Alla artiklar som berör teknik inom vår bransch.

Bobcat T7X har redan prisats för sin innovativa teknik (CES Innovation Awards) vid den världsberömda teknikmässan CES som arrangeras av Consumer Technology Association. T7X är framtagen för den nordamerikanska marknaden, men intresset för maskinen har växt och nu ska den lanseras på alla marknader där efterfrågan finns.

Maskinen drivs av batterier (62 kW lithium-ion) och nu när det står klar visar det sig att den är starkare än någon av sina äldre dieselsyskon. Att maskinen kommer att intressera rivningsfirmor och så kallade rentalbolag är ingen dålig gissning. Det är heller ingen dålig gissning att den kommer att dyka upp på otaliga mässor de kommande åren.

Intressant med Bobcat är att man valt att helt fimpa den traditionella hydrauliken och istället använder elektriska cylindrar och motorer för att få ut samma, eller bättre effekt än tidigare. Bättre är troligare då elmotorerna slår till med samma kraft oavsett hastighet eller andra energistörande arbetsmoment.

Som vanligt bjuder elmaskiner på längre ljud och noll utsläpp (och noll dieselkostnader följaktligen). I dessa maskiner slipper man också som bekant en hel del service och underhållskostnader då det helt enkelt rullar och lyfter med färre delar som kan slita och behöver bytas ut. Som vanligt är tillverkarna lite vaga när det kommer till hur länge maskinerna rullar på en laddning. Bobcat hävdar att en laddning håller en "normal" arbetsdag, beroende på, som det heter. Men den går att snabbladda också, och då för en extra period på fyra timmar.

Elektrisk Bobcat lanseras

Tekniken att med hjälp av avancerade dator­program och en gigantisk 3D-skrivare bygga i betong är under utveckling världen över. Men hur kommer den printade betongen att användas i kommersiell skala och vem är det som kommer att äga och hantera utrustningen? 

Maskinentreprenören har frågat entreprenörer och forskare och de är eniga; betongutskrifter är en del av vår framtid och det kan mycket väl bli just maskinentreprenörer som sköter jobbet.

På en tomt i Tumba står Sveriges första 3D-printade hus. Det är uppfinnaren och entreprenören Tobias von Haslingen som efter flera års utvecklingsarbete rest sina första väggar.

– Intresset har varit jättestort. Jag har haft alla de stora aktörerna på besök, berättar han.

Arbetet med att ta fram en 3D-printer började 2015 då Tobias von Haslingen just byggt ett hus och upptäckt hur dålig noggrannhet det var i bygget. Det borde gå att göra bättre tyckte han. Först konstruerade han tillsammans med en kompanjon själva skrivaren, prototyp efter prototyp. Sedan var det dags att ta fram en betong lämplig för utskrift. Nu har han printat starten till ett 24 kvadratmeter stort hus med 2,5 meter höga väggar och tvekar inte om framtiden.

– Nästa år skriver jag ut villor och året därpå radhus.

Fördelarna med printad betong är en enligt ​Tobias von Haslingen att man kan arbeta med betong​ med hög tryckhållfasthet och därmed skapa smalare och tunnare konstruktioner. 

– Då minskas åtgången av betong rejält. Idag överdimensioneras mycket och det rimmar illa med att vi måste minska cementanvändningen för att bli mer hållbara. 

– Egentligen är det inte 3D-printingen i sig som är det stora. Vi bygger fel för 111 miljarder kronor om året idag. Med hjälp av robotisering kan vi skapa ett annat sätt att bygga, som blir mer rätt och mer hållbart. 

Tobias von Haslingen är helt övertygad om att vi står inför ett paradigmskifte inom byggandet och att det kommer att gå fort, han poängterar att teknikutveckling inte är linjär utan exponentiell.

– Vem som kommer att hantera till exempel betongskrivarna är en jätteintressant fråga. Jag tror att det antingen är en byggfirma eller entreprenadfirma, som vill gå lite längre upp i värdekedjan. Men det kan också vara så att det kommer helt nya företag som bara gör detta. Till en början kommer vi att se en så kallad disruption, jämför med vad som hände företaget Kodak när de digitala kamerorna kom.

I Sverige är Tobias von Haslingen och hans företag Concreteprint ännu unika. I Danmark har Henrik Lund-Nielsen och företaget Cobod International A/S kommit det avgörande steget längre – de har börjat sälja sina betongskrivare.

– Vi har sålt över 30 skrivare hittills, berättar Henrik Lund- Nielsen och tillägger att företaget dubblade sin omsättning 2020 och tredubblar 2021. 

– Vi har gått från nio till 65 anställda på två års tid och har sålt utrustningar till samtliga kontinenter utom Australien. Våra skrivare bygger fundament till vindkraftstorn, hus i Afrika, samt vanliga hus i en, två, och tre våningar. I december lanserar vi tillsammans med cementbolaget Cemex en ny betong som till 99 procent består av lokal cement och ballast samt enbart en procent additiv. Det innebär att automatiserad tillverkning av hus kan konkurrera kostnadsmässigt med konventionell tillverkning.

Enligt Henrik Lund-Nielsen är 3D-printing en mycket viktig del av framtidens husbyggande och lämpar sig för alla typer av byggnader. Hans kunder är tillverkare av fabrikstillverkade betongelement, byggföretag, betongföretag och forsknings- och utvecklingsinstitutioner. Att även maskinentreprenörer skulle kunna ge sig in i leken tycker han låter rimligt. 

– Men man måste vara medveten om att det är en komplicerad teknik att lära sig. 

Johan Silfwerbrand är professor inom betongbyggnad vid KTH och även han ser fördelar med 3D-printing och övrig automation inom byggandet.

– Jag tror att det kan spara arbetskraft, till exempel för att man kan 3D-printa gjutformar och därmed slippa bygga formar. Men ännu viktigare är att vi kan få en större hållbarhet i och med att byggfelen blir färre och att vi därmed sparar på cementen. 

Just nu driver KTH forskning i området och har även samarbete med Tobias von Haslingen. Fram­över planeras ett försöksprogram för att titta på ett femtontal frågor rörande 3D-printing.

På frågan om vilken aktör som Johan Silfwerband tror kommer att arbeta med den nya tekniken svarar han att det nog kommer att krävas samverkan.

– Många behöver vara involverade för till exempel att ta fram robotar och nya betongrecept för beställare och entreprenörer att välja mellan. Jag kan absolut tänka mig att maskinentreprenörer med sin erfarenhet av tyngre maskiner kan ha en sån här skrivare i sin maskinpark.

Han får medhåll av kollegan David Andréen som är universitetslektor vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH. 

– Ett exempel är när man ska lägga dagvattenledningar i gatan och kommer till en komplicerad korsning. Då kan en 3D-printer snabbt skapa en lösning. Just inom anläggning finns det ekonomiska möjligheter för den här tekniken. 

Tillåter ökad digitalisering och mer komplicerad design, vilket kan ge minskad cementförbrukning och miljöfördelar. Formarbete kan undvikas och man sparar därmed arbetskraft. Ledtider kan minska liksom materialåtgång samt kostnader för verktyg under tillverkning. Kan även ge förkortade byggtider.

Tredimensionell utskrift av betong, 3DCP

Forskare och entreprenörer som Maskinentreprenören talat med är eniga, nu står vi inför en automatisering av byggandet. Och det går fort. Inom ett femårsperspektiv kan det dyka upp 3D-printade byggnader i Sverige.

Dags att köpa 3D-skrivare till maskinparken?

På ABT Betong i Norrsätra strax nordost om Sollentuna centrum håller Patrick Johansson som bäst på att spola rent i skopan på en Cat 938M mellan två körningar. Hans jobb är att mata anläggningen med råvaror och se till att allt flyter som det ska i produktionen. 

Om och om igen fylls och töms den stora tvångsblandaren, som i cykler om bara knappt två minuter förvandlar en blandning av sten, cement och flytande kemikalier till färdig betong. Årligen lämnar nästan 40 000 kubikmeter betong anläggningen och körs i bilar till byggen både norr och söder om Stockholm. Det finns också planer på att utvidga verksamheten de kommande åren.

– Vi startar en ny anläggning i Södertälje i vinter och arbetar på att etablera oss i både Örebro och Göteborg, avslöjar vd Joakim Larsson. 

Det har snackats mycket om cement på sista tiden. Att det gråa pulvret medför en stor miljöpåverkan, både vid brytande och tillverkning, har nog ingen undgått att bli varse. Runt om i världen pågår åtgärder för att gå över till hållbar energi vid tillverkningen. Flera tillverkare utvecklar dessutom metoder för så kallad ”Carbon Catching” som ska binda den koldioxid som oundvikligen frigörs i processen.

Samtidigt har vi ett mycket osäkert läge angående tillgången på cementens råvara, kalken. Sverige konsumerar till en övervägande del cement av kalk bruten på hemmaplan. Och tillika tillverkad av en dominerande aktör i en enda anläggning. När tillgången på kalk nu hotas hamnar hela Sveriges bygg- och anläggningsbransch i en situation som är skrämmande lik limbo.

När ABT Bolagen AB och Joakim Larsson började fundera på att tomten vid en av deras krossanläggningar norr om Stockholm lämpade sig bra för betongtillverkning var dagens cementkris ännu inte aktuell. Det handlade mer om att utnyttja möjligheterna i tomtens placering.

– Strax nordost om Sollentuna centrum hade vi en tomt som passade utmärkt för betongtillverkning. Här pågick krossverksamhet och det fanns plats över för något mer på tomten. Läget är dessutom mycket bra. Jag skulle vilja säga att det här området är norra Stockholms knutpunkt. Vi har nära till bygget av förbifarten, norrortsleden är inom räckhåll liksom storstäderna Stockholm och Uppsala. Det är ju ingen slump att Brandkåren Attunda placerats i området, konstaterar Joakim Larsson.

ABT Betong AB, ägs till 50 procent av ABT Bolagen AB samt till 50 procent av tyska cementtillverkaren Schwenk. Tillverkar betong utanför Sollentuna sedan 2017. Företaget har sju anställda och omsatte 2020 60 miljoner kronor.

ABT Betong AB

Och han borde veta vad han talar om. Med snart ett kvarts sekels yrkes­erfarenhet inom betong i bagaget hade Joakim Larsson inga problem med att se möjligheterna för den centralt placerade tomten. Logistik är nämligen av största vikt när betong ska blandas och transporteras. Fabriken måste ligga på rätt plats, för i den här branschen är tid verkligen pengar.

– Det kändes som en bra idé för företaget att förädla tomten genom att skaffa tillstånd för betongtillverkning och på så sätt öka dess värde. Men vi såg inte att det var vi som skulle tillverka betongen och gjorde därför förfrågningar till andra bolag om de var intresserade, men till slut blev det ändå vi som själva drog igång.

Den nya anläggningen stod klart 2017 och i samma veva startades dotterbolaget ABT Betong AB med Joakim Larsson som vd. Moderbolaget ABT Bolagen är som namnet antyder ett företag med flera verksamheter, men med ett tydligt fokus på logistik. 

– Det handlar om bygglogistik, företaget sysselsätter cirka 150 schaktbilar samt har egna tippar och terminaler. Även en viss entreprenadverksamhet ryms i företaget, men den består till största delen av byggledning.

Moderbolaget grundades 1985, har idag 75 anställda och sysselsätter totalt cirka 400 personer om maskinförare och chaufförer hos alla samarbetspartners räknas in. Betongbolaget har idag sju anställda och omsätter cirka 60 miljoner kronor.

Redan när den nya verksamheten planerades var Joakim Larsson helt inställd på att använda sig av cement från andra leverantörer än de gängse.

– Jag ville inte sitta i samma båt som mina konkurrenter. Jag ville kunna säga till mina kunder att vi har en annan cement, visa att vi sticker ut från mängden. Det var vid den tiden som det blev känt att Cementa tänkte lägga ner sin tillverkning på Öland och det kändes som en risk. Jag ville verkligen inte hämta mina ägg ur samma korg som alla andra.

Sagt och gjort, de första åren köptes cementen från mexikanska Cemex. När deras skandinaviska och baltiska del 2019 köptes av tyska cementtillverkaren Schwenk passade Joakim Larsson på att närma sig sin nya leverantör.

– Jag föreslog att de skulle köpa halva vårt bolag, berättar han. Det kändes bra att ha en drake i ryggen, speciellt en som vill sälja cement. Det kunde hjälpa oss att växa fortare och naturligtvis känns det beslutet riktigt bra idag.

Att ABT Betong idag är till hälften ägt av Schwenk skapar en trygghet. Det är klart att telefonerna har ringt extra mycket sedan cementkrisen startade, och flera kommenterar att företaget nu bara har att tälja guld. Men Joakim Larsson är trots fördelarna för det egna företaget inte odelat positiv.

– Jag kan inte skratta åt det som händer, jag ser ju att det inte är bra och det är för kortsiktigt att bara titta på vår situation just nu. Det finns tyvärr flera företag bland våra kunder som nog inte riktigt förstår vad det här kan leda till. Det går inte att bara åka till Europa och hämta mer cement. Ingen sitter med marginaler, varken i tillverkning eller i båtar för ökade transporter.

Jag ville verkligen inte hämta mina ägg ur samma korg som alla andra.

Joakim Larsson poängterar att cementbranschen har en inbyggd tröghet som gör att nya tillverkningsanläggningar tar tid att starta. Det handlar om nya tillstånd och om komplexa anläggningar. Ett par års startsträcka är oundviklig menar han, men tillägger att detta även kan få positiva konsekvenser.

– Långsiktigt kan det bli bra. Om till exempel Schwenk kan växa tack vare det här ger det fler aktörer på marknaden och ett minskat monopol. Monopol är aldrig bra, inte minst för samhället.

– Tänk bara på riskerna i att försörja landet från en dominerande anläggning. Det räcker med en brand, eller en terrorattack, så kan vår svenska cementförsörjning slås ut. Det skulle påverka hela den svenska ekonomin och lite av det ser vi nu i och med cementkrisen. Det kommer att bli flera konkurser hos företag som sitter med kontrakt och drabbas av viten och det kommer att bli mycket jobb för juristerna.

Att betong har en rykande åtgång illustreras tydligt av den aldrig sinande strömmen betongbilar som rullar in på det inhägnade området och backar in under blandarens utlopp. Hela 400 olika typer av betong finns i receptbanken och nästan hela produktionen är automatiserad. Bara Patrick Johansson ser till att fickorna med olika typer av ballast är fulla så rullar produktionen på med centralstyrd automatik. 

Vi i Sverige vill ju alltid vara så bra på allting, men personligen tycker jag att man gör det för avancerat.

När den tre kubikmeter stora tvångsblandaren fyllts med ballast, cement, kemikalier och vatten tar det bara 60-90 sekunder att blanda smeten. Processen följs av Martin Beckman och Ivan Kuzmanović på stora skärmar inne på kontoret som ligger strax intill. En av skärmarna visar en bild i realtid från en kamera inne i blandaren. Andra skärmar visar vilket recept som blandas, vad vågarna rapporterar och hur stort motståndet är inne i själva blandaren. Allt för att processen ska vara så säker som möjligt. Betongtillverkning är under-kastad noggranna certifieringar och kvaliteten måste kunna garanteras. 

ABT Betongs cement kommer från Schwenks fabrik i Lettland. Den är enligt företaget en av Europas modernaste och använder sig till 85 procent av alternativa bränslen. Anläggningen i Sollentuna, samt transporterna, är även de miljöklassade vilket innebär att hela anläggningen är miljöcertifierad. Samtidigt arbetar moderbolaget Schwenk aktivt med frågan om carbon catching.

– Vi börjar se en efterfrågan från kunderna på miljöklassad betong, berättar Joakim Larsson. Det innebär att vi får en motivation att arbeta med miljövarudeklarationer, EPD:er. Men det är dyrt, det kostar 100 000 – 150 000 kronor att ta fram en EPD, som sedan gäller för en familj av fem betongrecept. 

– Processen är igång, men det går för fort tycker jag. Vi, och Svensk Betong, vet inte ens riktigt hur man tar fram EPD:er. Kundernas efterfrågan sätter press på saker, men vi skulle vilja ha en övergångstid eftersom vi som ett litet bolag absolut inte har tillräckliga resurser. Det blir en skev konkurrenssituation mellan stora och mindre bolag.

– Vi i Sverige vill ju alltid vara så bra på allting, men personligen tycker jag att man gör det för avancerat. Det vore bättre om man istället gjorde det enklare så att 90 procent kunde dra igång direkt.

Samtidigt som Joakim Larsson känner sig stressad av samhällets/kundernas krav på miljövarudeklarationer och en mer miljöanpassad cement- och betongtillverkning kan han inte tycka annat än att utvecklingen är positiv. 

– Vi sitter ju bokstavligen i sjön om vi inte gör något och jag tror dessutom att vi inom betongindustrin måste se till att agera fort så att marknaden inte går ifrån oss. Om vi inte löser det här kanske man börjar använda sig av andra material istället. 

Patrick Johansson är i full färd med att fylla ballast i rätt fickor.

Går egen väg för minskad risk

Site East fick priset för en offensiv hållbarhetsambition och många unika lösningar som inneburit att koldioxidutsläppen minskat med 75 procent. Skellefteå Site East har drivits av Skanska i samarbete med Skellefteå kommun i syfte att möta efterfrågan på ny och hållbar industrimark i Skellefteå.

Allt arbete har utgått från en klimatkalkyl som ger en bild av projektets klimatpåverkan under byggskedet i form av koldioxidutsläpp och andra växthusgaser. Här har stubbar setts som en resurs istället för avfall, vegetationsavtäckningen har återanvänts som byggmaterial, sand och grusig morän sorterats och återanvänts som kringfyllnadsmaterial, morän har använts som fyllning på tomter och berg som schaktats har krossats och återanvänts. Alla arbetsplatsfordon drivs av el eller HVO.

– Jag är glad och stolt över att vi tillsammans har lyckats genomföra Site East-projektet på ett så bra sätt att vi nu får denna utmärkelse. Alla involverade har arbetat hållbart och innovativt under hela resan, helt i enlighet med vår vision. Samarbete, vilja och kompetens har varit nycklarna till framgång, säger David Nordberg, projektchef, Skanska Sverige AB.

David Nordberg, projektchef, Skanska Sverige AB.

HVO och elmaskiner fick miljöpris

Informationen kan även kopplas till förvaltningssystem och BIM-modeller och på så sätt förenkla tillståndsbaserat underhåll.

– Trafikverket har redan en hel del data, till exempel om underhåll och från inspektioner. Med hjälp av sensorerna kommer vi kunna lägga på ytterligare en dimension med data och lära oss känna igen signaler som visar statusen på en spårväxel och när ett fel är på väg att uppstå, säger Annika Jahnke, Chief Connected Asset Analyst på Vossloh Nordic.

Genom att analysera förändringarna i spårväxlarnas accelerationsprofiler – det vill säga vibrationer som orsakas av tågets längd, axelavstånd och antal vagnar och hur vibrationerna fortplantas genom spårväxeln – och koppla dem till händelser som till exempel slitage av makadamen under spåret – kan man förutsäga fel redan innan de uppstår.

– När underhållet optimeras så förhindrar vi inte bara oplanerade avbrott och ökar banans tillgängligheten. Vi undviker också att underhåll genomförs onödigt tidigt. Det är ett väldigt kraftfullt verktyg som ger omfattande besparingar. Exakt hur mycket pengar man kan spara vet vi om några år, säger Annika Jahnke.

Sensorer möjliggör tillståndsbaserat underhåll, sparar tid och pengar samt undviker oplanerade driftstopp.

Järnvägsunderhållet digitaliseras

Långsamt och mycket försiktigt petar Krister Karlsson undan lite grus med skopan. Schakten ligger öppen åt höger och vänster, men en bit mitt fram är fortfarande ogrävd. Här korsar kablar och handlaget måste vara fjäderlätt. Krister tar en paus och Bo Månfagher tar till spaden för att lirka undan lite material och blottlägga varningsband och kabel.

– Typiskt att vi kommer efter både Eon och fibergänget, skrattar Krister Karlsson. Det hade ju varit lite lättare om vi, som ska djupast, hade varit här först.

Men livet ska inte alltid vara enkelt, snart hänger kablarna fritt i luften och schakten är klar att ta emot sitt innehåll, rör för vatten och avlopp till och från byborna i öländska Långrälla.

Utan vatten stannar all verksamhet och på Öland vet man hur det känns. Vattenkriserna har avlöst varandra sommar efter sommar och företag, fastboende och sommarboende har alla fått känna av hur vattenransonering drabbar livet. När det var som värst kom dricksvattnet i tankbilar från fastlandet.

För att hantera problemet valde Mörbylånga kommun redan 2014, två år före Ölands stora vattenkris 2016, att skapa en VA-plan. Målet var att planen skulle prioritera både miljö och människors hälsa berättar Billy Gidö, projektledare vid Mörbylånga kommuns tekniska avdelning.

– Det som egentligen triggade igång arbetet med VA-planen var att många ringde och frågade när de skulle få kommunalt vatten. Vi behövde därför göra en tidsplan för utbyggnaden och naturligtvis får de som efterfrågat kommunalt vatten nu även avlopp på köpet.

Alla har varit med och sett hur underlaget skapades och det innebär att man fått förståelse för hur det tagits fram och varför vissa lösningar ser ut som de gör.

Sedan 2014 har ett avloppsreningsverk byggts om till pumpstation och tre nya vattenverk byggts. Ett av dessa vattenverk kom som ett resultat av den första stora vattenkrisen 2016 då kommunen tog ett radikalt grepp och valde att bygga ett avsaltningsverk som gör dricksvatten av havsvatten.

– Politikerna som tagit VA-planen är mycket angelägna om att vi håller takten och med vissa omtag gör vi det, kommenterar Billy Gidö och lägger till att kontinuerliga kontroller görs för att utbyggnaden ska flyta som planerat.

Nu pågår arbetet att ansluta även landsbygden till de nya anläggningarna. Flera olika projekt avlöser varandra och just nu pågår arbetet med att ansluta de tre byarna Västra Malmen, Gunnarstorp och Långrälla till kommunalt vatten och avlopp.

Här ska 73 hushåll sammanbindas med åtta kilometer schakt. Avloppsledningarna går via en pumpstation vidare till avloppsreningsverket i Färjestaden och vattnet kommer från kommunens vattentäkt i närliggande Tveta.

– Just det här området är ungefär två kilometer i diameter och det finns flera olika typer av fastigheter, lantbruk, äldre och nyare året runt hus samt sommarhus, säger Jörgen Håkansson som nyligen börjat som kommunens projektledare för VA-projektet.

Han berättar att Mörbylånga kommun är expansiv och att det byggs mycket runt om i kommunen. Det handlar både om sommarboenden och fasta boende.

– Folk börjar få upp ögonen för att det fungerar bra att pendla till Kalmar och övriga fastlandet härifrån.

Att de nya VA-anslutningarna inte bara handlar om att tillgodose den nuvarande befolkningen och dess verksamheter på ön är alltså tydligt. Det handlar också om att ta höjd för bygdens resa mot framtiden.

Kommunalt VA till Västra Malmen, Långrälla och Gunnarstorp

Projekt för att ansluta 73 fastigheter till kommunalt vatten och avlopp. Totalt åtta kilometer schakt, instick med brunn och ventiler vid tomtgränser, tre tryckningar under väg, en pumpstation, med mera. Budget i nuläget cirka 25 miljoner kronor.

Fakta

Projektet i att ansluta Västra Malmen, Långrälla och Gunnarstorp inleddes redan i slutet av 2019 då upphandlingen inleddes. Första skopan sattes i backen i mars 2021 och om allt flyter enligt plan kommer arbetet att vara klart framåt årsskiftet. Som projektet ser ut just nu kommer den totala summan att landa på cirka 25 miljoner kronor. 

Uppdraget gick till Älmby Entreprenad AB som är på plats med tretton personer. 

– Vi har två arbetslag med en hjul-grävare, en bandgrävare och två rörläggare vardera. Dessutom har vi ett servicegäng med en hjulgrävare och en rörläggare samt en dumper och en hjullastare med en förare för att sköta alla transporter, berättar Mattias Lindborg som är platschef för Älmby Entreprenad på projektet.

Redan från början var det klart att projektet skulle drivas som en samverkansentreprenad mellan kommunen och entreprenören.

– Vi bestämde oss för den modellen eftersom vi låg lite efter i schemat och räknade med att vinna tid på det sättet, berättar Billy Gidö. Det blir som att ett steg försvinner, vi handlade upp entreprenaden direkt, entreprenören handlade upp en konsult och sedan gjorde vi allt tillsammans.

Den här gången gick alltså kontraktet till Älmby Entreprenad som i och med entreprenadformen var med redan från projektets inledande skede. Älmby Entreprenad anlitade i sin tur Norconsult AB för projekteringen.

– Vi började med att titta på vad som skulle göras. Entreprenören, projektören och kommunen, vi var ett helt gäng som besökte området tillsammans.

– Det blev en riktigt bra process där vi från kommunen visade på det generella som skulle göras. Projektören tittade på höjder, ledningsläggning med mera och entreprenören kunde under hela processen komma med praktiska kommentarer om hur dragningen kunde anpassas till platsens fysiska förutsättningar. Det kunde handla om stenmurar som måste tas hänsyn till eller trånga passager där det inte gick att svänga en skopa.

Enligt Billy Gidö uppnåddes målet att spara tid. Han menar att det tidiga planeringsskedet visserligen tagit något längre tid än vi en vanlig entreprenad, men att den tiden med råge sparats in under själva utförandet. Han menar också att samverkansentreprenaden i det här fallet fungerat som en lärandeprocess för samtliga inblandade parter.

– Alla har varit med och sett hur underlaget skapades och det innebär att man fått förståelse för hur det tagits fram och varför vissa lösningar ser ut som de gör. 

Jörgen Håkansson har tagit över som projektledare inom Mörbylånga kommun och håller helt och hållet med Billy Gidö om att samverkansentreprenaden visade sig vara en lyckad arbetsmetod.

– Eftersom vi gjort projektet tillsammans har vi använt utförandeögon redan från början. Därför har det blivit väldigt lite ändringar.

Deras kunskap kompletterar byggarbets­miljö­samordnarens och ger en bättre arbetsmiljöplan.

Älmbys platschef Mattias Lindeborg och arbetsledare Paul Schill är helt eniga med Jörgen.

– Det har varit en enorm fördel, vi har sluppit problem i produktionen, eftersom de redan är belysta och genomgångna, konstaterar Paul Schill.

För Paul Schill är det första gången som han arbetar i en samverkansentreprenad medan Mattias Lindborg har gjort det en gång förut. Ingen av dem kan se några problem med arbetsformen, bara fördelar. Båda nämner att kommunikationen med markägare som berörs av projektet har varit mycket god och får medhåll av Jörgen Håkansson.

– Eftersom markägare och entreprenörer träffades tidigt i processen och gemensamt diskuterade sig fram till lösningar har det fungerat mycket bra, konstaterar han. Det var inte någon ny spelare som dök upp när entreprenören kom.

Mattias Lindborg menar att den goda dialogen inom projektet även är viktigt för den egna arbetsstyrkan.

– Vår personal vet varför ledningarna dras som de gör och det upplevs inte som om någon långt borta styr verksamheten.

Jörgen Håkansson poängterar att det finns ännu en mycket tungt vägande fördel med arbetsformen.

– Det blir lättare att ta hänsyn till arbetsmiljön när de som ska utföra arbetet är med redan i projekteringsskedet. Deras kunskap kompletterar byggarbetsmiljösamordnarens och ger en bättre arbetsmiljöplan. 

Samtliga inblandande är eniga om att arbetsformen uppfyllde kommunens önskemål om att spara tid. Man är dessutom eniga om att den dessutom inneburit betydligt färre ändring och tilläggsarbeten (Ätor).

– Från beställarhåll brukar vi räkna med 10–15 procents påslag för ätor, den siffran är ju rejält kapad här.

För Johnny Svensson, som nyligen sålt sitt företag Älmby Entreprenad till Eleda Infra Service Group men arbetar vidare i företaget, är samverkansentreprenad en riktigt bra kontraktsform.

– Vi har tidigare gjort samverkans-entreprenader vid några få tillfällen och då fungerade det riktigt bra. Projekten som vi har med Mörbylånga kommun ser jag som en framgångssaga. Jag vet att det finns partneringprojekt som spårat ur, men vi ser bara positiva effekter.

Även Johnny Svensson menar att samverkansentreprenadens projekteringsprocess resulterar i smartare lösningar och betydligt mindre risk för ätor. Han ser också en sporre i kontraktsformen.

– Om vi kommer under budget får vi behålla 20 procent av beloppet. Om vi till exempel kommer under budget med tre miljoner på ett stort projekt får vi behålla 600 000 kronor av det. Dessa pengar hamnar på sista raden och kan innebära 2-3 procent bättre resultat.

Han uppskattar också den öppna arbetsformen som innebär att det hela tiden finns full insyn från uppdragsgivaren och menar att det gör det lättare att arbeta på löpande räkning. 

– Men man får inte glömma att den här arbetsformen bygger på att man hela tiden har förtroende för varandra, poängterar han. Men den gör det farligt att försöka mygla, vilket är mycket bra.

Paul Schill från Älmby Entreprenad och kommunens Jörgen Håkansson är eniga om att samverkans­entreprenaden inneburit stora fördelar 
för projektet.

Snabbare och bättre med samverkan

Siffrorna är skrämmande. Avgrävda kablar kostar årligen 400 miljoner kronor i reparationskostnader, 300 miljoner kronor får entreprenörerna själva stå för. Siffrorna kommer från samarbetsprojektet Grävallvar som poängterar att de avbrott som sker ofta drabbar viktiga samhällsfunktioner och att den totala kostanden för samhället därmed är betydligt större.

Det är alltså inga små saker vi talar om. Att Grävallvar dessutom tvingas konstatera att hälften av alla skador sker vid arbeten där ingen ledningsanvisning utförts är ett faktum som behöver ändras.

Med hjälp av Ledningskollen kan alla som ska sätta skopan i backen få hjälp att i förväg undersöka vad som döljer sig under ytan. En ledningsanvisning utförs genom att samtliga nätägare inom det aktuella området kontaktas och får uppge hur deras ledningar är dragna. I vissa fall sker en utsättning på plats och när allt är klart skickas informationen via e-post till den som begärt ledningsanvisningen.

För att underlätta hanteringen av all information har företaget Geomatikk tagit fram en app som sammanställer resultatet av ledningsanvisningen.

– Om flera nätägare är närvarande i området kan det handla om många mail att hålla koll på för entreprenören. Med appen GeoDig samlas all information på ett ställe, berättar Per Magnusson som är Produktansvarig Ledningsanvisning vid Geomatikk. 

Per Magnusson berättar att det länge funnits tankegångar inom Geomatikk att ta fram en produkt som underlättar informationshanteringen kring ledningsanvisningar. Företaget, ett privatägt norskt företag som varit verksamt i Sverige sedan 2013, arbetar med att skydda nedgrävd infrastruktur. Detta sker genom ledningsanvisning, inmätning och dokumentation av ledningsnät.

Varje år hanterar Geomatikk cirka 200 000 ledningsanvisningar i Sverige och har fler än 150 nätägare anslutna till sin tjänst. Företaget finns representerat över hela Sverige och har drygt 300 medarbetare.

– Vi har använt appen under två års tid i Norge och lanserade den i Sverige i juni i år. Här har den redan laddats ner 3000 gånger, jag kan inte säga hur många ärenden som hanterats hittills via appen, men vi kan se att många är kvar och gillar den, vilket vi naturligtvis tycker är mycket positivt.

Inför ett grävarbete kommer arbetsgången även i fortsättningen vara att man först tar kontakt med Ledningskollen för att starta ett ledningsanvisningsärende. När ärendet är startat finns det i appen GeoDig. Efter att ha laddat ner appen i telefonen, eller datorn, måste man logga in för att komma åt informationen.

– Vår målsättning har varit att göra appen så enkel som möjligt att hantera. När man loggar in behöver man bara skriva in den e-postadress som användes när man kontaktade Ledningskollen, sedan trycker man på en knapp i appen för att skapa ett lösenord, som sedan används för att logga in.

Väl inloggad har användaren tillgång till all information som skapats i ärendet. Här finns kartor, uppgifter om vad som är registrerat i Ledningskollen och dokumentation av utsättningen i realtid.

– Grundtanken är att GeoDig bara ska visa det viktiga och vi har hela tiden haft ambitionen att skapa ett gränssnitt mot användaren som är så tydligt och enkelt att använda som möjligt. Till exempel har vi valt att använda oss av visuella signaler som rött, för det som ännu inte är färdigt, och grönt för de områden som är klara för grävning. 

På en kartbild visas röda och gröna platsmarkörer och genom att trycka på dem erhålls information om ärendet. Genom att trycka på ärendenumret erhålls detaljerad status för ärendet. Om utsättning inte är klar visas en röd symbol på kartbilden, när den blir grön är utsättning klar.

För att underlätta kan större ärenden delas upp i flera olika geografier som man kan växla mellan. Det går också att välja om man vill visa enbart sina egna ärenden eller den egna organisationens samtliga ärenden.

I appen finns uppgifter om de olika nätägare som är aktuella i området. Det är dock viktigt att veta att Geomatikk visserligen har ett stort antal av Sveriges största nätägare anslutna, men att det finns nätägare som inte är Geomatikkanslutna som entreprenören inte får glömma.

– Det innebär att man även måste ha koll på övriga nätägares svar på mail och i Ledningskollen, det kan dyka upp information från nätägare som inte är anslutna till oss och därmed inte syns i appen, konstaterar Per Magnusson.

För att under hela processen ha ansvarsfrågan så klar som möjligt finns en rad funktioner där användaren uppmanas att godkänna villkor respektive kvittera mottagen information.

Om en avgrävning trots allt inträffar har appen även en funktion för att rapportera detta.

– Vi arbetar hela tiden med att utveckla applikationen, berättar Per Magnusson och tillägger att kontakter med användarna då är mycket betydelsefulla.

– Jag är helt säker på att vi med tiden helt kommer att ersätta käppar och sprej med digitala hjälpmedel. Till exempel går det inte i dagsläget att mata in informationen från appen i maskinstyrningen, men på sikt vill vi kunna erbjuda den typen av tjänster. 

App för mobiltelefon och dator som visar aktuell information om resultatet av 
 Ledningskollens ledningsanvisning. Lanserades av Geomatikk i juni och har hittills laddats ner över 3000 gånger.

GeoDig

En skärmdump från appen GeoDig visar klart och tydligt var ledningar ligger och när det är klart för grävning.

Gratisapp mot avgrävningar

Maskinerna som Volvo nu skickar för skarpa tester inom cementindustrin passar ovanligt bra där. Maskinerna är tystare och mer miljömässigt hållbara än konventionella maskiner. Anses säkrare och samtidigt nu den första CE-certifierade elektriska och autonoma transportlösningen för dagbrotts och cementindustrin.

- Vårt gemensamma projekt med Holcim demonstrerar en hållbar transportlösning som är kommersiellt gångbar och kombinerar den senaste tekniken inom digital kommunikation, automation och elektrifiering, säger Nils Jaeger, vd för Volvo Autonomous Solutions. Tack vare starkt samarbete mellan två dedikerade företag har vi möjligheten att tillsammans presentera en hållbar framtid genom att implementera vår lösning i en verklig miljö.

Att det blir Holcim som satsar ihop med Volvo är inte så överraskande. Bolaget har som central affärsidé att jobba hårt och brett med miljöfrågor. Holcim har sedan 2019 drivit samtliga sina anläggningar med förnyelsebar energi och använder uteslutande grön energi för sina eldrivna fordon, däribland elektriska betonglastbilar som redan är i bruk.

Volvos autonoma dumperlösning vinner terräng och blir allt mer kommersiellt gångbar. Testerna i Sverige med Electric site har gett erfarenhet och utveckling.

Volvos smarta elmaskiner till cementindustrin

Platsen är Nässjö. Årstiden är tidig höst, det är måndagskväll och klockan närmar sig åtta. Solen har precis gått under horisonten och det är dags för Thom, Arvid och Ken att inleda ännu en arbetsvecka. 

Tillsammans med arbetsledare och ännu ett arbetslag har de just haft veckans inledande möte. Förra veckans arbetslag lämnade platsen vid soluppgången samma dag och nu är det dags för nästa sjudagarslag att ta över. 

Det knäpps upp några burkar cola och fokus riktas mot arbetsledaren Kim Rådeborn som går igenom vad som väntar i veckan. När mötet är över beger sig arbetslagen ut mot nattens arbetsplatser. Från etableringen i centrala Nässjö, där både maskiner, materiel och husvagnar huseras, styr man mot olika mål i det komplicerade rälsnät som utgör den småländska järnvägsknuten.

Ännu en natt med spännande utmaningar och kluriga problemlösningar väntar.

För tågåkande svenskar är ”Nästa Nässjö” ett välkänt utrop. Redan i mitten av 1870-talet började tågen rulla på den då privatbyggda banan mellan Nässjö och Oskarshamn. Vid samma tid inleddes byggandet av flera banor, som ekrar ut från ett hjulnav pekar de mot Jönköping, Vaggeryd, Sävsjö, Vetlanda, Eksjö och Tranås. Den småländska järnvägsstaden Nässjö såg dagens ljus.

Med åren har det svenska järnvägsnätet vuxit i etapper och likaså har dess teknik utökats bit för bit. Nu står stora delar av dess signalsystem i behov av att bytas ut mot modernare system. Vi resenärer ska i framtiden slippa utropet ”Försening på grund av signalfel”.

Christoffer Crafoord är tillförordnad projektchef för ERTMS-programmet inom Trafikverket. ERTMS är förkortning för European Rail Traffic Management System och ett EU-gemensamt signalsystem.

– Vi räknar med att cirka tio procent av våra ställverk har nått sin tekniska livslängd idag och om fyra år har 25 procent nått den punkten, berättar han. 

Det nya systemet kommer naturligtvis att vara datoriserat och består av två huvuddelar, en signalanläggning och ett tågskyddssystem. Tekniken blir modernare och antalet ställverk i Sverige minskar från 760 till cirka 160, vilket minskar behovet av underhåll och ökar driftsäkerheten. Samtidigt möjliggör ERTMS även övergången till höghastighetståg.

– Utmaningarna i genomförandet är att orsaka så få störningar som möjligt för tågen och att hålla en rimlig budget, konstaterar Christoffer Crafoord och tillägger:

– Det kommer att behövas många entreprenörer med kompetens inom järnvägsanläggning eftersom arbetet kommer att pågå parallellt på flera ställen i Sverige. Det blir en spännande utmaning.

”Utmaningarna i genomförandet är att orsaka så få störningar som möjligt för tågen och att hålla en rimlig budget.”

Tobias Lindblad är Affärsområdeschef Järnväg vid NVBS Rail AB, som är underentreprenör åt NRC Group Sverige och har kontraktet på mark och kanalisation vid ERTMS Nässjö. Företaget var av olika orsaker inte med från upphandling utan har kommit in i projektet något senare. 

– Vi kom ändå in ganska tidigt i projektet och för att hålla tempot uppe tog vi över flera av de inhyrda resurser som redan var anlitade. I nuläget har vi cirka tolv tekniker/maskinförare och fyra tjänstemän för våra delar i detta uppdrag. Vi har försökt att hålla nere antalet inhyrda företag för att ha kontroll över helheten.

Totalt är kontraktet på 40 miljoner kronor och omfattar de markarbeten som krävs för att bygga det nya signalsystemet, det vill säga kanalisation utmed spåren, fundament för tavlor och skåp, finkanalisation samt rör och brunnar. 

Tobias Lindblad menar att NVBS sätt att arbeta är unikt och att arbetsmetoden visat sig fungera bra både på hemmaplan i Sverige och i Norge.

– För projektet i Nässjö har vi tillfört lite under resan eftersom vi tycker att vi är duktiga på just kanalisation och vill jobba utifrån vårt arbetssätt. 

Han berättar att NVBS grundades 2012 av bröderna David och Daniel Skalin och till en början var ett resursbolag som utförde löpande arbeten till aktörer som till exempel Infranord AB och Strukton Rail AB. Med tiden har bolaget vuxit och driver nu egna projekt inom järnväg, broar, el och gruvdrift. 

Företaget har även kontrakt för underhåll inom järnväg.

I koncernen ingår numera också företagen Elektrosignal Infra AB och Svenska Mätteknikgruppen. För ett år sedan förändrades ägarstrukturen när investmentbolag Segulah kom in som majoritetsägare. Företaget har cirka 200 anställda och omsättningen för året landar troligen kring 750 miljoner kronor.

– Magiska en miljard kronor i omsättning känns inte långt borta och som det ser ut nu kan det också komma fler förvärv, berättar Tobias Lindblad. 

– Samtidigt som vi jobbar med en slimmad organisation är vi helt säkra på att vi är här för att stanna och bygger därför på med fler medarbetare.

En av dem som är relativt ny på sin tjänst är Kim Rådeborn. Han är en av NVBS tre arbetsledare vid projektet i Nässjö.

– Jag är spårsvetsare från början, så det här med järnväg är inte nytt för mig, men det här är mitt första projekt inom mark. Jag började i maj och det är klart att mycket är nytt, men samtidigt är det mycket som jag ju känner väl igen.

Kims jobb är att hålla alla bollarna i luften. Att se till att allt löper så smidigt som möjligt när spåren väl är avstängda och arbetslagen på plats. 

– Så klart handlar det om prioritering hela tiden, förutom detta projekt har vi tre andra som löper parallellt. Målet är att se till att allt material finns på rätt ställe så att det bara är att jobba på. 

– Att arbeta på järnväg är inte som ett vanligt måndag-fredag-jobb utan här har vi bara en tidsbegränsad tillgång till spåret och därmed vårt arbetsområde. Oavsett om det handlar om två, fem eller tolv timmar måste vi göra vår insats och vara helt klara när tiden är ute. Ingen kan gå och dra benen efter sig och samtidigt gäller det att jobba säkert och inte göra något dumt.

Att slänga ur sig en klyscha som ”Ta det vackert där ute” ligger nog inte för Kim och måndagsmötet upplöses när de olika arbetslagen börjar diskutera sinsemellan om hur arbetspasset ska inledas. I luften hänger dock hela tiden en spänning, det är mycket som ska göras på en väl avgränsad tid och alla måste vara på topp hela tiden. Eller som Ken Gustafsson konstaterar:

– Det går inte att komma till jobbet och vara trött. 

Allra första uppgiften när mötet skingras är att se till att bilar och maskiner tankas. Det har varit en hel del bekymmer med stölder i Nässjötrakten på senare tid och även järnvägsprojektet har drabbats.

– Vi har blivit av med bränsle, elverk, kylboxar och grävsystem, berättar Ken. Polisen har inte fått tag i bovarna och det har gjort att vi hela tiden måste tänka oss för.

När tankarna är fyllda rullar Thom, Arvid och Ken mot kvällens arbetsplats. Det är ett enkelspår som ska få sista putsen innan kanalisationen är helt avklarad. Men innan något arbete kan påbörjas är det Tillsynsman Wikvists uppgift att ringa in och begära tillgång till spåret. Han för noggrann journal över vilka tider som gäller och när allt är klart kan Arvid med hjälp av ett kontaktdon kortsluta mellan de två rälarna.

– När vi kortsluter syns det som ett rött streck på dataskärmen som visar alla spår, berättar han. Då vet ledningen att vi är på plats och ser också exakt var vi är.

”Polisen har inte fått tag i bovarna och det har gjort att vi hela tiden måste tänka oss för.”

Att komma upp på spåret med den rälsutrustade grävmaskinen är enkelt den här gången. En bilväg korsar järnvägen just här och det är bara att rulla upp på plats. Annars kan det vara besvärligare.

– Om vi är ute i terrängen använder vi oss av stockmattor mellan spåren och lägger upp makadam på utsidan för att kunna köra på.

Solen, som nyss försvann bakom horisonten, gör sig inte längre påmind och höstmörkret lägger sig. Thom slår på full belysning på maskinen och Arvid och Ken fiskar upp sina pannlampor.

– Vi har hittat en modell där batteriet håller hela natten, berättar Ken. Vi klarar oss ju inte utan extra ljus.

En annan helt nödvändig utrustning är hörselkåporna med medhörning och telefon. 

– När Arvid och Ken har pannlamporna tända är det svårt för mig att se deras ansikten och vad de vill. Därför är vi hela tiden uppkopplade i ett flerpartssamtal med varandra, förklarar Thom. 

Återigen det förhöjda säkerhetsläget som hör samman med att arbeta i mörker och på en utsatt plats. Just i kväll finns inga andra spår i närheten, men ibland kan det vara bara några meter till aktiva spår och då gäller det att veta vad man gör.

– Det går ju inte att ta ett kliv hur som helst, säger Ken, man sitter inte och tar en kaffe på jobbet precis. 

Thom lägger till att det tighta arbetslaget är en förutsättning för att uppgiften ska vara så säker som möjligt.

– Jag och Arvid har jobbat tillsammans sedan 2017 och jag vet precis vilket rörelsemönster han har. Jag vet var jag har honom hela tiden.

På spåret är ett perfekt fungerande team avgörande. Alla måste fungera, alla måste kunna lita på varandra.

teknik

Elektrisk Bobcat lanseras

Dags att köpa 3D-skrivare till maskinparken?

Går egen väg för minskad risk

HVO och elmaskiner fick miljöpris

Järnvägsunderhållet digitaliseras

Snabbare och bättre med samverkan

Gratisapp mot avgrävningar

Volvos smarta elmaskiner till cementindustrin

Teamet är allt på spåret

Nya studentbostäder ger jobb i Uppsala

INNEHÅLL

TIDNINGEN

KONTAKT

FAKTURA