Alla artiklar som berör teknik inom vår bransch.

Under 2023 körs EC230 Electric hos ett fåtal svenska kunder i lämpliga applikationer för att sedan under 2024 rullas ut på bredare front genom olika former av hyreslösningar till kunder som har uppdrag eller arbetar i projekt där det finns krav på utsläppsfri drift.

23-tonsgrävaren, EC230 Electric, levererar samma prestanda som sin konventionella dieselmotsvarighet men utan lokala utsläpp, med avsevärt lägre buller och vibrationer och med förbättrad manövrerbarhet.

– Med lanseringen av EC230 Electric fortsätter Swecon och Volvo CE sitt fördjupade samarbete inom området elektrifiering och digitalisering. Vi kan nu möta våra kunders behov av större utsläppsfria maskiner och samtidigt fortsätta vårt gemensamma arbete att driva förändring och elektrifiering i vår bransch, säger produktchef Fredrik Askling. 

Maskinen drivs med litiumjonbatterier och har konstruerats för att klara en hel arbetsdag på åtta timmar, med en snabbladdning med hög effekt under lunchtimmen. Som allround-maskin är den konstruerad för en rad olika uppgifter, inklusive utgrävning, schaktning och planering för platsförberedelser i byggnadssegmentet, såväl som för avfalls- och skrothantering i återvinnings- och avfallssegmentet.

Nu lanseras Volvo CE:s eldrivna 23-tonnare brett i Europa.

Nu lanseras Volvos första mellanstora elgrävare

Elektrifieringen och digitaliseringen gör att behovet av kritiska metaller i EU:s fordonsflotta ökar stadigt. Dessutom är det bara en liten andel av metallerna som idag återvinns från uttjänta fordon. De eftertraktade bristmetallerna, som exempelvis dysprosium, neodym, mangan och niob, har stor ekonomisk betydelse för EU, samtidigt som tillgången på dem är begränsad och det tar tid att skala upp råvaruproduktionen. Att beroendet av metallerna ökar är därför en utmaning på flera sätt. 

– EU har ett starkt importberoende av dessa metaller eftersom utvinningen är koncentrerad till ett fåtal länder som Kina, Sydafrika och Brasilien. Den bristande tillgängligheten är både ett ekonomiskt och miljömässigt problem för EU, och riskerar att fördröja omställningen till elbilar och miljömässigt hållbara tekniker. Eftersom många av metallerna också är ovanliga riskerar vi dessutom, om vi inte lyckas ta vara på det som redan finns i omlopp, att försvåra tillgången för framtida generationer, säger Maria Ljunggren, docent i hållbara materialsystem vid Chalmers tekniska högskola. 

I Sverige presenterade det statliga gruvbolaget LKAB i början av året en stor fyndighet med sällsynta jordartsmetaller i Kiruna. Efter framgångsrik prospektering har bolaget identifierat mineraltillgångar på mer än en miljon ton oxider – vilket de beskriver som den nu största kända fyndigheten i sitt slag i Europa. 

– Det är väldigt intressant, inte minst när det gäller fyndet av neodym som används i magneter i bland annat elmotorer. På sikt kan det förhoppningsvis bidra till att vi blir mindre importberoende, säger Ljunggren.

Maria Ljunggren, docent i hållbara materialsystem vid Chalmers tekniska högskola.

Brist på metaller bromasar elektrifieringen

Upphandlingschatten, som heter Louis, bygger på samma AI-teknik som ChatGPT och kan hjälpa till med att svara på frågor om reglerna kring offentlig upphandling och förklara juridiska begrepp. 

Chattbotten är särskilt tränad på lagstiftningen kring offentliga upphandlingar. Förutom lagen om offentlig upphandling (LOU) har botten även lärt sig en rad andra lagar, förordningar, tillkännagivanden och EU-direktiv som påverkar offentliga upphandlingar. 

För den som vill delta i upphandlingar men inte är van att läsa lagstiftning kan chattbotten vara till stor nytta. Då kan AI:n hjälpa till att förklara grundläggande begrepp och regler. 

- Svaren Louis ger ska inte ses som en heltäckande rättslig bedömning, utan snarare som en första juridisk fingervisning. Ibland kan svaren från Louis räcka, men allt som oftast måste man göra en mer omfattande självständig utredning, eftersom svaret på en fråga kan skilja sig åt beroende på situationen i det enskilda fallet. Louis kan dock ge smarta ledtrådar om i vilken ände man kan börja, säger Saga Stockman, jurist på Tendium.

I framtida versioner kommer AI:n även att kunna hänvisa till relevanta rättsfall. För mer seniora upphandlingsjurister kommer Louis att kunna hjälpa till att ta fram underlag, ett arbete som kanske en juridisk assistent annars skulle göra. 

För många företag är det komplicerat och kostsamt att delta i upphandlingar. Särskilt små bolag har svårt att investera de resurser som krävs för att lära sig alla regler och lämna in vinnande anbud. 

- För att stärka konkurrensen i upphandlingar och få bästa möjliga offentliga service vill vi att det vara enkelt och effektivt för företag att delta i upphandlingar. Det åstadkommer vi med AI, säger Hannes Dernehl, VD och medgrundare av Tendium.

Tendium har tagit fram en AI-robot som hjälper till med LOU-upphandrlingar.

AI-robot kan hjälpa entreprenörer med LOU

- Användardesign stod i första rummet för oss när vi började projektet att ta fram egna joysticks, så dessa utmärkelser är ytterligare ett bevis på att vi är på rätt spår” berättar produktchef Caroline Jonsson.

Genom fälttester med både manliga och kvinnliga maskinförare har Rototilts ambition varit att designa ett handtag med bästa ergonomi oavsett handstorlek eller kön. Både material och utformning är noggrant utvalda för en hög nivå av komfort och design.

- Det har varit en genomtänkt designprocess där syftet har varit att skapa en väl fungerande produkt som förbättrar arbetsmiljön för användaren, förklarar Caroline. I samarbete med produktdesigners tog vi bland annat hjälp av 3D-printing och modellering. Allt från placering av knappar till ytkvalitet och materialval synades in i minsta detalj.

Tekniken bakom RC Joysticks premierar säkerhet och skalbarhet. Både hård- och mjukvarudesignen uppfyller säkerhetsstandarden ISO 13849. De är dessutom förberedda för framtida redskap och användningsområden. 

- Vi har implementerat möjligheter till anpassningar vad gäller placering och funktion på knappar och rullar för att styra tiltrotator och maskin, berättar ingenjören Mikael Häggström. Redskap och användningsområden utvecklas ständigt och vi vill att RC Joysticks ska vara tekniskt förberedda på framtida applikationer.

Tekniken bakom RC Joysticks premierar säkerhet och skalbarhet. Både hård- och mjukvarudesignen uppfyller säkerhetsstandarden ISO 13849. De är dessutom förberedda för framtida redskap och användningsområden.

Dubbla priser till Rototilt för sina joysticks

Partnerskapet markerar ett steg framåt i Volvokoncernens åtagande att nå nettonollutsläpp av växthusgaser i sin värdekedja 2040, menar Volvo och räknar därmed också att nå målen i Parisavtalet. Byggnationen av Bruzaholm vindpark, som kommer att innehålla 21 vindkraftverk med tillhörande anläggningar, är planerad att påbörjas sommaren 2023 och bli klar för driftsättning hösten 2025 när avtalet träder i kraft. 

Volvokoncernens idé är att leverera hållbara transportlösningar med elektriska produkter (anläggningsmaskiner) och biobränslen som ett sätt att minska utsläpp av växthusgaser. Parallellt arbetar Volvokoncernen med att minska utsläpp av växthusgaser från den egna verksamheten. Och för det krävs det el, mycket el.

- Detta partnerskap betonar vår ambition att minska miljöavtrycket från Volvokoncernens industriella verksamhet. Avtalet signalerar också vårt engagemang att prioritera investeringar med låga koldioxidutsläpp, inköp av förnybar energi, och vidta klimatfrämjande åtgärder i allt vi gör, säger Martin Lundstedt, koncernchef och vd för Volvokoncernen.

- Industrins energiomställning pågår här och nu – nyckeln till framgång är samarbete, ingen aktör kan tackla utmaningen helt på egen hand. Dagens avtal är ett exempel på att Volvo Group valt att ligga i framkant när det gäller sitt elektrifierings- och klimatarbete och vi är glada att kunna stödja dem på deras resa. Genom att bygga ut fossilfria energikällor, samarbeta för att elektrifiera processer som idag baseras på fossila bränslen, använda vår fossilfria el och utveckla laddinfrastruktur kan vi bidra till utfasningen av fossila bränslen i hela transportsektorn, säger Vattenfalls vd och koncernchef Anna Borg.

Elmaskiner ska också tillverkas med förnybar el, tänker Volvo.

Volvo ska tillverka maskner med förnybar el från Vattenfall

Komatsu har nu tagit fram en konceptmaskin för grävmaskiner i mellanklassen. Den ska nu gå på test i olika miljöer, men Komatsu vågar redan lova att dessa kommer att nå marknaden i "en nära framtid". Men det återstår att se. JCB som har testat bränsleceller kom fram till att det blir för dyrt för både tillverkare och entreprenörer. Maskinerna samlar för mycket partiklar i byggmiljö som äter sig in i bränslecellerna och gör att de behöver bytas efter ett tag. Och bränsleceller är inga billiga grejer. Lika dyra som en vanlig maskin i dagsläget. 

Men det är dumt att underskatta japanska ingenjörer. Särskilt på Komatsu som av tradition är ett starkt ingenjörsdrivet bolag. Komatsu har legat långt framme och tidigt med hybrider och andra tekniska lösningar som har imponerat på marknaden. Hur det går återstår att se, så att säga.

Dessa maskiner är ett samarbete med Toyota. Toyota har arbetat med bränsleceller en lägre tid och hela industrin, globalt, använder just nu mer samarbeten än någonsin tidigare. Det nya modeordet är: Partnership is the new leadership. Alltså partnerskap är det nya sättet att utveckla, växa och klara klimatkraven som är på ingång. 

Hur som helst så kommer maskiner med bränsleceller att leverera samma styrka och kapacitet. Det är numer alla överens om. Det man tvistar om är kostnader och långsiktig kvalitet. Fördelen med vätgas är också att man kan "tanka" snabbare än man laddar batterier. Men vätgas har i dagsläget samma problem med infrastruktur som elmaskiner. Det finns inte att tillgå utan vidare. Samhället måste in och hjälpa till med utbyggnader av infrastrukturen.

Komatsu gör nu en storsatsning tillsammans med Toyota för att bygga grävmaskiner i mellanklassen, och kanske större, med tekniska lösningar som bygger på vätgas och bränsleceller.

Komatsu testar bränsleceller

Företag med entreprenadkrossning och täktverksamhet. Ett tjugotal anställda och 14 krossverk, med tillhörande grävmaskiner och hjullastare, som kan arbeta på sex till åtta ställen samtidigt.

Krossteknik i Linköping AB

Solen vräker ner mellan grushögarna i Lökebo bergtäkt i Östergötland. Runt pallkanten vajar tallskogen i den stilla vinden och från riksväg 34 ett hundratal meter bort hörs passerande trafik.  Henrik Bromé äntrar hjullastaren för att fylla en bil med släp. Ytterligare cirka 30 ton material som lämnar bergtäkten och blir en del av den svenska tillväxten. 

– Ännu ser vi ingen mattning, reflekterar Steve Jansson, vd för Krossteknik i Linköping AB, när han får frågan om hur han ser på talet om lågkonjunktur. 

– Men visst är det en svacka på väg, kanske börjar vi känna av den framåt hösten eller vintern. 

Och Steve borde veta vad han pratar om. Han har livslång erfarenhet av att arbeta med ballast, och hans far och farbror före honom.  Familjeföretaget startades under 60-talet och när föräldragenerationen arbetat färdigt var det dags för Steve och hans, nu avlidne, bror Stellan att ta över. I dag är det Steve som är vd och leder företaget.

Entreprenadkrossning har redan sedan starten varit företagets huvudsakliga verksamhet. Men 1996, närmare bestämt på midsommaraftonen, inledde Steve och Stellan med en rejäl knall ett nytt skede i företagets liv. 

– Vi hade bestämt oss för att även ha en egen bergtäkt och just på midsommaraftonen sköt vi den första salvan här, minns Steve. 

Här är bergtäkten i Lökebo. Strategiskt placerad utmed en bra väg ett par mil rakt söder om Linköping. Platsen är vald med omsorg, här finns gott om berg med bra kvalitet, ytterst få grannar, och även om det är en bit in till stan är vägen bra och transporter smidiga. 

– Vi tar ut ungefär 100 000 årston härifrån och har tillstånd för brytning fram till 2025 med ytterligare tre miljoner ton. Materialet är granit med ett kulkvarnsvärde på 8, vilket innebär att det är bra allroundmaterial för vägar och vägbyggnation.

Och det är just vad samhället behövt de senaste åren, och antagligen i all framtid; krossat berg. För det är med berg det börjar, härifrån kommer råmaterialet till den makadam, grus och sand som krävs när ett land ska byggas. Så länge landet byggs finns en marknad för krossat berg och det är förklaringen till att Steve inte får märkbart högre puls när vi talar om den inrullande lågkonjunkturen. 

Istället tittar han framåt. Ansökan om ett nytt täkttillstånd är nyligen inlämnad till Mark- och miljödomstolen i Växjö. Ytterligare 15 miljoner ton under en 30-årsperiod hoppas Steve kunna utvinna ur täkten i Lökebo. 

– Vi räknar med att öka volymerna ganska markant här och vill ta höjd för det. Det händer mycket i Linköping med omnejd och kommer att hända mer de kommande åren med tanke på byggandet av Ostlänken och det bostadsbyggande som följer.

Att passa på att ta ett steg tillbaka och tänka igenom företagets framtid passar bra just nu, menar Steve. När det stillnar lite på marknaden är det rätt tillfälle att se över sitt företag och ligga redo i startblocken när det skjuter fart igen. 

För Krossteknik i Linköping innebär det att förstärka företaget både ute och inne. Under våren har han därför anställt Åsa Mellberg som är ekonom och kommer att bemanna kontoret. Han har förberett täkten i Lökebo för utökad drift och har börjat fundera kring vilken maskinpark som det är bäst att möta framtiden med. 

– Just nu är en övergångstid och vi har många utmaningar framför oss, sammanfattar Steve. 

Han är inte ensam om att se en förändring framöver. Sveriges geologiska undersökning, SGU, konstaterade nyligen i en rapport att landet har ett kontinuerligt ökande behov av grus, sand och krossberg. Ett så starkt ökande behov att samhället, enligt SGU, bör säkerställa tillgången av material av rätt kvalitet och med så liten miljöpåverkan som möjligt genom att genomföra en aktiv materialförsörjningsplanering på länsnivå. 

En titt i statistiken förklarar vad det handlar om. Sedan 1984, när statistiken inleddes, har produktionen av ballast gått stadigt uppåt och ligger nu på drygt 101 miljoner ton per år. En imponerande siffra, men inte helt unik. Under 60- och 70-talens miljonprogrambyggande slogs den med råge när landet under några få hektiska år konsumerade runt 140 miljoner ton ballast om året (siffran är en uppskattning eftersom noggrann statistik inte fördes vid tiden).

Sedan dess har dock en markant förändring genomförts. Istället för att använda sig av naturgrus har krossberg blivit den helt övervägande råvaran. 1985 stod naturgrus för nästan 80 procent av den totala ballastproduktionen med 65 miljoner ton. 2021 var leveransen av naturgrus nere i knappt åtta miljoner ton och antalet naturgrustäkter hade minskat till drygt 200 från de 4500 som var i bruk trettio år tidigare. Under samma period har produktionen av krossat berg koncentrerats till allt större täkter och antalet minskat något till dagens cirka 750.

En av dessa drygt 700 täkter är alltså täkten i Lökebo. Och här planerar Steve Jansson och hans team för framtiden. Det finns planer på att börja ta emot material för deponi, en ansökan om utökat täkttillstånd är redan inlämnad och en brun kubisk byggnad i ena kanten av täkten vittnar om att ännu en stor förändring är på gång. Täkten ska elektrifieras. 

– Vi har dragit in el till täkten, säkringen är på 1200 Ampere, och vi kommer att lägga kabel till viktiga punkter i anläggningen, berättar Steve. 

– Ännu är inget installerat och klart, men meningen är att vi helt ska sluta använda diesel till krossverken och driva allt med elektricitet istället. När vi framöver köper in nya maskiner är det enbart med dieselelektrisk drift så att de är lätta att konvertera till att köra på markström.

Det handlar om att ta höjd för en av de utmaningar som Steve ser i en kommande övergångstid. Miljöutmaningen. Han räds den dock inte, har ser den som helt nödvändig och självklar. Att han dessutom har ett starkt teknikintresse bidrar nog till detta. För Steve är erfaren konstruktör och ungefär hälften av företagets krossar är konstruerade och byggda i firman. 

Redan i firmans tidiga år på 60-talet var det släktens uppfinnarådra som stod för maskinparken.

– På den tiden fanns det inte så mycket mobila krossverk. Man använde sig ofta av det grus som fanns utmed ett vägbygge, men min far och hans bror såg att det fanns behov av att krossa mindre partier på plats så de började bygga egna maskiner.

Steve har fortsatt traditionen och byggt egna verk med syftet att göra dem så lätta, kompakta och lättflyttade som möjligt. Han erkänner att det är betydligt roligare att konstruera och bygga en kross jämfört med att köra den. Att det skulle vara svårt skrattar han bort: 

– Det är axlar och en ram eller ett larvunderrede som behövs, sen köper jag de olika krosskomponenterna, motorer med mera och låter någon annan räkna på hydrauliken, ler han.

 – Det viktiga med dem är att de ska gå att flytta med så lite demontering som möjligt. Det ska vara snabbt och enkelt att byta plats.

Alla krossverk som byggts i firman körs fortfarande, för en kross skrotar man aldrig, konstaterar Steve, man bara uppdaterar och modifierar. Men det finns en faktor som alltid, alltid, måste fungera och det är den mänskliga faktorn. 

– Det spelar ingen roll hur ny och fin en anläggning är, om det körs av en person som inte förstår sig på det, då blir det pannkaka. Personalens kompetens är avgörande för vårt företag.

Totalt finns idag 14 krossverk med tillhörande grävmaskiner och hjullastare i verksamheten. De tjugotalet anställda krossar i entreprenad runt om i södra Sverige och på flera ställen ställs nu krav av beställarna att verken ska drivas med så liten miljöpåverkan som möjligt. Därav övergången till eldrift. 

– Just nu krossar vi till exempel tunnelberg i Värtan i Stockholm med eldrivna krossar, konstaterar Steve och tillägger att den nya tekniken har sina fördelar, till exempel är det betydligt smidigare när man inte behöver tänka på att köpa diesel och tanka maskinerna. 

– En annan fördel är att elen står på över natten och att alla oljor är varma på morgonen när arbetet ska igång.

Att använda sig av en större andel eldrivna maskiner är alltså en självklarhet för Steve och han räknar med att det med tiden även kommer att finnas både grävmaskiner och hjullastare med eldrift i verksamheten. 

– Självklart går vi åt det hållet, men då vill det till att vi har tillräckligt stor volym i täkten för att kunna finansiera en sådan investering. Det gäller nog de flesta täkter, utvecklingen kommer att gå mot större täkter med större volymer som tillåter investeringar.

Steves syn på framtiden speglas av branschorganisationen Sveriges bergmaterialindustri, SBMI, som driver projekt för att undersöka hur branschen kan minska sin miljöpåverkan. Bland annat har nya arbetssätt med flyttbara transformatorstationer, ökat användande av stackläggare, kabeldrivna grävmaskiner och andra idéer testats. Att branschen är stadd i förändring är en självklarhet.

För uppfinnaren Steve Jansson låter det helt perfekt.

– Det är verkligen jättespännande, konstaterar han. 

Sverige konsumerar ballast i allt ökande volymer. Steve Jansson, Åsa Mellberg och Henrik Bromé i Kross­teknik Linköping AB är med och gör det möjligt. 100 000 ton lämnar årligen täkten i Lökebo.

Ballasten bygger Sverige

David Gormans arbetsplats är inte den vanligaste. Han arbetar med anläggning och design av utemiljöer vid en mycket speciell trädgård, Eden Project i brittiska Cornwall. Hit kommer tusentals besökare årligen för att uppleva fantastiska växthus och utomhusodlingar fyllda med plantor från hela världen. 

Ni har två eldrivna anläggningsmaskiner här. Hur kommer det sig? 

– Vi har dem på lån från Volvo CE och det ligger väldigt väl i linje med att vi gör allt vi kan för att minska utsläpp. 

Ni fick hit maskinerna i början av februari, vad använde ni för maskiner innan dess? 

– Vi brukar hyra olika arbetsmaskiner beroende på vilken typ av jobb som aktuellt för tillfället, det kan vara grävmaskiner mellan ett ton och tio ton. Vår uppgift är att underhålla och anlägga ytor i anläggningen, som att gräva diken, flytta sten, planera vägar. 

– Just nu har Eden Project avslutat bygget av en egen plantskola och mitt team har designat och byggt utemiljön kring den. 

Hur tycker du att de elektriska maskinerna står sig jämfört med de konventionella? 

– Det har fungerat bra, vi har lärt oss att planera vårt arbete utifrån när vi behöver ladda. Vi har en snabbladdare som vi använder under raster på dagen och en långsamladdare för nattladdning.

Hur länge kan ni köra innan ni måste ladda? 

– Om jag kör grävmaskinen non stop så klarar ett fulladdat batteri ungefär 2,5 till 3 timmar. Med en timmes rast och snabbladdning så är den tillbaka till 80 procents laddning. Men det är sällan jag kör så intensivt, oftast räcker laddningen längre än så. 

– Grävmaskinen drar mest vid transport och om jag behöver kan jag helt enkelt lasta den på ett släp och köra dit jag vill för att spara på batteriet.

Ni har en svensk Holms-borste på hjullastaren, har ni märkt att batterierna snabbare tar slut när ni använder hydrauliken? 

– Hittills har vi inte märkt någon större skillnad, men vi har inte kört så mycket.

– Vi för hela tiden dagbok över hur vi använder maskinerna, hur länge vi kör, vilken typ av uppgift vi gör och hur mycket energi som gått åt. Uppgifterna delar vi med Volvo CE och de berättar för oss hur mycket koldioxid vi har sparat jämfört med en dieseldriven maskin.

Tycker du att en elektrisk grävmaskin har likvärdiga egenskaper jämfört med en vanlig maskin? 

– Jag ser ingen större skillnad, när det krävs styrka så finns den där. Man måste bara lära sig att ställa in i rätt effektläge beroende på uppgiften.

Vad ser ni som de största fördelarna med en elektrisk maskin? 

– Vi arbetar ibland inne i växthusen. I vårt regnskogshus är det en känslig miljö och om vi kör med en dieseldriven maskin måste vi öppna och ventilera, det behöver vi inte nu. Dessutom är ju maskinerna tysta och stör inte besökarna med maskinbuller. 

Utbildning: Trädgårdsarkitekt, maskinförare.

David Gorman

Utrustning: Dikesskopa, planskopa, vanlig skopa.

Volvo ECR 25 Electric

”Elmaskiner i regnskogen”

-Global Load Out Solutions AB är en startup inom Volvo CE, berättar Annika Nissen som är vd för det nystartade bolaget. Vår uppgift är att ansvara för säljsidan och vi har också själva ägarskapet av produkten. Utvecklingen av mjukvaran sker även i fortsättningen inom Volvo Group Connected Solutions AB.

Efficient Load Out, ELO, är precis som det låter ett verktyg för att optimera processerna kring utlastning och transporter av massor. Utvecklingsarbetet har pågått under några år och ett av de första projekten att testa systemet i stor skala var Västlänken E02 i Göteborg, som Maskinentreprenören skrev om i nummer tre förra året. Där handlade det om att hantera totalt två miljoner ton och i höstas passerades en rejäl milstolpe när det miljonte tonnet lastades. 

– Projektet vid centralstationen i Göteborg användes som ett pilotprojekt där Volvo CE i samarbete med NCC hade örat mot marken och lyssnade av vad kunden var intresserad av. Just nu används ELO i ett annat stort projekt vid Slakthusområdet i Stockholm och även där tar vi vara på kundens erfarenheter.

Annika Nissen beskriver ELO som ett medel för att inom ett projekt kunna göra det bästa med det som redan finns. Det handlar om att optimera de processer med de maskiner och andra resurser som finns tillgängliga, inte om att investera i något nytt.

Det nya systemet är en helt och hållet molnbaserad tjänst. Det innebär att användaren inte måste installera något nytt IT-system, det räcker med de datorer och smarta telefoner som redan finns i företaget. Systemet bygger på att samtliga aktörer i ett projekt finns registrerade i ELO. Det handlar om grävmaskiner, hjullastare och lastbilar, som ska läggas upp i systemet och få egna identiteter, för lastbilar används helt enkelt deras registreringsnummer. Om nya åkerier anlitas kan deras bilar lätt läggas till i efterhand. 

– Det kan göras av till exempel en grävmaskinist, vilket innebär att man inte behöver vänta på kontoret om en ny lastbil dyker upp, berättar Annika Nissen. Jag vet att det är en uppskattad funktion eftersom det går så mycket snabbare på det viset.

Vid lastning anger maskinisten vilken bil det är som ska lastas och får då uppgifter om bilens maxlast. Efter färdig lastning kan lastbilschauffören i sin mobilapp se vilken typ av massor som lasten består av och vilken adress de ska levereras till. 

– Om grävaren eller hjullastaren har en våg finns också uppgifter om hur tungt lasset är. Vågen gör det lättare att lasta optimalt, poängterar Annika och ger ett räkneexempel: 

– Säg att man ökar lastningsgraden från 85 procent till 95 procent i ett projekt på 100 000 ton och ett snitt på 25 ton i varje lastbil. Den optimerade lastningsgraden minskar antalet transporter med cirka 500. I Eo2 projektet visade NCC att man sparat 11 procent transporter första året man använde ELO fullt ut – det motsvarar 1600 lastbilar.  Jag ser en väldigt stor lönsamhetspotential kring själva utlastningsmomentet, men det finns även andra fördelar. 

Förutom att öka lönsamheten i projektet finns alltså fördelar även för samhället i form av minskad trafik och därmed minskade koldioxidutsläpp och minskat vägslitage. En ökad säkerhet på arbetsplatsen är också ett argument eftersom den digitaliserade hanteringen av uppgifter helt avskaffar behovet av att klättra ur sitt fordon och lämna över vågnotor och liknande.

Enligt Annika Nissen är det ELO:s två delar, digitaliseringen av administration samt en möjlighet till processoptimering med hjälp av de data som samlats, som gör systemet unikt. 

– Att hela tiden i realtid veta hur arbetet fortskrider gör att man slipper uppskatta och gissa sig till vad som händer. Att jobba med gammal information är svårt, det som var då är ju överspelat. Nu finns istället hela tiden data på om allt går enligt plan eller om några förändringar måste göras. 

Till dags dato har ELO körts på ett tiotal siter och Annika Nissen och hennes team kan se hur användarna tar till sig det nya arbetssättet och vad de uppskattar. 

– Med viss förvåning ser vi att det inte alltid är den ökade lönsamheten som nämns först. Många vill istället nämna transparensen. På stora företag kan det vara av värde att dela med sig av data att använda i företagets ERP-system (affärssystem för resursplanering). Det kan medföra att man kan se saker och dra slutsatser man annars inte skulle göra. Den insamlade datan gör det också enklare att ge uppdragsgivaren rätt uppgifter vid uppföljning, och framöver till att rapportera in miljödata till Trafikverket med mera.

Framtiden enligt Annika Nissen är att systemet fortsätter att utvecklas för att möta kommande behov. Hon menar att det är möjligt att använda ELO för att nå flera miljömål. Förutom att, som redan nu, minska koldioxidutsläpp kan det även användas till att optimera användningen av massor. 

– Återvinning och återanvändning kan bli mycket enklare. För är det något som systemet kan så är det att hålla reda på exakt var och hur mycket det finns av olika typer av massor. 

– Dagens arbetsplatser är väldigt lättrörliga och har många aktörer. En utmaning som gjort att vi prioriterat att göra systemet så användarvänligt som möjligt, säger vd Annika Nissen.

Att göra det bästa med det som finns

Satsningen med eldrift har tillkommit som ett led i projektet ”Klimatledare inom offentlig upphandling” som regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige driver tillsammans med sex kommuner i landet.  Målet med projektet är att finna vägar att införa skärpta klimatkrav i offentliga upphandlingar. Östersunds kommun har identifierat elektrifiering av arbetsmaskiner som ett område med stor utvecklingspotential, vilket är väl i linje med Skanskas ambitioner på hållbarhetsområdet. 

 – Det här är den första upphandlingen där vi fått som krav att skapa en utsläppsfri arbetsplats, vilket är en spännande utmaning. Alla arbetsmaskiner innanför staketet runt arbetsplatsen ska drivas på el så långt det är möjligt. Det här projektet ligger verkligen i framkant och det är ett viktigt steg för vår fortsatta klimatresa. Ett fint tillfälle att bidra till teknikutveckling av arbetsmaskiner, säger Sara Gorton, Hållbarhets- och Innovationsdirektör, Skanska Sverige AB.

Förskolan byggs enligt Skanskas förskolekoncept som har blivit populärt i kommuner runt om i landet. Med färdiga koncept för olika skolor är det lätt för beställaren att finna en modell som passar de egna behoven. 

Byggstart är planerad att ske juni 2023 med färdigställande under hösten 2024.

Pilotprojekt i Österstund drar igång. Helt eldrivet bygge av förskola.

teknik

Nu lanseras Volvos första mellanstora elgrävare

Brist på metaller bromasar elektrifieringen

AI-robot kan hjälpa entreprenörer med LOU

Dubbla priser till Rototilt för sina joysticks

Volvo ska tillverka maskner med förnybar el från Vattenfall

Komatsu testar bränsleceller

Ballasten bygger Sverige

”Elmaskiner i regnskogen”

Att göra det bästa med det som finns

Skanska satsar på eldrivet byggprojekt i Östersund

INNEHÅLL

TIDNINGEN

KONTAKT

FAKTURA