen fart och investeringarna väntas öka med 4 respektive 6 procent. Drift och underhåll utvecklas positivt under alla år mellan 2024 och 2027. Vid sidan av detta har nyligen Boverket också rapporterat in att bostadsbyggandet förväntas öka under nästa år. 

De politiskt fattade besluten om offentliga investeringar påverkar anläggningsmarknaden i hög grad. Det innebär samtidigt att investeringarna inte är lika konjunkturkänsliga som andra delar av byggsektorn, men utvecklingen påverkas ändå av kapital- och byggkostnadsutvecklingen. Och rekryteringsläget.

- Behovet av investeringar och underhåll är omfattande, bland annat som del av det säkerhetspolitiska läget och inträdet i Nato som kräver förbättringar av transportinfrastrukturen. Därtill har vi klimatomställningen och nyindustrialiseringen i norra Sverige som ställer krav på järnvägskapacitet och god elförsörjning. Debatten om offentliga investeringar i infrastruktur illustrerar behoven och den fortsatta potentialen för marknaden framöver, säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.

Snabb ökning av jobben inom anläggning på gång.

 Anläggningsbyggarna tvingas öka takten kommande år

Regeringen med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i spetsen har meddelat att reduktionsplikten ska tillbaka till 10 procent 1 juli nästa år. Det kommer dock inte att rädda Miljöschakts klimatbokslut. En höjning med fyra procent räcker inte. Vd Martin Asklöf kan redan nu konstatera att siffrorna lär bli negativa för Miljöschakt denna gång.

– Det kan vi inte göra något åt. Vi har haft bättre siffror varje år, men minskad reduktionsplikt gör att vi inte når dit vi vill vid nästa klimatbokslut. Det är helt enkelt mer fossilt bränsle som används nu. Intresset från beställarna att kräva HVO är också väldigt litet…

Men låt oss börja från början. Det vill säga 2015. Då grundas Miljöschakt. Och då – samma år – startar satsningen Fossilfritt Sverige på initiativ av regeringen inför FN:s klimatmöte i Paris. Det är från utsläppsnivåerna 2015 byggbranschen räknar sina minskade utsläpp. Om fem år (2030) ska byggbranschen ha halverat utsläppen (enligt branschens färdplan som godtagits av just Fossilfritt Sverige). De utsläppen får branschen nog räkna in från något annat håll än via anläggningsmaskiner, för nu går det åt fel håll.

– Ja, bränslekostnaderna är ju en stor post för oss som använder anläggningsmaskiner. När reduktionsplikten sänktes… så svalnade intresset ännu mer enligt mig på vår marknad. Det finns pengar att tjäna när bränslepriset går ner. Det är då ännu svårare för oss som vill köra på HVO att konkurrera… och jag uppfattar heller inte att det finns något större intresse från beställare att kontrollera att vi eller andra som ska köra på HVO faktiskt gör det, säger Asklöf. 

Det är inget fel på Martin Asklöfs magkänsla i det här fallet. Rapport från oberoende IVL Svenska Miljöinstitutet som kom i maj 2024 visar att det politiska målet att sänka och hålla nere drivmedelspriserna skapar hinder för övergången till förnybara alternativ. I och med höstbudgeten kan priset på diesel sjunka ytterligare, konstaterar IVL Svenska Miljöinstitutet.

– HVO kostar mer än fossil diesel. Hur vi än vrider och vänder kommer vi inte ifrån att någon måste betala för en ökad användning av det. Med reduktionsplikten delade drivmedelskonsumenterna på kostnaden. I nuläget är det i princip upp till företag och upphandlare att frivilligt ta merkostnaden, och det kommer inte räcka ifall klimatmålen ska kunna nås, säger Tobias Gustavsson Binder, expert på transportsektorns klimatomställning på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Vi vet inte om det var en solig dag när Miljöschakt bildades 2015 av tre delägare. Men låt oss tänka oss det, för dramaturgins skull. Framtiden ser ljus ut. För entreprenörerna i Varberg är det då också tydligt att det offentliga ska investera stort i regionen de kommande åren och Göteborgs stad har under en längre tid ansetts ha de mest ambitiösa miljökraven, ja tuffare än Trafikverket. Affärsidén verkade självklar. Gräset var grönt. En rejält snygg logga på maskinerna – Miljöschakt – och ett löfte till beställarna att göra allt för att arbeta hållbart och miljövänligt. Bara köra på HVO, till exempel. Tre år senare börjar Greta Thunberg sin skolstrejk. Vad kunde gå fel?

Miljöschakt har ett imponerande miljöengagemang som företaget gärna marknadsför. Miljöschakt är medlemmar i EMC (Energi och Miljöcentrum) som är ett nätverk av företag som sedan 2007 jobbar för att ”bygga kunskap och driva projekt med energi- och miljöfokus och med visionen om en värld där alla företag är med och skapar en hållbar samhällsutveckling”. Över 100 företag deltar i detta.

Miljöschakt arbetar med att sammanställa ett klimatbokslut varje år. I klimatbokslutet kartlägger och beräknar företaget sina utsläpp och identifierar på så vis var den stora klimatpåverkan finns i företagets affärsmodell. Företaget deltar också i projektet Natur & Miljöboken som är ett läromedel till grundskolorna och andra för att öka kunskapen om miljö och natur.  Företaget har också med Almi inlett ett arbete för att hitta hållbarhetsområden som utgår från Agenda 2030 och ISO26000…

… men… är beställarna beredda att betala för de extra kronor som fossilfritt HVO i entreprenaderna innebär? Frågan hänger i luften ett tag. Martin Asklöf säger inget. Det är tyst i 10 sekunder. Sedan rycker han på axlarna och säger:

En undersökning som bränsleföretaget Neste har låtit företaget Novus göra visar att byggbranschens chefer inte lyckas med att få ut HVO i maskiner och fordon på byggprojekt runt om i landet. Det talas fint om miljö i styrelserummen, men nere på arbetsplatsen är kostnader som talar.

– Det som förvånade mest när vi frågade de här byggcheferna, det tycker jag är att fossilfritt bränsle, som HVO, viktades så lågt i upphandlingar, berättade Nestes säljchef Christoffer Pettersson när Novus-undersökningen presenterades.

Det här håller Miljöschakts vd Martin Asklöf med om. Krav på HVO hör till och med till ovanligheterna.

Neste har också via Kantar Public fått fram uppgifter att endast hälften av 300 tillfrågade byggföretag har påbörjat sin så kallade klimatomställning. Få tydliga krav om HVO i upphandlingar. Och i slutet av oktober publicerade Ramirent en rapport som visar att bara 25 procent av de tillfrågade aktörerna i byggbranschen tror att branschen klarar att bli fossilfri till 2045. Det vill säga, bara 25 procent tror att byggbranschen klarar den färdplan som är beslutad och undertecknad inom Fossilfritt Sverige.

– Beställaren går fortfarande på det som är billigast. Vårt arbetsområde är – brukar vi säga – en timmes resa från Varberg. Då når vi Göteborg till exempel. Vi gör större och mindre jobb, och har de stora och lokala byggentreprenörerna som kunder, kommuner och privatpersoner. För Varberg kommun röjer vi och andra snö, och då är det HVO som gäller. Men det kontrolleras inte tyvärr. Det borde man göra. 

Men Trafikverket ställer väl krav 
gällande HVO?

Miljöschakt måste hålla fanan högt. HVO och annan teknik och styrning som skapar hållbarhet i företaget ligger i bolagets DNA. Annars är det ju bara att byta logga och kasta in handduken. Låta delägaren Maskintjänst Varberg skylta istället. Bli som alla andra. 

– Samtidigt kan vi ju inte tacka nej till jobb där beställaren inte är intresserad. Det blir inte hållbart det heller. Vi som andra företag behöver tjäna pengar för att utvecklas vidare. 

När reduktionsplikten sänktes 1 januari 2024 blev tappet för vanlig HVO dramatiskt. Inte för att fler valde att tanka diesel, utan för att efterfrågan på HVO inte kunde kompensera tappet från minskad inblandning. HVO100 som aldrig gått som inblandning står nu typ och stampar på samma nivå. Lite upp ibland – lite ner ibland. Ingen tydlig ökning.

Miljöschakt och Martin Asklöf är inte imponerade av den minskade reduktionsplikten som försämrat bolagets klimatbokslut. SCB:s senaste statistik visar att utsläppen från byggbranschens aktörer ökade första kvartalet 2024 med 31 procent. Miljöschakt har då ändå gjort bättre ifrån sig än genomsnittet. Hälften av allt bränsle som Miljöschakt gör av med är ändå HVO. Man tar kostnaden för att visa att man menar allvar. Att företagsnamnet betyder något.

– Själv tycker jag, även om det kanske är en politisk åsikt, att det var helt fel väg att gå att sänka reduktionsplikten när vi vet att det ökar utsläppen markant. Nu har vi ju också sett att sänkt pris på HVO inte ökar intresset för detta bränsle i någon hög grad.

Miljöschakt kommer att ånga på. Bolaget vill sticka ut med fokus på hållbarhet. Martin Asklöf tror att offentliga beställare och de stora entreprenörerna måste kroka arm, ha längre och bättre relationer och jobba tillsammans för att lyckas med klimatarbetet via HVO. Och andra lösningar. 

Här får Miljöschakt igen stöd av forskningen och IVL Svenska Miljöinstitutets Tobias Gustavsson Binder:

– Som det är nu saknas det incitament för beställare att kräva HVO100. Jag kan även se att det faktiskt finns ett principiellt motstånd bland upphandlare när det gäller merkostnader, även om det inte är stora merkostnader. Att beställare frivilligt minskar sina utsläpp genom att upphandla HVO100 fungerar bara till en viss del, väldigt begränsat jämfört med lagar som reduktionsplikt, säger Gustavsson Binder.

Ska det bli någon rörelse framåt för Miljöschakt och andra entreprenörer när det gäller HVO behöver offentliga upphandlare och privata företag enligt en enig expertis alltså ställa kraven, ta kostnaden, och kontrollera att det inte fuskas. 

– Var är våra kunder när det gäller den här frågan om klimatet? Det är lätt att det bara blir så kallad Green Washing (snygg fasad) om man inte börjar sätta lite fart med detta nu, säger Martin Asklöf.

Miljöschakt

”Det är lätt att det bara blir så kallad Green Washing om man inte börjar sätta lite fart med detta nu.”

Entreprenadföretaget Miljöschakt vill göra rätt och helst bara tanka HVO. Men det går inte. Efterfrågan finns inte och har minskat i takt med sänkt reduktionsplikt och lägre dieselpriser. Vd Martin Asklöf rycker på axlarna lite uppgivet och ser fundersam ut.

HVO – var god dröj

De europeiska maskintillverkarna organiserade inom CECE, Committee for European Construction Equipment, som varit verksamma sedan 1959, arbetar för att stödja maskintillverkare i branschrelaterade frågor och påverka lagstiftning och regelverk som rör medlemmarnas verksamhet. De flesta maskintillverkarna i Europa är medlemmar här och i slutet av oktober hölls organisationens årliga kongress i Madrid – och tidningen Maskinentreprenören var som enda nordiska tidning på plats för att bevaka.

– Det jag tar med mig mest från den här kongressen i år är faktiskt just det att vi börjar reflektera hur svaga vi kan riskera att bli i Europa konkurrensmässigt mot resten av världen. Men också viktigt att vi på kongressen har tagit upp behovet av ökat samarbeten med andra aktörer i industrin. Europas roll i världen är förändrad, säger Anders Hedquist, ansvarig för strategiska projekt inom Epiroc och ledamot i svenska organisationen SACE som i sin tur är medlemmar i CECE.

Kongressens tema var tydligt: Reindustrializing Europe – återindustrialisera Europa – och det var ingen slump. I början av september presenterades Draghi rapporten, som fått sitt namn från författaren Mario Draghi, tidigare chef för Europeiska centralbanken. I rapporten finns 170 åtgärder för att stärka EU:s konkurrenskraft gentemot omvärlden. I rapporten finns tre stora omställningar som måste till inom EU:

Innovation och tillväxtmotorer: EU måste öka sina investeringar i innovation och hitta nya områden för tillväxt.

Energiomställning och cirkulär ekonomi: Sänka energipriser och samtidigt minska koldioxidutsläppen genom att satsa på ren energi och cirkulära lösningar.

Geopolitisk anpassning: Minska beroendet av omvärlden och stärka den inhemska försvarsindustrin.

För att lyckas behöver EU investera cirka 800 miljarder euro årligen. För maskintillverkarna betyder det mer resurser till ny teknik och hållbara lösningar som mer effektivt kan lösa kundernas behov.

– Epiroc arbetar mycket sedan en tid med automatisering och hållbarhet i flera led. Det är en global fråga och inte bara en europeisk. Gruvindustrin måste vara en del av lösningen inte en del av problemet, och ju mer vi kan effektivisera desto bättre. Elektrifiera, digitalisera och automatisera, säger Anders Hedquist, som också ser att de olika aktörerna som deltar på CECE kongressen måste göra industrin mer attraktiv för kommande generationer att verka i. Annars blir det svårt att konkurrera.

– Vi behöver tänka nytt när det gäller affärsmodeller. Varje enskild spelare har varken råd eller tid att själv utveckla ny teknik. Vi behöver samverka över olika branscher, fler partnerskap. Göra mer tillsammans, helt enkelt, anser Hedquist.

Niklas Nillroth som är global miljö- och hållbarhetschef på Volvo CE är också ordförande i SACE och har tidigare även varit ordförande för CECE. 

– Det som är viktigt med CECE är att vi kan kraftsamla tillsammans och inte hamna i en situation där olika länder gör egna lösningar. När det gäller att minska koldioxidutsläppen är det just nu lite motvind, vi på Volvo CE brukar säga att det är en ”bumpy road” (guppig väg), för tillfället. Det politiska läget runt om i Europa påverkar också industrin. Viktigt att industrin då står fast och sänker sina utsläpp, säger Nillroth.

Det har varit två ganska tuffa år för de europeiska maskintillverkarna nu. I snitt har försäljningen gått ner drygt 20 procent, enligt insamlad statistik från CECE:s medlemmar. Man förväntar sig en liten nedgång även 2025, men klart mindre. Kanske snarare nolltillväxt. Branschen anses dock vara stabil som sådan. Anläggningsmaskiner kommer att behövas fler och mer de kommande åren. Utmaningen är var dessa ska komma ifrån. Är det Kina som kommer dominera så har Europa stora problem.

– Som vi ser det på Off-Highway-Research (OHR), så kommer marknaden för anläggningsmaskiner att växa igen 2026 och ska vi lära oss något om hur cyklerna brukar se ut så når vi en ny högsta topp av antalet sålda maskiner globalt år 2031. Men just nu i närtid handlar det ganska mycket om att maskinleverantörerna måste bli av med sina lager innan det kan komma nya beställningar till tillverkarna, säger Chris Sleight, vd för OHR.

Under kongressen diskuterades det också i hög grad geopolitik. Vad som händer i världen just nu kommer påverka utvecklingen globalt.

SACE står för Swedish Association for Construction Equipment och är en branschförening inom Teknikföretagen som funnits sedan 1984. SACE är medlemmar i Committee for European Construction Equipment, som varit verksamma sedan 1959 och arbetar för att stödja maskintillverkare i branschrelaterade frågor och påverka lagstiftning och regelverk som rör medlemmarnas verksamhet.

SACE/CECE

Anders Hedquist, ansvarig för strategiska projekt inom Epiroc är aktiv inom maskintillverkarnas europeiska branschorganisation. Just nu diskuterar medlemmarna stora frågor, bland annat hur Europas roll i världen håller på att förändras.

Europas maskintillverkare ser hinder och hot i framtiden för att klara konkurrensen med resten av världen. Nu vill man trycka på EU och politiken för reformer.

Europas maskintillverkare står inför stora utmaningar

ROT-marknaden fortsätter att visa stabil tillväxt. Nybyggnationen har nått botten, även om återhämtningen förväntas ske långsamt. Prisnivåerna på byggmaterial har stabiliserats och fler räntesänkningar väntas under 2025.

- Vi befinner oss i en marknadssituation med positiva trender och många indikatorer som pekar åt rätt håll, även om det är från mycket låga nivåer, säger Geir Thomas Fossum, vd Beijer Byggmaterial.

Den höga räntan har haft en större negativ effekt på den svenska byggmaterialmarknaden jämfört med våra nordiska grannländer, särskilt Danmark, vilket till stor del beror på den större andelen rörliga lån i Sverige. När räntan nu sänks förmodas den svenska marknaden ha en snabbare återhämtningstakt. Förväntningarna kring en lägre räntenivå syns både på inköpschefsindex och antalet bostadstransaktioner, vilka har utvecklats positivt de senaste månaderna.

- En ökad rörlighet på bostadsmarknaden är positivt för hela samhället, och specifikt för byggbranschen eftersom den gynnar ROT-marknaden på kort sikt och nybyggnationen på längre sikt. Trots att vi inte ser en tydlig effekt av det tillfälligt ökade ROT-avdraget, finns det flera positivt underliggande drivkrafter, bland annat energieffektiviseringar till följd av nya EU-direktiv, säger Geir Thomas Fossum.

Återhämtning i byggbranschen visar rapport

Boliden beräknas få betala i runda slänger 14 miljarder för gruvorna. Affären ska dock granskas av konkurrensmyndigheterna.

Boliden gör klart i ett pressmeddelande att affären stärker bolaget betydlig på flera olika sätt och att det finns industriella fördelar med förvärvet. Lönsamheten bör öka i bolaget. Affären kommer kräva nyemission. 

Neves-Corvo-gruvan är en underjordisk zink-koppar-bly-silvergruva med bearbetningsanläggningar på plats, belägen cirka 200 kilometer sydost om Lissabon. Går affären hela vägen betyder det att Boliden driver sju olika gruvor, varav fyra i Sverige.

Ekonomi

Byggkostnader sjunker - men inte för entreprenörer

Ingen "90-talskris" i byggbranschen

Något ljusare för bostadsbyggarna

1815 byggföretag i konkurs förra året

Byggbranschen "normal" enligt Konjunkturinstitutet

Anläggningsbyggarna tvingas öka takten kommande år

HVO – var god dröj

Europas maskintillverkare står inför stora utmaningar

Återhämtning i byggbranschen visar rapport

Boliden köper två nya gruvor

INNEHÅLL

TIDNINGEN

KONTAKT

FAKTURA